Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
#MinSpråk

Snålt med finska och romani i skolan

Publicerat måndag 29 februari 2016 kl 04.45
"Den räcker inte till"
(2:10 min)
Sisu-radios granskning #Minspråk
Sisu-radios granskning #Minspråk

Elever i Halland som läser minoritetsspråk får undervisning som mest en timme i veckan.

En undersökning som Sveriges Radios finska redaktion har gjort visar att de kommuner som idag erbjuder modersmålsundervisning för grundskolelever erbjuder en timme undervisning i veckan.

Professor Jarmo Lainio vid Stockholms universitet, som sitter i Europarådets expertgrupp för minoritetsspråk, sågar den knappa undervisningstiden.

– Den räcker inte till för att ge barnen tillräckliga språkliga färdigheter för att klara sig på en vuxen nivå, i en del fall antagligen inte ens för talat språk och i de flesta fallen inte för skriftsspråksfärdigheter. Rent pedagogisk finns det egentligen inget som försvarar det här med en timme, säger han.

I Hylte kommun, Halmstad och Kungsbacka undervisas elever i två av de fem minoritetsspråken, finska och romani chib, mellan 50 minuter och en timme i veckan. Och det visar sig enligt den undersökning, som nästan nio av tio av landets kommuner har svarat på, att det är så här det ser ut på de allra flesta ställen.

– Ja, men önskar ju att det var som svenska i skolan, två, tre timmar i veckan. Då tror jag att man skulle åstadkomma mycket mer i språkutveckling, säger Virppi Pikkarainen som är enhetschef för modersmål i Kungsbacka.

– Jag menar vad hinner man med på 60 minuter. Det ska räcka till elever i alla nivåer.

I Kungsbacka har finska fått ett uppsving, här är det just nu ett tjugotal grundskoleelever med varierade kunskaper som har finskaundervisning en timme i veckan. För när det kommer till minoritetsspråken, finska, romani chib, jiddisch, meänkieli och samiska, så har alla som tillhör minoritetsgruppen oavsett förkunskaper i språket eller om språket talas hemma eller inte rätt till undervisning.

Dessutom har Sverige förbundit sig i internationella konventioner att hålla de nationella minoritetsspråken vid liv. Och då räcker inte en timmes undervisning i veckan, säger professor Jarmo Lainio.

– Det man möjligtvis kan se som en positiv aspekt är att det kan ge en viss stöd och en viss skjuts för identitetsaspekter. Att man har en möjlighet att i trygg miljö att ändå umgås med elever som har samma bakgrund, säger han.

Han vill se tydliga rekommendationer kring hur mycket undervisning som krävs.

– Just nu kanske det inte finns så stort hopp om att det kommer att ske, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".