1 av 17
Drottninghuset. Bild: Anna Jaktén
2 av 17
Robert Dicksons stiftelse har gett ut en bok om stiftelsens tillkomst och utveckling. Bild: Johan Frisk
3 av 17
Stiftelsen Drottninghusets krav på ansökande: max 150 000 kr/år i inkomst. Bild: Johan Frisk
4 av 17
"... i första rummet till uppförande af arbetarebostäder...". Bild: Johan Frisk
5 av 17
Magna Sunnerdahls förr. Bild: Anna Jaktén
6 av 17
Katarinastiftelsen. Bild: Anna Jaktén
7 av 17
Katarinastiftelsen. Bild: Anna Jaktén
8 av 17
Katarinastiftelsen. Bild: Anna Jaktén
9 av 17
Magna Sunnerdahls bibliotek. Bild: Anna Jaktén
10 av 17
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för stiftelser. Bild: Svt bild
11 av 17
Magna Sunnerdahls. Bild: Anna Jaktén
12 av 17
Drottninghuset. Bild: Anna Jaktén
13 av 17
Drottninghuset. Bild: Anna Jaktén
14 av 17
Magna Sunnerdahls. Bild: Anna Jaktén
15 av 17
Katarinastiftelsen på söder. Bild: Anna Jaktén
16 av 17
Drottninghuset. Bild: Anna Jaktén
17 av 17
Drottninghuset. Bild: Anna Jaktén

10 maj 2009: 50 000 kronor i månaden = behövande?

Många drömmer om att bo centralt och vackert. Men för den som inte har gott om pengar eller väldigt mycket tur brukar det stanna vid att vara just en dröm.
Men det finns faktiskt centrala vackra hus som måste söka hyresgäster som har det dåligt ställt. Annars bryter de mot sina egna stadgar.
Det handlar om bostadsstiftelser - byggda för behövande. I Sverige i dag finns två miljoner vuxna som stämmer med definitionen för det - de tjänar mindre än 150 000 om året.
Vi har tagit reda på om det är just de som bor där.

-------------------------------------------------

  1. Katarinastiftelsen på söder i Stockholm. Här är bestämt att det ska bo: behövande kvinnor med minderåriga barn eller andra mindre bemedlade personer.
  2. Robert Dicksons stiftelse i centrala Göteborg. Här ska det bo arbetarklass - mindre bemedlade personer, företrädesvis gift arbetsfolk.
  3. Magna Sunnedals stiftelse på söder i Stockholm. Här ska det bo: företrädesvis familjer där många barn finns, men även ensamma personer, som är i behov och förtjänta av sådan hjälp.
  4. Stiftelsen Drottninghuset i centrala Stockholm. Här ska det bo: äldre kvinnor och män. Företräde skall ges till personer i svag ekonomisk ställning.
  5. Stiftelsen Wilhelm Lundgrens minne i västra Göteborg. Och här ska det bo: behövande äldre personer, som varit anställda som däcks- eller maskinbefäl på fartyg hemmahörande i Göteborg.

Fem bostadsstiftelser - alla med en lång historia. Alla med vackra fastigheter i attraktiva stadsdelar -centralt - där många vill bo. Alla skapade med syftet att hjälpa. De behövande, de mindre bemedlade, de ekonomiskt svaga.

Kaliber idag ska ta reda på om det blev så som det var tänkt.

Vi har valt just de här fem stiftelserna utan att från början veta särskilt mycket om dem. Vi har velat få den breda bilden. Vilka är det som bor där?

Stiftelsen är statisk

Men innan vi besöker stiftelserna så måste vi förstå vad en stiftelse är.

- Jag heter Lewi Djerf och arbetar på länsstyrelsen i Västra Götaland med tillsyn och registrering av stiftelser.

En stiftelse är inte som vilket företag som helst. Den är den mest oföränderliga statiska organisationsform som finns. Den ska vara likadan decennium efter decennium. Det finns en stark fyrdelad kontrollapparat för att se till att det är så. Styrelse, revisor, länsstyrelsen och Kammarkollegiet. Det som skrevs i stiftelsens ändamålsparagraf för länge sedan får stiftelsen inte själv ändra. Det ska fortsätta gälla - sekel efter sekel.

