Falkenberg ligger i framkant. Foto: Jonna Burén/Sveriges Radio
1 av 4
Nu har de arkeologiska kunskaperna man fått genom utbyggnaden av vindkraft i Halland samlats i en pilotstudie. Foto: Jonna Burén/Sveriges Radio
Arkeologen Leif Häggström på Kulturmiljö Halland. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
2 av 4
Arkeologen Leif Häggström på Kulturmiljö Halland. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Grav avtorvas inför vindkraftsutbyggnad. En vikingatida grav i Alered. Foto: Ola Kadefors / Kulturmiljö Halland
3 av 4
Grav avtorvas inför vindkraftsutbyggnad. En vikingatida grav i Alered. Foto: Ola Kadefors / Kulturmiljö Halland
Grav grävs fram inför vindkraftsbygge i Alered. Foto Leif Häggström / Kulturmiljö Halland
4 av 4
Grav grävs fram inför vindkraftsbygge i Alered. Foto Leif Häggström / Kulturmiljö Halland

Vindkraften har lärt arkeologerna om Hallands inland

"Det här är en väldigt svår period"
2:06 min

Bygget av vindkraftsparker i länet har gett arkeologerna flera nya kunskaper om Hallands inland - ett område man tidigare vetat förhållandevis väldigt lite om.

Det visar en färsk pilotstudie där man sammanställt de kunskaper man fått från arkeologiska undersökningar i samband med vindkraftsetableringen i Halland.

– Det är en väldigt positiv spin off-effekt från de här projekteringarna och av det här energiutnyttjandet som vi håller på att gå över till just nu, säger Leif Häggström.

Det är bland andra arkeologen Leif Häggström från Kulturmiljö Halland, som skrivit rapporten "Tankar är vinden - kunskap är seglet" på uppdrag av länsstyrelsen.

Den här världsunika studien visar att de arkeologiska insatserna i samband med de halländska vindkraftsetableringarna har gett oss ny kunskap om hur det skogsbeklädda inlandet har utnyttjats vid olika tider.

Många av de historiska spåren från vindkraftsutgrävningarna är fossila åkermarker, en del av dem så gamla som från bronsåldern det vill säga 1000-1500 år f.kr. Men de flesta fossila åkermarkerna är från 400-500 talet e.kr.

Bland annat visar resultat från vindkraftsutgrävningarna att människor på 400-500-talet efter kristus började flytta från Hallands slättlandskap till inlandet där dom bröt upp stora ytor med åker.

– Det här är en väldigt svår period. Den är väldigt strulig och undflyende i hela sydskandinavien. Det är då vi kan se att romarriket splittras och ena halvan går under, vi har den justinianska pesten nere vid Medelhavet. Det är en väldigt konstig period, säger han.

– Vi kanske ser effekterna av det här uppe. Någonting händer, man rör sig i landskapet under den perioden, säger Leif Häggström.

Varför har ni inte vetat så mycket om inlandet sedan tidigare?

– Den arkeologi som sker i Halland och större delen av Sverige är helt och hållet sammanshängande med var man bygger saker och ting. Bygger man ut en stad - då är det där man gräver. I Hallands inland har det inte skett så mycket exploateringar. Där har varit väldigt begränsade insatser än så länge, säger han.

Leif Häggström tror att man kommer använda de nya kunskaperna för att kunna ställa bättre frågor i samband med framtida utgrävningar.

Rapporten har gjorts med stöd från Energimyndigheten och i samarbete med Länsstyrelsen Halland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".