Bonden Jan Börjesson vid sina fält utanför Fjärås.
1 av 2
Jan Börjessons fält passar för strukturkalkning eftersom jorden mestadels är lerig. Foto: Sveriges Radio.
Jakob Eriksson är växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Halland.
2 av 2
Jakob Eriksson är växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Halland. Foto: Sveriges Radio.

Ny typ av kalkning ska förbättra lerjordar

1:49 min

I höst testar flera av länets bönder ett nytt sätt att kalka lerjordar. Det kallas strukturkalkning och kan både minska fosforläckage och ge mer lättbrukade jordar.

Jakob Eriksson är växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Halland, som driver satsningen.

– Normalt sätt kalkar man med kalksten. Den vittrar långsamt i jorden och höjer och stabiliserar pH-värdet. Men här är det bränd kalk som reagerar snabbt. Man får en kraftig tillfällig pH-höjning plus att det kommer ut mycket fritt kalcium som reagerar med jorden och påverkar strukturen, säger han.

Strukturkalkningen ger en miljövinst i och med att mindre fosfor läcker ut. Lantbrukarna får också mer lättbrukade jordar. Om man kalkar när de har bra struktur behåller de den strukturen, förklarar Jakob Eriksson.

Länsstyrelsen kan ge så kallat Lova-bidrag till kalkningen, pengar som ska användas för att förbättra havsmiljön. Men för att förenkla lantbrukarnas ansökning, sökte Hushållningssällskapet en större pott som dom nu pytsar ut.

Runt 800 000 kronor ska gå till lantbrukare runt om i Halland. Hittills har ett 15-tal nappat, bland annat Jan Börjesson utanför Fjärås. Han strukturkalkar fälten där han nyss skördat raps för att så småningom så höstvete.

– Jag får en jord som är mer lättbearbetad och det står inte vatten när det regnar, utan den dränerar sig själv mycket bättre. Nu efter raps har jag en struktur på jorden som är bra och denna kalkning hjälper mig att behålla den. Jag förväntar mig att det blir bättre skördar, säger Jan Börjesson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".