Håkan Jarbin är med och tar fram rekommendationer för neuroleptika.
Håkan Jarbin är med och tar fram rekommendationer för neuroleptika.

Stökiga riskerar att få fel medicin

"Den här gruppen är mest utsatt"
2:08 min

Det behövs bättre kontroll på medicineringen av tvångsplacerade barn. I dag används bland annat psykos-mediciner för att lugna barn som är stökiga.

Men detta är inte alltid rätt val, biverkningarna är allvarliga och medicineringen följs inte upp tillräckligt. Det säger Håkan Jarbin, chefsöverläkare för barn- och ungdomspsykiatrin i Halland. Han sitter med i en expertgrupp som håller på att ta fram nya rekommendationer för så kallad neuroleptika.

– De är lätta att använda och ibland blir det för lätt, för de hjälper på ett mer ospecifikt sätt. Alla lugnar ner sig, sover bättre och blir mindre bråkiga. Då kanske det är så att man sätter in medicinen i en krissituation och sedan hänger den kvar, även om den inte är absolut nödvändig, så som den är vid vissa sjukdomstillstånd, säger Håkan Jarbin.

Neuroleptika är läkemedel för människor med psykossjukdom, exempelvis schizofreni. För vissa patienter är sådan medicin avgörande för att man ska kunna fungera, säger Håkan Jarbin. Men biverkningarna är allvarliga och därför måste man vara säker på att medicinen är rätt för patienten. Nyttan ska vägas mot nackdelarna och medicineringen måste följas upp ordentligt.

– De har kroppsliga biverkningar som viktuppgång, risk för högt blodtryck och diabetes längre fram i livet. De ger också viss trötthet och man blir lite dämpad. Det kan vara bra helt tillfälligt i en allvarlig kris men det är inte bra på lång sikt. Det är ingen medicin som får en att fungera bättre i en skolsituation, säger Håkan Jarbin.

De senaste åren har neuroleptikaförskrivningen ökat, och det mer än vad sjukdomarna som motiverar medicinerna verkar öka. Från vården har det kommit oroliga signaler till Läkemedelsverket och därför gör man nu en översyn tillsammans med Socialstyrelsen. Nya rekommendationer väntas vara klara i sommar.

Håkan Jarbin tror att det framför allt är barn som placerats på HVB-hem eller statliga institutioner som riskerar att felaktigt få neuroleptika.

– Där jag har sett det och där jag tror att man måste skärpa kontrollen, hos placerade barn. Någon har satt in medicinen och sedan flyttar barnen kanske runt och medicineringen fortsätter utan att någon har riktigt grepp om det. Man har inga utgångsvärden och följer det inte ordentligt.

Är det här patienter som har svårt att prata för sig själva?

– Ja, hela livet gungar för dem. De har ofta inga föräldrar som sätter sig in i detaljer och är med på besöken. Jag tror att det är den gruppen som är mest utsatt och som kontrollapparaten särskilt behöver skydda, säger Håkan Jarbin.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".