Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Halland

Miljoner kronor fryser inne

Publicerat tisdag 17 november 2009 kl 07.58

Landstinget i halland kommer bara att använda cirka hälften av de knappt 18 miljoner kronor som regeringen delat ut i Rehabiliteringsgarantin.

Pengar som ska användas till att förebygga sjukskrivning och att få personer med långvarig verk, samt depression, ångest eller stress att återgå i arbete.

De pengarna som inte används kommer vid årsskiftet att delas ut till andra landsting. I Halland kan det bli runt åtta-nio miljoner kronor som inte utnyttjas.

– Vi har en långsiktig strategi. Den mesta av den här behandlingen ska ske i närsjukvården, för det är med de tidiga insatserna som man kan hjälpa de här grupperna på bästa sätt, säger Katarina Larborn, projektledare för reabiliteringsgarantin i Halland.

Andra landsting i landet har satsat på att koppla in specialistteam för att utföra den vård som regeringen efterfrågat. Det handlar om kognitiv beteendeterapi, KBT, och så kallad Multimodal rehabilitering. Det är när man nyttjar olika kunskaper i rehab, som till exempel, läkare, sjukgymnast och kurator i ett team kopplat till en patient.

Men på Landstinget i Halland tror man inte på specialistlösningen i längden utan satsar på att utbilda personalen ute på de olika vårdenheterna till att göra det jobbet.

Nästa år, när regeringen ger en ännu större peng i rahabiliteringsgarantin är flera team ute på vårdenheterna igång och då kan man använda pengarna på ett bättre sätt.

– Så vi kommer att se en helt annan utveckling under 2010. Sen är det ju så att det här en satsning för 2009 och 2010 som regeringen ger de här pengarna. Sen vet man inte vad som händer, och då är det väldigt bra att man har på fötter att det här är något som fungerar ändå, utan regeringens pengar.

Katarina Larborn tror inte att de hallänningar som är i behov av rehabilitering får sämre eller minder vård bara för att landstinget inte utnyttjat hela garantipengen. Mycket rehabilitering sker utanför garantins riktlinjer och till det används andra pengar. Hon menar att landstinget varit försiktiga när det gäller vilken vård man sökt pengar för. Andra landsting kan ha varit slarvigare, men det får de ont av när det är dags att utvärdera i så fall.

– Så att jag tror att det blir jättespännande längre fram att se vad de här pengarna har gett, säger Katarina Larborn.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".