Ciona Intestinalis på odlingsband. Foto: Marin Biogas
1 av 8
Sjöpungsarten Ciona Intestinalis på odlingsband. Foto: Marin Biogas
Nyskördade sjöpungar från testodlingen utanför Tjörn. Foto: Fredrik Norén
2 av 8
Nyskördade sjöpungar från testodlingen utanför Tjörn. Foto: Fredrik Norén
Olle Stenberg, vd på företaget Marin Biogas. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
3 av 8
Olle Stenberg, vd på företaget Marin Biogas. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Nyskördade sjöpungar från testodlingen utanför Tjörn. Foto: Fredrik Norén
4 av 8
Nyskördade sjöpungar från testodlingen utanför Tjörn. Foto: Fredrik Norén
Foto: Fredrik Norén
5 av 8
Foto: Fredrik Norén
Foto: Fredrik Norén
6 av 8
Sjöpungar. Foto: Fredrik Norén
Foto: Fredrik Norén
7 av 8
Foto: Fredrik Norén
Växande sjöpungar på odlingsband. Foto: Marin Biogas
8 av 8
Växande sjöpungar på odlingsband. Foto: Marin Biogas

Odlade sjöpungar blir biogas i Falkenberg

"Lämpligt att odla i Laholmsbukten"
2:09 min

I framtiden kan sjöpungar, som behandlats i en halländsk anläggning, bli en viktig kugge i att rena haven och i tillverkningen av biogas.

Det säger Olle Stenberg på företaget Marin Biogas, som i ett försök utanför Tjörn på västkusten odlar sjöpungar och som nu i november ska skördas och sedan rötas till biogas i Falkenberg.

– Vi odlar biomassa i havet och då renar vi havet. När vi plockar upp biomassan så gör vi biogas utav den. Förutom biogas så blir det en rest som man kan ha som ekologiskt gödsel. Så vi gör tre nyttor, säger Olle Stenberg.

Vad är själva biomassan?

– Det är en organism som heter sjöpung: ett litet filtrerande som fungerar ungefär som en blåmussla, säger han.

Sjöpungar ser ut som små fingertjocka, halvt genomskinliga glasklockor och lever i kolonier. Odlade sjöpungar har samma förmåga som blåmusslor att rena havet på kväve och fosfor, men Olle Stenberg anser att det är bättre att odla sjöpungar i stället för blåmusslor.

– Den filtrerar stora mängder vatten, filtrerar ut plankton och bygger upp biomassan på det sättet. I och med att den inte har ett hårt skal, som blåmusslan har, utan en läderartad tunika, så kan den bygga biomassan väldigt snabbt, säger han.

En sjöpung växer snabbt och kan skördas två gånger om året. I dag är det ett stort problem att få fram biomassa för rötning. Företaget odlar djuren i band på havsbottnen på samma vis som man sedan 70-talet odlat musslor. Genom att röta sjöpungarna kan man utvinna biogas och nu i november ska företaget börja röta i en biogasanläggning i Falkenberg som ägs av E.ON och kommunen.

Idag sker sjöpungsodlingen på Tjörn, men på sikt ser företaget stora möjligheter i att etablera odlingar även utefter hallandskusten.

– Vi tror att det skulle vara lämpligt att odla i områden som till exempel nere i Laholmsbukten eller där man har stor kvävebelastning helt enkelt. Därför att det här kan då kompensera för diffusa kväveutsläpp som man får via åkermarken. Det vi gör är att vi plockar upp kvävet ur havet och lägger ut det på åkern istället via rötresterna, säger han.

Olle Stenberg säger att produktionspotentialen är en till två terrawatt-timmar per år, något som skulle innebära en fördubbling av biogasproduktionen i Sverige. 4.000 ton sjöpungar ska enligt Stenberg ge 65.000 kubikmeter biogas, vilket motsvarar 65.000 liter bensin.

Stenberg räknar med att företaget år 2018 kommer att vara i "kommersiellt läge".

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".