Bilderna som visas överallt väcker minnen som är mycket svåra, säger Safija Slijevo. Foto: Josefin Patzauer/Sveriges Radio.
Bilderna som visas överallt väcker minnen som är mycket svåra, säger Safija Slijevo. Foto: Josefin Patzauer/Sveriges Radio.

Hon flydde Bosnien: Över en natt förändrades allt

6:05 min

Safija Sljivo vet hur det känns att vara på flykt. För 23 år sedan lämnade hon, hennes man och deras två små barn hemmet i Bosnien bakom sig.

Flykten till Sverige tog lång tid och gick via flera länder. Den sista biten, en fyra dagars bussresa genom Ukraina och fram till Swinoscje i Polen minns Safija Sljivo som allra värst. Och när de väl kommit fram till hamnen och färjan som skulle ta dem till målet, fick de inte komma ombord – eftersom de inte hade rätt passhandlingar.

 – De som händer folk nu i Ungern, är exakt vad som hände oss i Polen, säger Safija.

Ett starkt minne är när några snälla svenskar öppnade sina ryggsäckar och plockade fram smörgåsar och frukt till hennes barn. Rösten bär inte längre när Safija Sljievo tänker på det. Det blev en tydlig bild av hur hennes liv helt förändrats på kort tid.

– Tänk hur vi måste ha sett ut för att de skulle få för sig att göra det. Vi vuxna bara vände oss om och tittade ut genom fönstret mot havet.

Safija sitter i soffan på uteplatsen i villaträdgården i Halmstad. Hon blickar ut över fruktträden och berättar att hon gråtit hela natten.

– Man hade haft allt man önskat sig i livet, försörjt sig själv och haft ett alldeles normalt och bra liv med vänner, familj, nära och kära. Och över en natt förändrades allt.

Till slut hamnade familjen i Ljusdal i Hälsingland. Där organiserade hela samhället sig för mottagandet av flyktingarna. Familjen Sljivo fick en kontaktfamilj och Safija upplever det som att de gjorde allt vad de kunde för att underlätta för den nyanlända familjen

– Det var det som gav mig kraft, ork och vilja, att man lyckades ta hand om sina egna barn och sin familj och orkade gå vidare och lära sig språket.

Men det tog tio år innan Safija Sljivo kände att hon levde igen och inte bara existerade. Nu ömmar hon för de syriska flyktingar som kommer till Sverige och vill själv engagera sig i mottagandet av dem. Och en sak vet hon säkert:

– Känner man att man vill bidra med något så behöver det inte vara pengar – har man tid över är det kanske bättre.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista