Ingemar Rundqvist försöker få hjälp mot buller och brus. Foto: Ingela Winstrand/SR Halland.

Buller förstör trädgårdsmiljön

Hur mycket får det bullra i ens trädgård och i ens bostad? Den frågan ställer sig Ingemar Rundqvist, som bor utanför Halmstad. Hans hus ligger 30 meter från järnvägsspåret och alldeles intill går E6:an, och i över ett år har han försökt få hjälp mot buller och brus.

Ingemar Rundqvist har försökt få hjälp mot buller och brus i över ett år. 

– Ju större fordon desto mer låter det. Nu när det ska bli två spår så ska trafiken öka med 50 procent.

Vad säger du om din trädgårdsmiljö?

– Ja, den är fin om man har hörselskydd. Annars så är det inte så avkopplande att vara ute i trädgården.

Ingemars rödmålade Hallandslänga från 1898 har järnvägen och E6:an som närmsta grannar. Han har bott där med sina barn i snart 20 år och under den tiden har trafiken ökat kraftigt.

Trädgården är värst, men även i huset hörs bullret tydligt och i mer än ett år har han försökt få hjälp med ljudmiljön.

– Det är överlämnat till vägverk och banverk, sedan har jag blivit bollad fram och tillbaka i ett år snart. Det ar inte hänt någonting. Nu väntar jag på förslag på någon åtgärd.

Vad skulle du vilja skulle hända?

– Prioritet ett är att få väck bullret på något sätt. Eventuellt finns det risk att bli inlösta och det är inte vårt första önskemål.

Vad är det som bullrar mest?

– Godstågen, då skakar ju till och med huset. Men det är bruset som är jobbigt, att det aldrig blir det. Man kan inte ens höra fåglarna.

Ingemar Rundqvist tycker att det är drygt att inte få besked om det kan bli några åtgärder, det är jobbigt att bara gå och vänta.

– Ovissheten får en inte att må bättre. Alla vill helst veta, säger Ingemar Rundqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".