Heléne Malmström är verksamhetschef för grundskolan i Falkenbergs kommun. Foto: Elin Logara/SR
1 av 2
Heléne Malmström är verksamhetschef för grundskolan i Falkenbergs kommun. Foto: Elin Logara/SR
Tanken är att barnen på Tångaskolan i Falkenberg ska dra nytta av Lågstadiesatsningen i form av fler lärare. Foto: Elin Logara/SR
2 av 2
Tanken är att barnen på Tångaskolan i Falkenberg ska dra nytta av Lågstadiesatsningen i form av fler lärare. Foto: Elin Logara/SR

Skolchefen orolig för bristen på lärare

"Mer kreativa och tänka utanför boxen"
2:02 min

Regeringens satsar på nya lärare i lågstadiet. Samtidigt råder lärarbrist i landet.

De svenska kommunerna och en del ägare av fristående skolor, får bidrag för att anställa cirka 3100 nya lärare till grundskolans tidigare år i den så kallade Lågstadiesatsningen.

Heléne Malmström är verksamhetschef för grundskolan i Falkenbergs kommun. Hon är positiv till Lågstadiesatsningen, men är samtidigt orolig för hur kommunen ska få tag på behörig personal.

– Vi söker lärare, vi söker förskollärare och vi söker speciallärare och specialpedagoger. Sedan har vi väl en farhåga att vi kanske inte hittar alla de här yrkeskategorierna. Då kommer vi att bredda oss naturligtvis och gå på andra pedagoger, men kanske också icke-behörig personal om vi måste det, säger Heléne Malmström.

Enligt Skolverket kommer det att fattas över 50 000 lärare i landet till år 2020. Och när nu alla kommuner, plus en del ägare till fristående skolor, får statsbidrag för att anställa fler lärare kan konkurrensen om personalen öka ytterligare.

I Falkenbergs kommun är det tidvis svårt att fylla de tomma lärartjänster som uppstår, berättar Heléne Malmström. Men hon hoppas kunna tillsätta de 16 tjänster, man nu får bidrag för.

– Det jag hittills ser är att de som har sökt de tjänster som ligger ute, är internsökande. Vi har väldigt få som har sökt från andra kommuner. Positivt för de kommunerna naturligtvis, men jag hade ju önskat att vi kunde locka även pedagogisk personal utifrån, för tillgången är inte så stor, säger hon.

Syftet med Lågstadiesatsningen är att höja utbildningens kvalitet och att ge lärarna mer tid med barnen i förskoleklass upp till årskurs tre.

Det handlar delvis om att öka antalet lärare i skolan, men icke-pedagogisk personal kan också anställas, för att ge lärarna mer tid till undervisning.

Och Heléne Malmström tror att skolan måste tänka på det här sättet för att lösa rekryteringen i framtiden.

– Jag tror att i framtiden, inte bara i koppling till Lågstadiesatsningen utan generellt, att vi måste bli mycket mer kreativa och tänka utanför boxen vad det gäller hur vi ska personalsätta och vilka personalkategorier vi kan ha i skolan. Det utbildas ju mycket lärare nu, men det kommer att dröja innan vi har dem som sökande på våra tjänster, säger Heléne Malmström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".