Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Dörren till överförmyndarförvaltningen i Varberg. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
1 av 4
Dörren till överförmyndarförvaltningen i Varberg. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Margareta Rothell, chef för överförmyndarförvaltningen i Varberg och Falkenberg. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
2 av 4
Margareta Rothell, chef för överförmyndarförvaltningen i Varberg och Falkenberg. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Britta Dafgård från Kvibille är god man åt ensamkommande flyktingbarn. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
3 av 4
Britta Dafgård från Kvibille är god man åt ensamkommande flyktingbarn. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Intervjun med Britta Dafgård gjordes på en äng utanför Kvibille. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
4 av 4
Intervjun med Britta Dafgård gjordes på en äng utanför Kvibille. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio

Fortsatt brist på gode män åt ensamkommande flyktingbarn

"De flesta har varit med om väldigt traumatiska händelser"
2:06 min

Efterfrågan på personer som kan bli god man åt ensamkommande flyktingbarn, är fortsatt stor i länet. En god man är ett viktigt stöd för barnet och ska lotsa barnet in i det svenska samhället.

I de halländska kommunerna är behovet av dessa stort samtidigt som antalet ärenden förväntas mer än fördubblas till nästa år. Enligt Margareta Rothell, chef för överförmyndarförvaltningen i Varberg och Falkenberg, riskerar bristen att leda till längre väntetider, vilket kan bli problematiskt.

– Barnet får helt enkelt försöka klara sig själv och det är ju inte lätt när man kommer till ett helt nytt land och man inte vet hur samhällsapparaten fungerar, vilken roll myndigheterna spelar och så vidare. Det är ju klart att du vet vad en polis är, men du kanske inte vet vad Migrationsverket är, säger hon. De allra flesta barnen som kommer är runt 16-17 år, men det kommer ju även yngre barn.

Enligt lagen ska alla ensamkommande flyktingbarn få en god man som företrädare, som bland annat ska företräda barnet vid läkarbesök, söka asyl och se till att det får en fungerande skolgång. Men att ge alla ensamkommande flyktingbarn med en god man kan bli svårt på många håll i Halland. För sedan flera år tillbaka har det gått trögt för kommunerna att rekrytera gode män. Och när Migrationsverkets senaste prognos visar att antalet platser i Halland för asylsökande barn ska mer än fördubblas från 58 platser i början av år 2013, till 140 platser 2015, så blir efterfrågan på gode män framöver ännu större.

Britta Dafgård från Kvibille är sedan några år tillbaka god man åt ensamkommande flyktingbarn.

– Man måste försöka förstå de barnen som kommer och göra det som är bäst för dem, eftersom de flesta har varit med om väldigt traumatiska händelser innan de kommer hit. Det finns ju någon anledning till varför de flyr sitt land, så man måste engagera sig jättemycket.

Och Britta Dafgård har ett förslag på hur man kan minska bristen på gode män i framtiden.

– Jag tror man kan undvika bristen om man anställer goda män istället för att ge arvode i förhållande till hur mycket man träffar barnet, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".