1 av 19
Carlsberghydda. Bild: Anders Holmberg
2 av 19
Carlsberg är närvarande överallt. Bild: Anders Holmberg
3 av 19
Skylt Carlsberg. Bild: Anders Holmberg
4 av 19
Carlsberg visitor centre. Bild: Anders Holmberg
5 av 19
Carlsbergs guide Rexford ihop med Carlsbergs grundare. Bild: Jörgen Huitfeldt
6 av 19
Carlsbergs huvudbyggnad. Bild: Jörgen Huitfeldt
7 av 19
Carlsbergs produkter. Bild: Jörgen Huitfeldt
8 av 19
Drug fight Malawi. Bild: Jörgen Huitfeldt
9 av 19
Drugfight malawis kontor. Bild: Jörgen Huitfeldt
10 av 19
Drugfight Malawis uteplats. Bild: Jörgen Huitfeldt
11 av 19
Geoffrey Chikonde. Bild: Jörgen Huitfeldt
12 av 19
Mads Burmester, marknadsdirektör på Carlsberg Malawi. Bild: Jörgen Huitfeldt
13 av 19
Nelson Zakeyu. Bild: Jörgen Huitfeldt
14 av 19
Malawi en morgon. Bild: Anders Holmberg
15 av 19
Wezi Manza. Bild: Jörgen Huitfeldt
16 av 19
Ölbryggning. Bild: Jörgen Huitfeldt
17 av 19
Reklam för elefantöl. Bild: Anders Holmberg
18 av 19
Reklam för Carlsberg i Malawi. Bild: Anders Holmberg
19 av 19
Studenter i ölreklam. Bild: Anders Holmberg

Kaliber 3 maj 2009:Alkoholmisär på export

I Malawi är vartannat barn undernärt. Det är ett av världens fattigaste länder.
Och det är där - bland u-ländernas unga - som alkoholindustrin söker sin nya framtidsmarknad. Där finns kunderna. Där finns chansen att fritt marknadsföra. Där finns möjligheten att påverka för en liberal statlig alkoholpolitik.
Kaliber granskar alkoholindustrins nya framtidsmarknad - i tredje världen.

Välkommen till Malawi i södra Afrika - ett av världens fattigaste länder. Här lever över hälften av människorna på mindre än 15 kronor om dagen. Malawi är också ett av de länder i världen med störst andel HIV-smittade.

Trots det agerar här några av världens rikaste alkoholföretag - och Kaliber är här för att ta reda på HUR alkoholen och alkoholbolagen påverkar ett så utsatt samhälle.

Som en bilskrot

Vår taxi är på väg till det som uppges vara landets enda organisation för bekämpning av alkoholproblem - Drugfight Malawi.

Vi förväntar oss ett modernt kontor i glas och stål, mitt i huvudstaden Lilongwe - därför blir vi mer och mer förvånade över den lutande röda lervägen som taxin skumpar fram på. Fylld av enorma gropar som tär hårt på den gamla bilens stötdämpare.

Ännu mer tveksamma känner vi oss när vi kommer fram. De rostiga stålportarna liknar mest entrén till en bilskrot. Och där innanför en stor sandplan, med gammalt virke, en eld som brinner och ett bilvrak.

På en tygbanderoll som hänger över en av dörrarna står Drugfight Malawi - mot en hållbar utveckling av vårt land.

Här träffar vi organisationens chef och grundare - Nelson Zakeyu som möter oss i prydligt dubbelknäppt grön kostym och lila slips. Hela hans välputsade uppenbarelse står i bjärt kontrast till det slitna kontoret med en doft av jordkällare, med kala betongväggar och noppiga plyschsoffor.

Härifrån har Nelson Zakeyu gjort till sin livsuppgift att bekämpa de multinationella alkoholbolagens framfart i hans land.

- These people are making us starve. They are making us poorer and poorer, säger han.

Nelson Zakeyu uttrycker sig drastiskt om industrin. De gör så att vi svälter. De gör oss fattigare och fattigare, säger han. Han säger också att alkoholen spelar en viktig roll i landets tre stora samhällsproblem - fattigdomen, hiv-katastrofen och kvinnomisshandeln.