Måste en stiftelse följa sin ändamålsparagraf?
- Ja.
Måste en stiftelse följa hela sin ändamålsparagraf?
- Ja, den måste följa hela sin ändamålsparagraf.
Kan en stiftelse strunta i om det står behövande eller mindre bemedlade i ändamålsparagrafen?
- Nej, det är skyldiga att göra den prövningen.
Att någon är mindre bemedlad?
- Ja, det är skyldiga att göra det.

Svaren från tillsynsmyndigheten är raka. Det är egentligen inte komplicerat alls. Om det står behövande ska stiftelsens styrelse se till att den som får en lägenhet är just det. Och mindre bemedlad eller behövande - det betyder låginkomsttagare. Inget annat.

Behövande kan inte betyda bara att man behöver en lägenhet?
- Nej, den tolkningen gör vi inte.

Då är det dags att åka ut till första stiftelsen.

Hos Wilhelm Lundgren hymlas inte

Wilhelm Lundgrens minne ligger i västra Göteborg. Stiftelsens ordförande Bruno Norrman visar mig runt. Fastighetsförvaltaren hjälper oss att få se på en lägenhet och säga hej till en hyresgäst.

Här är välskött. En hög sirlig järngrind, stilrena hus med stenreliefer, en stor grön innergård med en damm i mitten. Vi sätter oss strax intill den.

- Där står ju det att stiftelsen har till ändamål att upplåta bostäder åt behövande äldre personer som varit anställda såsom däcks- eller maskinbefäl på fartyg hemmahörande i Göteborg samt åt änkor och ogifta döttrar och dylika personer.

Här ska det bo behövande - låginkomsttagare - men ordförande hymlar inte. Här bor folk med anknytning till sjön - men de är inte behövande. Det har länsstyrelsen också muntligt accepterat, säger Bruno Norrman.

- Om man vill ha stabilt och lugnt boende är behövande inte de som man vänder sig till i första hand. Det är allmänna bostadsbolag väl medvetna om.
Men det står ju behövande och man ska följa hela sin ändamålsparagraf.
- Vi gör inte det då, vi gör inte det.

Något katten släpat in

Så vilka är det som bor just här? Vi kollar - inte för att peka ut enskilda personer - utan för att se hur styrelsen följer det de ska. Det visar sig att de boende här tjänar bättre än de flesta. Vi har tittat på medianinkomsten. Det är den parameter som ger den bredaste bilden. Medianinkomsten i stiftelsen är 228 000 om året. Det är bättre än medelsvensken. De som bor i den här stiftelsen för mindre bemedlade är alltså mer välbeställda än andra. Var åttonde äger fritidshus. Var femte tjänar mer än 30 000 i månaden. Det finns behövande som bor här. Men det är inte behövande som prioriteras.

- Jag har den uppfattningen när det gäller stiftelser att länsstyrelsen betraktar det som något som katten släpat in från gatan, man skulle helst vilja att det försvann. Det är otidsenligt på något sätt. Varför håller vi på med det här, idag? Det vore ju bättre att göra en bostadsrättsförening av det.
Är det ett problem att den genomsnittlige hyresgästen hos er har en bättre inkomst än folk i gemen?
- Nej, det är det ju inte.
Men om det står i stadgarna.
- Där står ju då behövande äldre personer, så man har tryckt på behövande. Men om man samtidigt ska ha varit anställda som däcks- eller maskinbefäl och har pension därifrån. Då kolliderar det för de är inte behövande. Jag försökte vinkla det när länsstyrelsen frågade att de var behövande för att de behöver lägenhet, men det tyckte han inte var något bra argument.

Vi åker vidare.

Länsstyrelsen ställer krav

Robert Dicksons stiftelse ligger också i Göteborg. . Den är stor. Nästan 900 lägenheter.

Toni Rångeby är vd. Vi sitter i ett av husen och bläddrar i en bok om stiftelsen.

- Här ser vi exempel på ett av landshövdingehuset i kvarteren Vagnborgen i Majorna som ligger alldeles vid Karl Johans torg.

Dicksons hus är välkända i Göteborg. Stora vackra sten och trähus i stadsdelar där många vill bo. Majorna, Haga, Annedal.

