Tugba Tunc

Tugba Tunc: "Rättvisan finns"

Tugba Tuncs sköts eftersom hon vägrat gifta sig med en kusin. Detta var i Turkiet 2006. Nu har mannen som höll i hagelgeväret fått sin dom, 18 års fängelse. Men kusinen går fri. Jag kan inte bevisa att det är han som ligger bakom allt, säger Tugba Tunc.

– Jag är jätteglad. Det var en tung börda jag gick runt med i flera år. Jag känner en stor lättnad. Jag behövde det här beslutet för att gå vidare.

Det har varit en lång process, hur känns det?

– Ja, det blir tre år nu i juni. Det har blivit massa inställda rättegångar och det har hänt vid tillfällen att jag har tappat hoppet. Men efter många inställda rättegånger vet jag att rättvisan finns, någonstans.

Hur mår du idag?

– Jag mår mycket bättre jämfört med innan. Jag har lidit mycket och det gör jag fortfarande men jag mår bättre. Efter det här beslutet känner jag en stor lättnad.

Det är alltså en man som är dömd nu?

– Ja, han som höll i hagelgeväret blir dömd till 22 år, 18 år för min del och 4 år för mitt ex del. Han som hjälpte honom är fri, men advokaten ska överklaga.

Du vill ha honom dömd också?

– Ja, i första hand vill jag helst ha min kusin dömd, men jag har inte några bevis, jag kan inte säga det muntligt. Jag kan inte bevisa att det är han som ligger bakom allt.

– Det är så när det gäller hedersvåld, den som ligger bakom brottet behöver inte vara på platsen.

Hur känner du för din kusin nu?

– Jag vet inte, det känns väldigt jobbigt, men det känns skönt att han som har gjort brottet sitter inne. Nu får han betala, jag har lidit tillräckligt.

22 år är ett ganska långt straff.

– De får lite egentligen, men det är ett väldigt bra beslut ändå. 22 år kan inte ersätta mitt liv, och mina skador.

Hur har det här förändrat ditt liv?

– Jag har varit instängd, jag har inte kunnat gå ut, jag har smärtor hela tiden. Det har varit mycket, jag har gått igenom 18 operationer. Jag har två kvar. Och jag har inte kunnat avsluta mina studier.

Vad har du för mål nu?

– Jag har börjat plugga nu, jag ska ta igen mitt gymnasiebetyg och söka till högskolan, sedan får vi se vart jag kommer.

Kan du berätta vad som hände i Turkiet 2006?

– Min kusin ville gifta sig med mig, jag har alltid tackat nej, jag har aldrig velat gifta mig med honom. Det ville de inte förstå. Det som var skönt var att mina föräldrar aldrig tvingade mig till något jag inte vill, men min moster och min kusin ville inte inse det.

– När de fick reda på att jag hade en pojkvän där nere blev det ännu värre. En tjej får inte ha pojkvän, enligt våra traditioner. De blev svartsjuka och började hota mig.

– Dagen innan jag blev skjuten, ringde min moster och hotade mig, hon sa att antingen är jag hennes sons eller så är jag död.Men jag hade mina föräldrar vid sidan om som stöttade mig.

– Sedan sköt de mig när jag skulle träffa min pojkvän i en park. Där vi alltid brukade träffas.

Vad hände?

– Jag låg i koma i två veckor. Jag fick skott i magen, och på armarna. Det var ju hagelgevär. Min försäkring hade gått ut dagen innan jag blev skjuten, så vi fick låna pengar från UD.

– Jag låg en månad i Turkiet, de kunde inte flyga mig direkt hem till Sverige. En nära vän, Lina Bengtsson, ställde upp för oss och hon hjälpte mig att ta kontakt med Elisabeth Fritz, advokaten som tog kontakt med försäkringskassan och då kom jag till Sahlgrenska. Och där låg jag i cirka sju månader.

Använder du rullstol idag?

– Ja, jag kan gå korta sträckor med kryckor.

Blir du bättre?

– Det är bättre, jag kunde inte göra någonting innan, jag kunde inte ens sätta mig upp själv. Jag åt ungefär 40 stycket morfintabletter om dagen. När jag blev av med haglet i ryggen blev jag av med smärtorna och nu är det nervsmärtor i benen.

Vad betyder det att den som har gjort det här nu får sitt straff?

– När det gäller hedersvåld är det inte så många som får sitt straff och det betyder mycket för mig. Nu inser jag att det finns rättvisa någonstans. Och nu vet jag att det inte är acceptabelt att försöka mörda någon. Jag är inte den enda tjejen, Fadime och Pela gav sitt liv för det här.

– Det finns tusentals tjejer i Sverige lider på grund av det här, som blir tvingade att gifta sig, de blir hotade och förstör sitt eget liv. Jag tackade nej och blev förstörd ändå. Mitt liv skulle bli förstört ändå om jag hade tackat ja.

– Nu vet jag iallafall, att många i Turkiet vet att man får betala ett pris, det är inte acceptabelt. Jag tror att folk kommer att ha lite mer rädsla, de kommer inte våga skada lika mycket. Det är ett bevis på något.

Det betyder alltså något för många?

– Ja, det inte bara jag, utan många.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista