Här gick djuren på bete förr.

Varför svär vi?

Måndag 12 juni 13.20, repris tisdag 13 juni 00.35 och kortversion lördag 17 juni 15.35
Vi möter forskaren som kartlagt svordomarnas historia, och uppmärksammar en bortglömd aspekt på den svenska skogen.

Vad rör sig i språkens källarvåningar? Svordomar tillhör den språkliga vardagen i alla språk, och därför är det faktiskt meningsfullt att skriva en hel bok om det, menar Magnus Ljung, som är professor emeritus i engelska vid Stockholms universitet. Och nu finns den, Svordomsboken, som har kommit ut i dagarna på Norstedts Akademiska Förlag.

Där reder Magnus Ljung ut om man från psykologiskt och sociologiskt håll kan förklara varför människor svär, och när de gör det och vem som gör det.

Skogen som betesmark
I två veckor har vi fått följa med Ann Louise Martin och landskapshistorikern Kelvin Ekeland ut till Linnés Hammarby utanför Uppsala där de har pratat om den svenska skogen. Först om myterna om den svenska urskogen som den skildras i till exempel John Bauers trolska bilder, och sen om svedjebränningen.  

I dag pratar de om en annan aspekt på skogen som kanske är lite bortglömd - den svenska skogen som betesmark. Det var framför allt i skogen som djuren gick på bete förr.

Boken heter Människan och Floran och utgör del två i ett etnobiologiskt uppslagsverk utgivet på Wahlström&Widstrand.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".