”Min man är ett fyllo”

Wezi Manza är lång och slank – på gränsen till mager. Hon har stora, sorgsna ögon och det bruna håret ringlar sig i smala korkskruvslockar som slutar strax ovanför axlarna. Vi möter henne på ett av de skyddsboenden, victim centers, som startats på polisstationer runt om i Malawi. Bland annat som ett svar på de ökade problemen med alkoholrelaterat våld mot kvinnor.

Miljön på polisstationen är steril med naken betong både på väggar och golv. Och när det vakthavande polisbefälet brister ut i ett av sina bullrande skratt ekar det hårt mellan väggarna. Han ställer fram en stol åt Wezi som sätter sig ned, tar ett djupt andetag och börjar berätta sin historia.

- He is hitting me, fighting me whenever he is drunk. In the morning when he ask for something to eat in the house he also hit me and fight me, because he have used all the money for drinking.

”Min man är ett fyllo”, säger Wezi Manza. ”Vi har varit gifta i åtta år och varje gång han är full så slår han mig.”

Han brukar komma hem på småtimmarna, berättar hon. Hittar en ursäkt för att bli arg, sliter upp henne ur sängen och börjar mata in hårda knytnävsslag i hennes ansikte – och det bär tydliga spår från åren av misshandel.

Både mätt och full

Wezi Manzas man jobbar för öltillverkaren Chibuko som ägs av den sydafrikanska alkoholjätten SAB Miller. Ölmärket Chibuko säljs i tetrapak och är en märklig trögflytande blandning mellan starköl och välling. Den kostar fyra kronor litern och har blivit en riktig storsäljare i länder som Malawi där många missbrukare vill bli både mätta och fulla på samma gång.

Och just frågan om mat på bordet har ofta varit den tändande gnistan när Wezis man har gett sig på henne.

- There was not even breakfast for the kids, no lunch for the kids, no dinner for the kids.

- The kids did not ask for us to be their parents, it’s us who made them to be our kids. I was sad, I was very sad.

Ofta finns varken frukost, lunch eller middag till våra barn, berättar hon. Istället har barnen fått se sin pappa slå Wezi så illa att hon ofta fruktat för sitt liv. Hon känner sig sorgsen, säger hon. Barnen har inte bett om att få oss till föräldrar.

Efter vi har träffat Wezi Manza träffar vi ytterligare sju misshandlade kvinnor som berättar liknande historier om våld och fattigdom där kvinnor och barn alltid är de som får betala priset för männens alkoholmissbruk.

Gratisrunda på förmiddagen

Klockan är 11 på förmiddagen och vi är i en av de fattigaste delarna av Lilongwe.

Solen gassar och den röda jorden mellan de låga, trånga skjulen är torr och dammig.

På enkla träbänkar under ett palmtak sitter redan ett 40-tal män. Och dricker. Alla vi träffar luktar öl och är glansigt ostadiga i blicken. Det här är kvarterets egna, ytterst primitiva kombination av krog och bryggeri. Över en öppen eld står ett smutsigt oljefat där vätskan som ska bli öl sjuder. Utbrett på marken ligger stora majskorn på tork. Grunden i både ölet och spriten som tillverkas här.

- It is a very strong beer, berättar en av männen.

Frances är klädd i avklippta jeansshorts, en kortärmad skjorta och sandaler. Stolt håller han upp glasflaskan fylld med hembränd sprit, stor som en kvarting ungefär, och säger att den kostar 90 kwacha - motsvarande fem svenska kronor. Ölen kostar två kronor litern och dricks ur begagnade stora konservburkar.

Eftersom vi är där bjuds männen som står runt omkring oss på en gratis-runda. Och alla vill ivrigt ha sin ranson.

Frances visar oss en liten svart plastbägare, stor som ett rejält snapsglas och säger att tar du en eller två såna här – så känns det skönt i kroppen.

- If you only drink one toot, two toots. So if you are drinking you feel something in his body.

