Ing-Lis Johansson med Bankgatan som bakgrund.
Ing-Lis Johanssons mamma dog ensam. Foto: Henrik Martinell/Sveriges Radio

Ing-Lis fick ingen chans att ta avsked av sin mamma

2:59 min

En av tio är helt ensamma på dödsbädden. Ing-Lis Johanssons mamma gick bort utan någon vid sin sida.

När ålderdomshemmet i Halmstad, där Ing-Lis Johanssons mamma vårdades, ringde mitt i natten var det med beskedet att hennes mamma hade gått bort. Detta utan att någon anhörig hade fått besked innan det inträffade.

Ing-Lis Johansson, som då bodde i Ljungby, beskriver sin sorg över att inte få vara där när hennes mamma dog.

– Jag känner än i dag vem jag blev vid det tillfället, jag blev väldigt ilsken. Jag hade hemskt gärna kört ner och hållit min mamma i handen. Det fanns inte en enda runt henne.

Ing-Lis Johansson har fått hjälp med att bearbeta sin sorg genom Halmstads kommun, där ansvariga menar att det inte får gå till på det viset och att ingen ska behöva somna in ensam.

Det är nu tio år sedan det inträffade och Ing-Lis hade velat ge en hälsning när hennes mamma levde.

– Jag hade ju velat berätta om hur det var när vi växte upp, att hon skulle ta med sig en kram till både min pappa och lillebror som var borta då. Men jag fick inte det, jag fick säga det vid graven.

Ing-Lis Johansson har även erfarenhet av när hennes syster gick bort, vilket är ett ljusare minne för henne då hon fick vara närvarande vid dödsbädden.

– Då var jag och min storasyster där och avlöste hennes man. Jag stod vid sängen och skrattade ihop med henne. Jag tog min syster i handen och hon somnade in. Jag tror att hon kunde somna in lugnt och sansat. Det kändes skönt.

– Men detta med min mamma var fruktansvärt, jag tror aldrig jag kommer ifrån det hur gammal jag än blir.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".