Den resistenta bakterien ESBL ökar kraftigt i Halland.

Kraftig ökning av antibiotikaresistenta bakterier

"Vi räknar med risken att människor dör av det här"
1:18 min

Antalet fall av ESBL – en tarmbakterie som sprider motståndskraft mot antibiotika i kroppen – har mer än fördubblats i Halland de senaste tre åren. Förra året anmäldes 176 fall i länet, och smittskyddsläkare Mats Erntell är oroad av utvecklingen.


– Det allvarliga är att vi på sikt får färre antibiotika som vi kan använda i behandling. Det är inte bara penicillingrupperna som ESBL-bakterierna är resistenta emot, utan det är många andra grupper av antibiotika som de också är resistenta emot. Så vi har haft unga kvinnor med vanliga blåskatarrer som har varit tvungna att få intensivvårdsantibiotika för en banal infektion, säger han.

Kan man dö av det här?

– Ja, om man får en väldigt svår blodförgiftning och är lite skör själv så kan man dö. Det är det vi ser, och vi räknar med den risken med sådana här bakterier, säger Mats Erntell.


Egentligen är ESBL
ett slags enzym som bryter ner antibiotika. Den sprider sig som andra tarmbakterier, på grund av dålig hygien och förorenad mat som inte hettats upp ordentligt.

– Det finns ett par svenska undersökningar som visar att ungefär en tredjedel av de som åker utanför Europa kommer hem med den, säger Mats Erntell.


En av de egenskaper som gör att ESBL-bakterien fått så stor spridning är att man kan vara bärare länge, utan att ha symptom.

– Förmodligen blir en del av oss spontant av med den här bakterien, men skulle man gå in med en antibiotikabehandling är ju de resistenta, så då ökar risken att vi får dem som permanenta passagera hos oss.

Varför är just den här bakterien så duktig?

– Vi får den med vatten och med grönsaker som vi av naturliga skäl hanterar som vi gör. Vi kan nog minska risken men inte ta bort den helt, om man tänker på hantering av livsmedel och import och export.


Och det här är bara
början, enligt Mats Erntell.

– Det är en risk som vi upplever, det är en obehaglig risk. När har vi patienter som vi inte kan behandla? ESBL är bara början, sen finns det de riktigt resistenta indiska stammarna som vi har sett kanske 50 stycken av i Sverige. Och då räcker inte ens intensivvårdsantibiotika till.

Maja-Lena Hamrén
maja-lena.hamren@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".