Det är alltså förmiddag. Ändå är många av männen vi möter redan påtagligt berusade. En äldre gråhårig man, helt klädd i vitt sitter på huk och håller hårt i sin spritflaska med båda händerna. Vi försöker förgäves få kontakt med honom, men han stirrar bara tomt framför sig. Lite bättre lycka har vi med Richard. Även han har redan druckit i flera timmar och har svårt att få ordning på det han vill säga.

- No my friend, this is affecting our problems. What problems? - ... Affecting.

Rundvandring på bryggeriet

Ett par dagar senare är vi på en rundvandring på ett helt annat slags bryggeri. Hos ett av världens största och rikaste alkoholföretag - danska öljätten Carlsberg - som förra året globalt omsatte 86 miljarder kronor - dubbelt så mycket som hela Malawis statsbudget! Företaget är för övrigt också största bryggeri i Sverige med varumärken som Pripps och Falcon.

Carlsbergs bryggeri ser ut som en industribyggnad i vilket land som helst, även om anläggningen börjar se lite gammal ut. Huvudbyggnaden är en fyrkantig låda i vit puts med Carlsbergs välbekanta logga i skrivstil tryckt på väggen.

Rexford är lång och elegant och verkar vara en rätt försynt man. Han bär en välstruken vit skjorta med stärkt krage, pressade byxor och blanka skor. Han ansvarar för rundvandringarna på företagets bryggeri här i Malawi.

Carlsberg har funnits i Malawi sen självständigheten för 40 år sen. Från början startade bryggeriet faktiskt som ett biståndsprojekt, men idag står det på egna ben, och försäljningen växer stadigt. Carlsberg har 97 procent av marknaden för flasköl i Malawi.

”Inget missbruk i Malawi”

Carlsbergs marknadsdirektör i Malawi är dansk och heter Mads Burmester. Han tar emot oss i sitt luftiga kontor.

Den alkoholpolitik som tillämpas i Malawi är mycket liberal - många skulle nog säga att den helt enkelt inte existerar. Priset på öl och sprit är lågt och alkohol finns att köpa nästan överallt dygnet runt.

Ingen som tar en promenad i Malawis huvudstad Lilongwe kan undgå att drabbas av den djupa fattigdomen. Ingen borde heller kunna undvika att lägga märke till alkoholmissbruket som följer med den.

Ändå säger Carlsbergs Marknadsdirektör - Mads Burmester - till oss att i Malawi - finns inga missbruksproblem.

- Men jag vill inte säga att det är ett missbruk, jag åker mycket runt med kunder.

Du tycker inte att det verkar finnas ett missbruksproblem vad gäller alkohol i Malawi?

- Nu är det svårt att säga vad som är ett problem ... nej, det tycker jag inte.

”Har han varit i Malawi?”

Dag Endahl arbetar för den norska biståndsorganisationen FORUT, finansierad av norska SIDA och med rötterna i nykterhetsrörelsen. Dom har specialiserat sig på alkoholproblem i utvecklingsländer. Han har besökt Malawi flera gånger de senaste åren. Och när han får höra att Mads Burmester förnekar att det skulle finnas några missbruksproblem i landet reagerar han så här:

- Har de varit i Malawi? Det skulle jag fråga då. Det är inte svårt att se det.

- Det är nåt som alla känner till men som ingen snacker om. Alla har någon i sin familj som dricker för mycket alkohol, som kanska har blivit hiv-smittad under berusning, som slår sin fru eller barnen, som använder pengarna på krogen, restaurangen eller baren istället för till barnens utbildning. Carlsberg borde ta en tur utanför kontoret och prata med folk.

Egen upplevelse i familjen

När vi åter står utanför Drugfight Malawis enkla kontor – på den dammiga gårdsplanen – börjar Nelson Zakeyu berätta om varför han startade sin organisation. Det är inte bara oron för landets framtid som driver honom visar det sig. Alkoholen har spelat en tragisk roll också i hans egen familj. Och när han berättar vad som hände hans storebror mörknar den annars så milda uppsynen.

