Havsnejonöga. Namnet kommer av att de från sidan ser ut att ha nio ögon, vilka är de sju gälöppningarna, själva ögat och en näsöppning.
1 av 13
Havsnejonöga. Namnet kommer av att de från sidan ser ut att ha nio ögon, vilka är de sju gälöppningarna, själva ögat och en näsöppning. Foto: Elisabeth Thysell.
Havsnejonöga i Edenbergaån.
2 av 13
Havsnejonögat lever som vuxen på andra större fiskar i havet som torsk och lax genom att suga sig fast på dem och äta av deras blod och vävnader. Men den är inte bara en parasit, utan skapar också lekplatser för laxen. Foto: Elisabeth Thysell.
Elisabeth Thysell och Per Ingvarsson har hittat lekgropar för havsnejonöga.
3 av 13
Elisabeth Thysell och Per Ingvarsson har hittat lekgropar för havsnejonöga. Foto: Henrik Martinell/Sveriges Radio.
Elisabeth Thysell inventerar havsnejonöga vid Fyllinge Kvarn i Fylleån.
4 av 13
Elisabeth Thysell inventerar havsnejonöga vid Fyllinge Kvarn i Fylleån. Foto: Henrik Martinell/Sveriges Radio.
Elisabeth Thysell jobbar för hotade arter på länsstyrelsens naturvårdsenhet.
5 av 13
Elisabeth Thysell jobbar för hotade arter på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Foto: Henrik Martinell/Sveriges Radio.
Havsnejonöga i Edenbergaån förra året.
6 av 13
Havsnejonöga i Edenbergaån förra året. Foto: Elisabeth Thysell.
Kan vara svårt att se, men där under ytan är en lekgrop för havsnejonöga. Tyvärr tom när vi var där.
7 av 13
Kan vara svårt att se, men där under ytan är en lekgrop för havsnejonöga. Tyvärr tom när vi var där. Foto: Henrik Martinell/Sveriges Radio.
Kammen på ryggen.
8 av 13
Kammen på ryggen. Foto: Elisabeth Thysell.
Näsöppningen.
9 av 13
Näsöppningen. Foto: Elisabeth Thysell.
havsnejonöga
10 av 13
Foto: Elisabeth Thysell.
de vuxna djuren kan bli drygt en meter långa. Arten känns också igen på sin mörkflammiga färg, och på att hela sugskivan är tätt besatt med horntänder.
11 av 13
De är svåra att upptäcka pga bra kamouflage. De vuxna djuren kan bli drygt en meter långa. Arten känns också igen på sin mörkflammiga färg, och på att hela sugskivan är tätt besatt med horntänder. Foto: Elisabeth Thysell.
Per pekar på lekgropen.
12 av 13
Per pekar på lekgropen. Foto: Henrik Martinell/Sveriges Radio.
Per Ingvarsson vid kanten.
13 av 13
Per Ingvarsson vid kanten. Foto: Henrik Martinell/Sveriges Radio.

Oviss framtid för hotad urtidsfisk

3:04 min

Föroreningar, låga vattennivåer, förstörda lekområden och överfiske av torsk och lax gör att tillvaron för den rödlistade, ålliknande fiskarten havsnejonöga blir allt hårdare. I Halland leker havsnejonögat nu i midsommartid.

Större delen av det svenska beståndet finns i halländska vattendrag, men populationen ser ut att minska: efter att man för några år sedan räknade in ca 400 individer bara i ån Ätran, räknade man förra året in bara knappt 300 individer i hela Halland.

– Där ser du de ljusa fläckarna som är runt här. Där har fisken flyttat runt stenarna och lagt dem här. De har sugit dem rena helt enkelt och flyttat till den platsen där de vill att de ska vaara, säger Per Ingvarsson som står vid en lekgrop skapad av en havsnejonöga.

Tillsammans med länsstyrelsens Elisabeth Thysell inventerar Per fiskarten vid Fylleån i Halmstad just denna dag. 

Elisabeth säger att om man vidtog en del åtgärder så kunde havsnejonögats framtid se betydligt ljusare ut

Vi behöver ett levande hav, skyddszoner längs med våra vattendrag, att det inte kommer ut gifter. Försurningen - vi behöver fortsätta kalka och vi behöver jobba med passager förbi våra kraftverk så de når lek- och uppväxtområden där det idag är stängt i många av våra halländska vattendrag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista