Entrén till Peder Skrivares gymnasieskola i Varberg. Foto: Magnus Hagström/SR Halland
Arkivfoto: Magnus Hagström/Sveriges Radio.

Placeras på gymnasiet – trots att de är för unga

"De är inte gymnasieelever"
2:20 min

Ensamkommande barn i Varberg har blivit satta tillsammans i en introduktionskurs på gymnasiet – trots att de fortfarande borde gå i grundskolan. 

– Han har rätt till grundskoleutbildning och han är inte behörig att gå på gymnasieskolans individuella program. Han har dessutom rätt till full skoldag, så som kamraterna i årskurs nio har under våren. Då är de inte gymnasieelever, säger Gerhard Eriksson om pojken han är god man för. Den pojken vägrade att gå på gymnasiet.

För några veckor sedan fick de gode männen höra att runt 17 elever nu skulle börja på PS-gymnasiet och det individuella programmet språkintroduktion, istället för att börja på de olika grundskolorna som det från början var sagt att de skulle gå på. Ungdomarna är födda år 2000 och skulle ha gått sista terminen i grundskolan.

– Här handlar det om att ge skolgång utifrån de förutsättningar vi har och göra det på bästa sätt. Vi tyckte att det var lämpligare för de här niondeklassarna börja direkt på PS istället för att först gå på sin hemskola i några månader, säger Elisabeth Svennerstål-Jonsson som är förvaltningschef på utbildningsförvaltningen och förklarar att det kom många ungdomar på samma gång och att de försökte lösa det så snabbt det gick.

Får de samma eller likvärdig utbildning på PS-gymnasiet som de skulle fått på grundskolan?

– I stort sett, skulle jag säga.

Men några gode män har ifrågasatt det här i efterhand. En av dem som P4 Halland har pratat med säger att det bara är undervisning på förmiddagen och att hon inte hade hela bilden av vad barnet hade rätt till. Hon ska nu ha ett möte med rektorerna. Hon och en annan god man funderar på att överklaga.

Gode mannen Gerhard Eriksson kom överens med rektorn på grundskolan om att hans barn skulle gå kvar och tänker se till att han får stanna där så länge han har rätt till det. 

– Den undervisning min elev får är väldigt väl ordnad. Jag har väldigt svårt att tänka mig att man skulle flyttat upp svenska elever på det här sättet på gymnasieskolan, det skulle inte accepteras, säger Gerhard Eriksson.

– Det är inte rätt. Vi har placerat barn tidigare när det varit bättre för elever än att vara kvar i årskurs nio. Vi försöker göra olika lösningar utifrån de behov som eleverna har, säger förvaltningschefen Elisabeth Svennerstål-Jonsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".