- My brother was a teacher, and whenever he got his monthly salary he used it to spend alla of the amount to buy alcohol.

Nelsons storebror Bellium var mellanstadielärare och levde med sin fru och deras fem barn i en liten by några mil utanför huvudstaden. Precis som för en majoritet av de malawiska familjerna låg gränsen till hungern alltid nära. Därför blev det förödande när Bellium började dricka allt mer. Han drog in mindre och mindre pengar och de pengar som fanns kvar köpte han öl för.

- That was creating another big problem. As a result of alcohol - the family was starving.

Familjen svälte - och barnen fick helt enkelt inte mat, säger Nelson. Men brodern fortsatte att supa. Och när han söp gick han till prosituterade. Hos någon av dem smittades han sen med hiv.

- When he was drunk he was mentally disturbed and would do anything. So he was involved in sexual intercourse without using condoms and he was hiv-positive.

År 2001 dog Bellium Zakeyu. Året efter startade hans lillebror Nelson Drugfight Malawi.

Bellium Zakeyus fall är långt ifrån unikt. Just kopplingen mellan alkoholbruket och den pågående HIV-katastrofen har uppmärksammats alltmer på senare år. Det berättar Karusa Kiragu, kenyask forskare på UN AIDS i Geneve som har undersökt sambandet mellan HIV och alkohol.

- It was so obvious that there were should be a link. And I could hear no discussion about alcohol when we talked about behaving change. We talked about avoid risky sex, be faithful, using condom, but there were no discussion about alcohol itself.

Karusa Kiragu säger att i rådgivningen om hur man skulle undvika smittan. Där handlade det bara om att använda kondom, vara trogen eller helt avstå från sex. Aldrig om alkohol. Och hon tror att förklaringen till det är enkel. Alkoholen uppfattas som en så självklar och naturlig del av vårt samhälle att folk helt enkelt inte tänker på det.

- It’s interesting because I think it’s also to an element of common sense about it, but i think for a lot of times alcohol is som common that people don’t often think about in relation to hiv.

Forskning visar dessutom att alkoholen verkar ha en effekt på själva viruset, berättar hon. Tester som genomförts på apor har visat att viruset förökar sig betydligt snabbare hos individer som har alkohol i kroppen. Men de här forskningsrönen har svårt att nå fram till dom människor som skulle behöva höra om dom, säger Karusa Kiragu. Enligt henne beror det starka band som finns mellan den mäktiga alkoholindustrin och medierna.

- The alcohol industri is so powerful and have very strong relationships with the media industry.

Massiv marknadsföring

Även om det är så att Mads Burmester faktiskt inte märkt eller hört talas om några missbruksproblem så säger han sig vara medveten om att Malawi är ett land med speciella förutsättningar.
Så hur agerar då Carlsberg här, i ett av världens fattigaste länder, där andelen hiv-smittade är en av de högsta på jorden? Och nära hälften av befolkningen vare sig kan läsa eller skriva. I Malawi, där en alkoholiserad familjefar kan vara skillnaden mellan mat på bordet och svält. Tar man ett extra ansvar här - där Carlsberg-bryggeriet dessutom en gång kom till som ett biståndsprojekt? Absolut, säger Mads Burmester.

- Vi kör med samma regler för reklam som i Europa.

Ni kör samma regler här som överallt annars?

- Ja, det gör vi. Det är bland annat att när vi visar reklam ska vara vuxna som ser det, inte under 23 år.  Och att vi inte uppmanar till missbruk.

Koden stämmer inte med det vi ser

Åker man runt i Malawi så är Carlsberg överallt närvarande. De stora reklamskyltarna längs vägarna är många och ute på landsbygden är det inte alls ovanligt med hela hus målade i Carlsberg-grönt, med varumärket i vitt över väggen.

Ändå försäkrar Mads Burmester att Carlsberg använder exakt samma regler för marknadsföring i Malawi som i Europa.

Men när vi läser igenom Carlsbergs egen uppförandekod för marknadsföring och jämför den med det vi själva ser och hör under vårt besök i Malawi är det mycket som inte går ihop.

