Påståenden i marknadsföring måste vara sanna. Foto: Johan Davidsson/SR Halland.
Halland

Påhittad inbrottsvåg

En inbrottsvåg över Halland! Det skriver säkerhetsföretaget Securitas Direct som rubrik i ett reklamutskick till hushållen. Men på polisen i Halmstad ställer man sig frågande till reklamen eftersom man inte känner till någon inbrottsvåg.

– Den kändes lite överraskande. Vad jag kan se har vi inte haft någon inbrottsvåg. Vi har lite gästspelare som turnerar genom länet emellanåt och då stiger det och ibland sjunker det. Men jag kan inte påstå att vi har haft en inbrottsvåg, säger Magnus Gedda är utredningschef i närpolisområde Halmstad. 

I reklamutskicket, som är utformat som en löpsedel står det med stora bokstäver: Inbrottsvåg över Halland, villaägare oroas! Det går inte att se vem som har skickat bladet om man bara tittar på framsidan. Vänder man på det, kan man se ett erbjudande om att köpa ett larmpaket.

Men vad är då tillåtet när man skickar reklamutskick? 

– Man brukar säga att man inte får anspela på folks rädsla och oro, säger Pär Magnusson är jurist på konsumentverket. 

Man får alltså inte anspela på folks rädsla. Ett påstående i marknadsföring ska också vara sant, och man bör ange källan. Securitas har inte angett någon källa.

Enligt brottsförebyggande rådets statistik över inbrottsstölder i villa och radhus har antalet gått lite upp och ner i Halland de senaste åren. Men siffran för 2008 ligger ungefär i linje med de senaste tio åren.  

Hur reagerar man då när man ser en sån här reklam? 

– Man blir lite nyfiken, jag skulle tro att det är från villaägarna, säger Henrik Skärsäter.

– Det där är att skrämma folk, dåligt, säger Gun Jiwertz.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".