Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
1 av 5
Foto: Pontus Lundahl/Scanpix
2 av 5
Provtagningar i Kattegatt 2013. Grafik: Göteborgs universitet
3 av 5
Provtagningar i Kattegatt 1883. Grafik: Göteborgs universitet
4 av 5
Provtagningar i Kattegatt 2013. Grafik: Göteborgs universitet
5 av 5
Provtagningar i Kattegatt 1883. Grafik: Göteborgs universitet
Kattegatt

Gamla kartor avstamp för ny forskning

"vi kan se stora förändringar"
2:00 min

År 1883 gjorde den danske biologen Petersen en unik kartläggning av olika arter i Kattegatt. Nu – 130 år efteråt – gör havsforskare om hans kartläggning i ett unikt projekt. Med hjälp av pengar från länsstyrelsen i Halland har de kunnat återvända till de gamla provplatserna.

I en första omgång har man tagit prover på ett 20-tal platser, från havet utanför Bua till Laholmsbukten.

Expeditionsledaren Lars-Ove Loo vid Göteborgs universitet berättar om vad forskarna hittills sett för skillnader mellan nutidens Kattegatt och Petersens.

– Han hittade ålgräsängar ner till mellan 15 och 20 meters djup. I dagens Kattegatt så är det mer normalt att ålgräset är på fem till sex meters djup, och det antyder ju att det kan ha varit väldigt mycket klarare vatten förr, säger Lars-Ove Loo.


Med klarare vatten, som för 130 år sedan, klarade sig ålgräset alltså på större djup. Så 1883 fanns det fem gånger så mycket ålgräs i Kattegatt som i dag.

En annan upptäckt som havsforskarna från Göteborg gjorde när de jämförde sina prover med Petersens gällde det lilla bottenlevande kräftdjuret haploop.

– Och det fanns ända från Göteborg ner till Öresund. Men i dag finns endast rester av bestånd nere i Öresund.


Men forskarna gjorde inte bara negativa upptäckter i Kattegatts djup.

– En positiv sak är att vi faktiskt hittade en unik och udda typ av botten utanför Fladen, en så kallad märlbotten, där många organismer trivs.

– Sen fanns det också på delar av mjukbottnar vissa koraller, som sjöpennor och piprensare, och det är ju glädjande att dom finns i Kattegatt, säger Lars-Ove Loo.


Klart är att forskarna ser en förändring. Nu hoppas man kunna beta av resten av de drygt 500 platserna som Petersen besökte utanför Hallands kust, enligt de gamla kartorna från 1883. Förhoppningen står till en samnordisk finansiering.

Angeläget, inte minst i arbetet med att rädda hotade arter i Kattegatt, säger expeditionsledaren:

– När vi skall bedriva miljövårdsarbete i framtiden, så vill vi ha ett referenstillstånd som vi kan gå tillbaka till. Säg att det som vi tror är ett ursprungstillstånd kanske för 30 år sedan i själva verket är en halvöken om vi jämför med 130 år tillbaka i tiden. Det ger en slags baslinje att utgå ifrån, säger Lars-Ove Loo.


Maja-Lena Hamrén
maja-lena.hamren@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".