KODEN SÄGER:
Undvik att drickandet kopplas ihop med välstånd eller professionell framgång.

I en av Malawis största tidningar publicerar Carlsberg en helsidesannons. Bilden visar studenter i sina examenskläder - ett tydligt tecken på framgång där halva befolkningen inte ens kan läsa eller skriva. I handen håller de varsin öl och texten lyder ”Du förtjänar det! Drick Carlsberg Guld och ha ännu roligare med dina vänner.

”Stark och full av karaktär”

KODEN SÄGER:
Undvik att att koppla alkoholstyrka till kvalitet att fokusera på alkoholstyrkan hos ett öl och antyda att det är att föredra på grund av sin extra styrka är ett brott mot uppförandekoden.

När Carlsberg i vintras lanserade sitt extra starka Elefantöl i Malawi gjordes det återigen med en helsida.

Texten löd Drick Elefantöl när du vill ha ett öl med mer alkohol än normalt! En riktig Elefant-person är en person som är stark och full av karaktär.

KODEN SÄGER:
Annonser ska inte ska visa eller uppmuntra överdrivet eller oansvarigt drickande

Det något billigare öl som Carlsberg tagit fram för den Malawiska marknaden har man valt att döpa till ”Kuche Kuche” - som på det lokala språket Chichewa betyder ”Drick till gryningen.”

Öl-radio riktad till unga

I Carlsbergs uppförandekod står också att man ska vara försiktig med medieplacering och undvika medier som konsumeras av minderåriga.
Därför häpnar vi när vi på fredagskvällen rattar in den kommersiella radiostationen Radio 101 Power. Programmet som drar igång fredagskvällen heter ”Carlsberg - Turning on the music”.
Ett helt program fyllt av partymusik och inringande ungdomar - där själva programidéen för den speedade diskjockeyn verkar vara att nämna Carlsberg Guld, Grön och Elefant så många gånger som möjligt.

Att Carlsberg också tillverkar läsk som marknadsdirektören Mads Burmester gärna framhåller för oss eller att öl är en dryck för vuxna - något som enligt Carlsbergs egna bestämmelser alltid måste framgå vid annonsering – nämns inte.

Beer Bashes - fylleslag

En annan av Carlsbergs helsidesannonser i tidningen visar siluetten av dansande människor och texten lyder.

”Carlsberg - probably the best festivals in Malawi”.

Carlsberg Beer Bashes kallas de i folkmun och de är bland alla vi talar med ökända för att vara veritabla fylleslag. Så därför frågar vi Mads Burmester om dem. Han har aldrig hört talas om begreppet Beer Bash, men säger att Carlsberg anordnar trevliga pubkvällar med musik och tävlingar och annat.

- Det vi har är det vi kallar pub-parties. Där vi tar in på en pub och vi håller en fest med musik och vi kommer med någon konferenser eller premiär.

En av dem som besökt Carlsbergs Beer Bash är Geoffrey Chizoni - en 31-årig medelklasskille som gillar att gå ut och dricka öl.

- I am one of those people who drink. But then it is one thing I don’t like about basheses, people who go there abuse the beer, sorry to use the word, but they drink the shit.

Trots att Geoffrey gillar att gå ut och dricka öl så gillade han inte Beer Bashen. Folk drack sig redlösa, säger han. Arrangörerna var bara intresserade av att sälja så mycket öl som möjligt, partyområdet var förlagt i beckmörker, fyllt av berusade minderåriga och efter varje tillställning, hävdar Geoffrey, har det förekommit våldtäktsrapporter.

- At every bash I hear about rape, and it is not just a rape, it is a gang-rape, two or three guys raping a girl. They are drunk!

Industrins lobby

Carlsberg är långt ifrån det enda globala alkoholföretaget som ser en framtid i Afrika. Absolut är näst efter Smirnoff världens bäst säljande vodkamärke. De båda är också nyckelprodukter för världens två största spritföretag - Brittiska Diageo och franska Pernod Ricard, som ju förra året köpte Absolut och Vin & Sprit från svenska staten.

