Salee Charatanyaki Foto: Kristina Hedberg

Salee slavade i fyra år inlåst i en källare

En kvinna frånThailand, Salee Charatanyaki, har i fyra år hållits fången i en källare i Kungsbacka.

Hon har arbetat som sömmerska från tidig morgon till sen kväll, alla dagar i veckan, för tusen kronor i fickpengar, och ytterligare tusen kronor insatta på ett konto till barnens skolgång.

Hon jobbade svart, illegalt och under tvång. Ändå tyckte svensk polis och åklagare att det saknades grund för att väcka åtal mot hennes arbetsgivare.


En 6-årig flicka talar med sin mamma på telefon över halva jordklotet.  Mamman sitter i ett kök Kungsbacka, dottern är hemma i Bangkok i Thailand. De har inte setts på fyra år. När lilla Nuk-Nik var två år gammal lockades hennes mor av ett bra, välavlönat jobb här i Sverige. Hon skulle snabbt tjäna ihop till barnens skolgång var det tänkt.

Väl framme låstes hon in i en källare. Först i mars i år kom hon ut.

Historien börjar i Bangkok.

Den då 32-åriga Salee Charatanyaki, en erfaren konfektionssömmerska och mönsterkonstruktör, har fått erbjudande om ett nytt, spännande jobb. Det är en svensk kvinna som söker arbetskraft till sin nystartade rörelse och efter lång tvekan nappar Salee.

Den 11 februari 2000 checkar hon in på flygplatsen i Bangkok. Hon trodde att hon var på väg till lycka och framgång...

– Jag blev så besviken, säger hon, så besviken. Jag gick upp vid 6 jobbade fram till en kort lunch, jobbade till middagen kl. 6 och sen igen till tio, elva, tolv kanske på natten. Söndagarna sydde jag inte, då städade jag hela huset. Klagade jag fick jag en huvudvärkstablett.

Salee fick inte gå ut utan sällskap av kvinnan hon jobbade åt, det blev kanske en gång var femte månad, säger hon. De pengar hon lovats i lön, drogs in. Hon fick inte ringa hem till barnen mer än någon gång i månaden, övervakad av arbetsgivaren, och ibland dröjde det ännu längre mellan gångerna. Hon fick inte se på TV, inte träffa folk.

Det dröjde inte länge förrän hon förstod att hon var lurad, och ville hem.

– Jag skulle betala av biljetten, sa min arbetsgivare, berättar Salee, och sen symaskinen. Jag kunde ju inte språket och visste inget om Sverige. Min arbetsgivare sa att jag skulle hamna i fängelse om jag flydde, och jag ville ju bara hem till barnen. Jag trodde att jag kanske skulle få det, om jag inte bråkade.

I mars i år kom Salee ut ur sin fångenskap. En bekant till arbetsgivaren förstod hennes utsatthet och hjälpte henne till polisen för att göra en anmälan. När Kaliber första gången hör talas om Salee är alla polisutredningar gentemot hennes gamla arbetsgivare nedlagda. Den enda konsekvens Salees avslöjande skulle få då, var att hon själv skulle avvisas från landet efter 4 års illegal vistelse och svartjobb. Arbetsgivaren och hennes make skulle gå fria.

De misstänks inte för olaga frihetsberövande, det har åklagaren lagt ner. De misstänks inte heller för brott mot utlänningslagen, eller för att ha anlitat svart arbetskraft. Det har polisen inte ens brytt sig om att börja utreda. Det framstår alltså som om samhället tycker att skrädderiets ägare betett sig helt lagligt, när de höll Salee fången i källaren.

Åklagaren Margareta Bong i Halland tog ställning till misstankarna om olaga frihetsberövande.

– Jag gjorde den bedömningen av det förhör jag fick, att det inte var ett olaga frihetsberövande.

Margareta Bong lägger stort ansvar på Salee Charatanyaki själv. Fönstren var ju öppningsbara, hon kom ju trots allt ut emellanåt, gömdes hon verkligen undan när kunderna kom? Gömde hon sig kanske inte på eget bevåg?

- Nu är det ju så här att hon är här illegalt. Det är faktiskt så att hon begår brott enligt utlänningslagen genom att vara här. Både genom att uppehålla sig här och genom att arbeta här. Då kan man ju säga att här har funnits möjlighet också till kontakt. Om man vet att det kommer någon, då kan man ju ta kontakt med den personen.

Det här att hon säger att det var låst och att hon inte fick gå ut, räcker det inte?

- Nej, det gör det inte. För mig, jag tycker att det verkar inte särkilt underligt att man låser, även när man är hemma låser man ju. Nu är det ju så här att hon är ju ändå en vuxen människa,vill hon ha nyckel så kan hon ju säga ifrån. Hon hade ju möjlighet att agera. Det är ju faktiskt så att hon var ju utanför huset vid olika tillfällen

Polisen har inte utrett fallet. Att skrädderiet haft svart och illegal arbetskraft var inget ärende, förrän Kaliber började ställa frågor. Av olika skäl hade det fallit mellan stolarna.

Marianne Paulsson, chef för polisens utlänningsrotel i Halland medger att det var ett misstag att lägga ner utredningen om brott mot utlänningslagen. Hon säger att polisen nu ska påbörja en utredning.

Nu riskerar Salees forna arbetsgivare åtal för brott mot utlänningslagen. Själv förnekar skrädderiets ägare alla anklagelser. I början av Kalibers samtal med henne säger hon sig inte ens känna Salee, senare går hon med på att Salee hämtats hos henne, men hänvisar till polisen, och till tidsbrist, och lägger på.

Klockan elva idag, torsdag 13 maj, lyfter Salee Charatanyakis plan mot Bangkok.

Två flickor hon hittills bara kunnat tumma på som frimärksstora bilder i plånboken - Nuknik och storasyster Natti - ska få riktiga kramar av sin mamma.

Reporter: Kristina Hedberg. Inslag om Salee hör du i Radio Halland idag i programmet Halland Idag mellan kl 14-15. På söndag 13.05 i P1 sänds hela reportaget om Salee i Kaliber.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".