Filosofin i actionfilmer, och demokratin efter mordet på Anna Lindh

I veckans program uppmärksammar vi några actionfilmer som vid närmare betraktande visar sig innehålla betydligt mer filosofiska och psykologiska komplikationer än man från början kanske tänker på - nämligen Matrixfilmerna.

Den nya biotekniken och kanske ännu mer det som kallas artificiell intelligens brukar ju förknippas med både stora visioner och starka känslor. En sak är säker - inget kommer längre att bli som förr. Så, vart är vi då på väg? Optimisterna tror på en framtid av fantastiska framsteg, pessimisterna skakar på huvudet och fruktar att vi släppt anden ur flaskan... Ett populärkulturellt inlägg i den framtidsdebatten utgörs av filmtrilogin Matrix, och vi diskuterar filmernas filosofiska komplikationer med Johan Svedjedal, professor i litteratursociologi vid Uppsala Universitet.


Mordet på Anna Lindh var en tragedi på flera plan, personligt och nationellt - Sverige befann sig i ett slag i ett kristillstånd. Många beskrev mordet som ett attentat mot det öppna samhället, man befarade att avståndet mellan politiker och medborgare skulle öka, och många tappade också tilltron till Säpo, en myndighet som det är svårt att få insyn i, och alltså också utkräva ansvar av. Sedan tidigare pågår ett forskningsprojekt om demokratin och samhällets krishanteringsförmåga, och inom det projektet publiceras nu tre nya forskningsrapporter från Krisberedskapsmyndigheten, som på olika sätt undersöker de demokratiska konsekvenserna av mordet. Vi hör statsvetarna Stefan Olsson, Helena Wockelberg och Ludvig Beckman vid Uppsala universitet, som är forskarna bakom rapporterna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".