I husen ska det bo arbetarklass, mindre bemedlade personer, främst familjer.

- Arbetande folk skulle ha bra och sunda bostäder, för på den tiden i mitten av 1800-talet var det oftast dåligt beställt med bostäder.

Men ända sedan femtiotalet har Robert Dickson betraktat sig som ett alldeles vanligt allmännyttigt bostadsbolag. Syftet har glidit iväg, breddats. Trots orden om mindre bemedlade.

Och det här har tillsynsmyndigheten plötsligt reagerat på. De måste ju följa sina stadgar.  Självklart inte att sparka ut hyresgäster som redan bor där, men att se till så att de som kommer in är just mindre bemedlade. Så här säger Lewi Djerf på Länsstyrelsen:

- Så som det varit hittills har varit att man har en bostadskö där man ställer upp sig och sedan plockar man lägenheterna efterhand till de här som står i kön, oavsett inkomst eller ekonomisk situation. Och så kan man inte göra, man får inte göra så. Därför måste styrelsen göra en prövning i fortsättningen av vad har man för inkomster.

En gradvis förändring

Kaliber kontrollerar vilka som bor hos Robert Dickson. Många lägenheter är små, många hyresgäster är pensionärer och har bott här länge. Och medianinkomsten här är mycket riktigt lägre än medelsvenskens. Men inte mycket lägre. Medianen här är 198 000 i årsinkomst. I den nyaste fastigheten - byggd 97 - där stiftelsen rimligen kunnat ta in nya hyresgäster från kön - tjänar man mest - 234 000. Mer än medelsvensken. Det finns behövande som bor här. Men det är inte behövande som prioriteras. Vd Toni Rångeby.

- Det som skulle vara intressant att veta vore ... vår stiftelse är en av landets äldsta och är 150 år ungefär ... hur har diskussionerna förts internt under de här åren och med myndigheter och staden om stiftelsens urkund och att det sedan över så lång tid blivit den utvecklingen som lett till den verksamheten som vi driver idag. För det är klart att det skett en utveckling och breddning, men där vi ändå känner att Robert Dicksons urkund, den andan följer vi fortfarande. Det har säkert skett mycket diskussioner och successiva justeringar över tid. Det är inte så att man rätt över har sagt att nu gör vi så i stället.

Vi reser till den tredje stiftelsen.

Tydlig gräns för inkomst och förmögenhet

Drottninghuset ligger mitt i Stockholm. Ett stenkast från Hötorget. Ordförande Bengt Dalhammar visar mig runt. Det är lätt att se att han bryr sig om huset och de gamla som bor här.

- Här samlas hyresgästerna till något som heter januarifesten där direktionen bjuder hyresgästerna på lunch.

Ungefär 300 står i kö till Drottninghuset. Alla i huset får hyresrabatt - eftersom de räknas som ekonomiskt svaga. Vad ekonomiskt svag betyder är tydligt definierat av styrelsen. Maximalt 150 000 per år i inkomst och 100 000 kronor i tillgångar. De ska också vara äldre. I Stockholms län finns ungefär 100 000 personer som faller in i den beskrivningen.

Det är väldigt speciellt hus.
- Det är väldigt speciellt. Vår ambition är att bevara det i gott skick.

Drottninghuset har anor från 1600-talet. Tjocka takbjälkar, gustavianska möbler, kungaporträtt.

Hyresgästen ska passa in

- Stiftelsen Drottninghuset har till ändamål att i den av stiftelsen ägda fastigheten Drottninghuset nummer sex Johannesgatan 16 i Stockholm erbjuda äldre kvinnor och män bostad och viss personlig service. Företräde ska ges till personer i svag ekonomisk ställning. Personer som är bosatta i Stockholms stad ska ha företräde till Drottninghusets lägenheter. Det är allt. Sedan är det också viktigt i sammanhanget, det står inte i ändamålsparagarafen, men det bör vara hyresgäster som kan passa in med de redan befintliga.
Vad betyder det?
- De ska väl inte vara allt för avvikande gentemot de som redan finns i huset.
På vilket sätt?
- Det är svårt att peka på men vi gör en allmän bedömning att det verkar vara en normalt hygglig människa. Ibland får man de här kverulanterna där allt är fel och det skapar otrivsel i huset.