Tillsammans med ett tiotal andra av världens största öl- och spritbolag finansierar de ett av alkoholindustrins viktigaste lobbyorgan - den Washingtonbaserade tankesmedjan ICAP International Center for Alcohol Policies.

Och ICAP har de senaste åren bedrivit ett målmedvetet arbete i afrikanska länder. Bland annat har man anordnat två stora konferenser i Kapstaden och Dar es Salaam. Målet är att få genomslag för sina idéer med statliga regleringar och ett stort mått av frihet under ansvar för alkoholindustrin.

Men Dag Endahl på norska biståndsorganisationen FORUT menar att ICAP bedriver ett cyniskt spel i Afrika där ökad försäljning snarare än förbättrad folkhälsa står i första rummet.

- Det är en politik som inte tar hänsyn till verkningar för folkhälsa, våld mot, kvinnor, hiv och fattigdom.

- De vill ha en alkoholpolitik som inte reglerar marknaden utan använder information för att få folk att dricka responsible, responsible drinking som de säger. Men de vill för allt i världen undvika reglering av marknaden genom skattehöjningar, öppettider och åldersgränser och liknande.

Forskare kritisk

ICAPs och alkoholbolagens konsulter har de senaste åren rest runt i en rad afrikanska länder och haft med sig färdigskrivna dokument för en alkoholpolitik som de vill förmå länderna att göra till sin. Kaliber har tagit del av flera av dessa handlingar. De ser i stort sett identiskta ut från land till land.

Och det visar sig att de alla också HELT saknar de åtgärder som etablerad alkoholforskning menar är mest effektiva för att minska skadorna. I dokumenten - som vi alltså läst - finns ingenting om att höja skatter eller göra det svårare att få tag i alkohol.

Thomas Babor, vid universitetet i Connecticut i USA är en av världens ledande alkoholforskare

- Increasing taxes on alcohol in order to reduce harm or restrictions on the time or the place or the density of alcohol outlets seem to be not only more effective in reducing the harm connected with alcohol but they are also less expensive to implement.

Gamla beprövade metoder som höjda alkoholskatter och begränsad tillgänglighet är det som bevisats fungera bäst, säger Thomas Babor. Det kostar dessutom mycket mindre pengar än de kampanjer för ansvarsfullt drickande som industrin förespråkar. Kampanjer som enligt forskningen är verkningslösa.

- Almost all of the reviews that have been made of hundreds of studies in different parts of the world come to the conclusion that education approches are ineffective. The industry would like people to believe that their investments in responsible drinking are having an effect when in fact there is very little research to support that.

Tankesmedjan svarar

Brett Bivans är vice VD på ICAP - en tankesmedja som alltså är finansierad av världens största alkoholbolag. Men Brett Bivans säger - att de som påstår att verksamheten i Afrika bara går ut på att främja en så liberal alkoholpolitik som möjligt - har fel.

- That is incorrect.

Varför finns då inget om höjda skatter eller begränsad tillgänglighet på alkohol med lobbyisternas dokument?

Brett Bivans svarar att han tycker att regeringarna själva får föreslå sådana åtgärder.

Tillbaka på Nelsons kontor

Innan vi lämnar Malawi åker vi tillbaka dit, där vi började – till Nelson Zakeyus enkla kontor, på den dammiga gårdsplanen – för att ta avsked av honom och hans kolleger.
Då berättar han att lobbyisterna från alkoholindustrin även har varit här – i Malawi. Och att han själv var med på ett av de möten de ordnade. 
Och där var det inte tal om några höjda skatter eller andra begränsningar. Bara om utbildningsinsatser.

Men trots dom enorma skillnaderna i resurser mellan honom och den industri han ägnar all sin energi åt att bekämpa – så säger Nelson Zakeyu – att om malawierna är eniga och står upp mot industrin så kommer den ändå att misslyckas.

- When you are united you can do something.

Reportrar:
Jörgen Huitfeldt och
Anders Holmberg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".