Våtarv är ett av världens vanligaste ogräs. I Halland ökar herbicidresistensen hos detta ogräs, främst i trakterna kring Falkenberg. Foto: Margareta Björk
1 av 4
Våtarv är ett av världens vanligaste ogräs. I Halland ökar herbicidresistensen hos detta ogräs, främst i trakterna kring Falkenberg. Foto: Margareta Björk
Margareta Björk, växtodlingsrådgivare på Växa Sverige i Falkenberg. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
2 av 4
Margareta Björk, växtodlingsrådgivare på Växa Sverige i Falkenberg. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Våtarv. Foto: Margareta Björk
3 av 4
Våtarv. Foto: Margareta Björk
Våtarv. Foto: Margareta Björk
4 av 4
Våtarv. Foto: Margareta Björk

Ogräsresistensen ökar i Halland

Mängden ogräsväxter som är motståndskraftiga mot vissa ogräsmedel, så kallad herbicidresistens, ökar i länet. I Halland ökar framförallt resistensen mot ogräs-sorten våtarv mer än på andra håll i landet.

Det säger Margareta Björk, växtodlingsrådgivare på lantbrukarägda organisationen Växa Sverige i Falkenberg.

– Jag tycker att vi har ett problem i Halland. Möjligen att problemet är lite större här än i resten av landet, säger hon.

Hur oroande är det här?

– Jag tror att det här är början, att vi kommer få ett betydligt större problem med det här än vi har idag. Det kommer komma flera ogräs och en större omfattning av resistenta ogräs, säger Margareta Björk.

Enligt Margareta Björk är herbicidresistensen som störst i mellersta Halland, främst på fälten kring Falkenberg. Herbicidresistens innebär att vissa växter blivit motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel.

Margareta Björk säger att hon började se en större ökning av ogrässresistens för drygt 5 år sedan. Nu för tiden ser hon att det ofta är upp emot 30 procent av ogräset på ett fält som är resistent när man väl upptäcker problemet. Det betyder att det tar lång tid innan många ens upptäcker att dom har ett problem.

– Just nu är det våtarven som är det största problemet och som är mest utbrett. Sedan har vi en del andra ogräs som också är resistenta. Vi har fått in pilört och gullkrage och i enskilda fält är detta ett stort problem.

Hur ska vi lösa det här?

– Vi måste tänka redan idag på vad vi gör, att använda dom preparat vi har på rätt sätt. Att se till att vi inte selekterar fram den här resistensen utan använda olika preparattyper så att vi inte ensidigt använder dom här preparaten som vi får resistens mot, säger Margareta Björk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".