Nura Muhamedbegovic förlorade flera släktingar i folkmordet i Srebrenica.
1 av 3
Nura Muhamedbegovic förlorade flera släktingar i folkmordet i Srebrenica. Foto: Johanna Melén och Stina Johansson/Sveriges Radio.
Gravstenar i Srebrenica.
2 av 3
Massdödandet av omkring 8 000 män och pojkar från Srebrenica 1995 har av FN:s domstol klassats som folkmord. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Delad bild: Gravstenar efter massakern i Srebrenica och Mladic i rättegångssalen.
3 av 3
Ratko Mladic har nekat till alla 11 anklagelsepunkter. Foto: Amel Emric/AP/TT, ICTY Video/AP/TT

Hon förlorade släktingar i folkmordet i Srebrenica

8:33 min

Nura Muhamedbegovic från Laholm var tre år när hon lämnade Srebrenica och kom till Sverige. Hon förlorade sin pappa, morbror, morfar och farbror i folkmordet.

Under onsdagen kom domen mot den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladić. Han dömdes vid krigsförbrytartribunalen i Haag för bland annat folkmord i Srebrenica i mitten av 90-talet till livstids fängelse.

Runt 8000 muslimska pojkar och män dödades i vad som av FN klassas som ett folkmord. Nura Muhamedbegovic, som nu bor i Laholm, förlorade flera släktingar i folkmordet.

När hon var tre år lämnade hon, hennes mamma och syster Srebrenica och kom till Sverige. Själv minns hon ingenting från tiden i Srebrenica, eftersom hon var så liten när de flydde. Men hennes mamma har berättat mycket om hur det var. 

Hemskheter. Jag tror inte jag förstår riktigt, när folk berättar vad som har hänt. Jag förlorade min pappa, min morbror, min farbror och min morfar. 

När du tänker på det idag – hur känns det? 

– Man blir såklart jätteledsen, jag påminns om detta jätteofta. När man tänker på när jag tog studenten, examen och när jag fick mitt första barn så har jag varit jätteglad, och jätteledsen – för jag önskade att pappa var där, säger Nura Muhamedbegovic. 

Det var först 2005 som Nuras pappas kropp hittades. Och hon minns den dagen mycket väl. Men när begravningen kom var Nura jättenervös.

Jag började stortjuta. Och jag upprepade: Det känns som att det är mamma. Jag tror att det var då jag förstod att han inte fanns. 

Förra året var Nura och hennes familj nere i Srebrenica och besökte Nuras pappas grav. 

– Det var jobbigt. Han förstod inte, min lilla grabb. Han sa: Mamma, morfar får ju jord i ögonen. Och han kan inte heller släppa att han är död, eftersom han inte förstår. 

Nura åker till Srebrenica minst en gång om året, och hon beskriver staden som en spökstad. 

– Det är tomt, det känns mörkt. När man kör förbi alla gravstenar, flera tusen stycken, känner man att något inte stämmer. Men jag är positiv till det, jag tycker om när mamma berättar: Här har jag bott, här föddes du och där har pappa jobbat.

Inför att domen mot Ratko Mladić skulle komma väcktes mycket känslor inom Nura Muhamedbegovic.

– Det är omtumlande. Jag känner både glädje och sorg idag. Jag är glad att han äntligen får en dom, vad det nu än kommer bli. Men samtidigt är man sorgsen. Det är gamla sår som rivs upp igen, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".