Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef på barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad
Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef på barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad Foto: Sveriges Radio.
Halmstad vill rita om kartan för att blanda klasser
4:16 min

För att minska segregationen i kommunen vill barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad rita om skolornas upptagningsområden.

Om politikerna säger ja till förslaget innebär det bland annat att eleverna på Andersbergsskolan även kommer att kunna gå på Fyllingeskolan och Snöstorpsskolan om fem år.

– Genom att bygga ut skolorna i Snöstorp och i Fyllinge så tror jag att vi kan motverka boendesegregationen och möjliggör en bättre skolgång för barnen, säger Pauline Broholm Lindberg, som är förvaltningschef på barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad.

Vi jobbar mycket med den här frågan. Vi tycker att den är ytterst angelägen även för oss i Halmstad.

Just nu väntar föräldrar på besked i årets skolval. En del av dem väljer en annan skola än den som ligger närmast, men ungefär hälften av de som gjorde det 2017 fick inte byta.

När det finns fler elever än platser på skolan så gäller nämligen den så kallade närhetsprincipen, det vill säga de elever som bor närmast har störst rätt till platsen.

På Andersbergsskolan i Halmstad har över 90 procent av eleverna annat modersmål än svenska. Föräldern Manar Wassouf är en av dem som vill att hennes barn ska gå på en annan skola – eftersom hon är rädd att de inte lär sig svenska annars.

Läs mer: Mamman vill byta barnens skola – rädd att de inte lär sig svenska

– Jag vill att mina barn ska bli en del av samhället. Då måste deras föräldrar kunna välja skola åt dem, säger Manar Wassouf.

På en nationell nivå pågår också ett arbete för att minska segregationen i svenska skolor, bland annat har regeringens utbildningsutskott föreslagit en kvot där ett visst antal elever kan undantas från närhetsprincipen.

Läs mer: Skoljurist: Undantag för bättre integration i skolor

– Närhetsprincipen sätter ju gränser för hur man kan styra sammansättningen i skolor ur ett integrationssyfte, det är ju ingen tvekan om att den gör det, säger skoljuristen Mikael Hellstadius.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tycker att städer i Sverige länge varit dåligt planerade – och därför bidragit till en segregation där de som har god inkomst bor på vissa ställen och de med sämre inkomst på andra. 

– Vi vill ha en lag som säkrar att alla kommuner måste planera sin skolstruktur annorlunda och vi vill förbättra urvalsreglerna så att skolvalet blir mer rättvist oavsett var man bor, säger Gustav Fridolin (MP).

Läs mer: Fridolin: Så motverkar vi segregation i skolan 

Han väljer också att lyfta Gislaveds kommun som har påbörjat ett arbete med att rita om skolkartan – precis som Halmstad planerar.

– Där har man ritat upp upptagningsområdena till sina låg-, mellan- och högstadieskolor på ett sånt sätt så att du har naturligt blandade elevgrupper, berättar Gustav Fridolin (MP).

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".