För ett och ett halvt år sedan gjorde Länsstyrelsen en särskild granskning av Drottninghuset. Granskarna nöjde sig med svaret att den som bor här får tjäna max 150 000. Så här beskriver Dalhammar vilka som bor här.

- De flesta ligger, okej 150 000 kan diskuteras om man ska hålla sig till exakt men någonstans i de regionerna. Mest äldre damer med ganska dålig pension.  

Femtiotusen i månaden


Länsstyrelsen nöjde alltså sig med svaret 150 000. Men vi kollar vilka som bor här - och blir förvånade. I de fyrtio lägenheterna bor bara sju personer som kan räknas som behövande. Medianinkomsten är 187 000. Flera äger fritidshus eller bostadsrätter, flera har mångmiljonbelopp på banken. Bland de som senast fått plats - och som alltså getts företräde - och hyresrabatt - för sin svaga ekonomiska ställning - finns en med sexhundratusen i årsinkomst.

När jag har tittat är det ganska många som rör sig kring 250 000 i årsinkomst och det finns ett fåtal men ändå några som har väldigt höga inkomster, upp mot 600 000 om året och det är en månadslön på 50 000.
- Men det är inte de som bor här, du har inte tittat på de som bor här.
Jo.
- Jaså du har gjort det.
Var det ingenting du visste?
- Det visste jag inte om, i varje fall 600 000 har jag inte hört talas om.
Men också en medianinkomst som är betydligt högre än 150 000, om det ändå är där som ni satt gränsen.
- Vi har satt den här gränsen för att ha någon slags uppfattning om att man inte ska ha alltför höga inkomster för att söka.
Men om ni inte efterföljer, om ni inte kollar upp att det faktiskt är så.
- Men det är fortfarande oklarhet om vad som är en svag ekonomiskt ställning.
Men 150 000 har ni ändå sagt till länsstyrelsen att det är det som gäller.
- Det är det som är riktmärket. Nu är det så här att det står att företräde ska ges till dem och det innebär inte att vi till varje pris ska ge till dem utan då tittar vi på andra saker också som att de ska passa in tillsammans med de andra boende, att vi skapar en bra mix av hyresgäster.
Men är det här de mest ekonomiskt svaga personer ni har hittat?
- Vi letar inte aktivt efter ekonomiskt svaga personer utan vi tittar i den kö vi har.
Och i den kö ni har står det ganska förmögna människor.
- De bör inte stå där för då platsar de inte enligt de här kriterierna.
Men det är så det ser ut?
- Ja.

Den ekonomiska gränsen blir nu till ett riktmärke. Det finns behövande som bor här. Men det är inte behövande som prioriteras.

Det är en blandning

Fjärde stiftelsen. Vi åker till söder i Stockholm.

Katarinastiftelsens Haldo Andersson visar runt i funkishuset nära Medborgarplatsen.

- Vi får hur mycket ansökningar som helst och det gäller att vara noggrann när vi själva får förmedla lägenheter så att vi verkligen väljer den grupp som stadgarna anger.

I huset finns 91 lägenheter. Och ett dagis. Om stiftelsen följer sin ändamålsparagraf ska här bo kvinnliga låginkomsttagare med många barn.

- Idag är det en blandning, vi har många gamla som bor här, men förhållandevis är många barnfamíljer. Vi har sagt ensamstående mammor och småbarnsföräldrar.

Så vilka bor då här? Är det barn och lågavlönade kvinnor? Men också här blir vi förvånade. Stiftelsen säger att de ger lägenheter till dom som har det svårt och har många barn. Men här bor 32 barn - det är bara ett barn i var tredje lägenhet. Och här är en medianinkomst på 235 000 om året. De som bor i den här stiftelsen för behövande är alltså mer välbeställda än medelsvensken. Drygt tjugo har fritidshus, flera har mycket stora förmögenheter, ett par hyresgäster tjänar mer än 80 000 i månaden.

Främst kommunens uppgift

Det finns behövande som bor här. Men det är inte behövande som prioriteras.

- Men situationen är också annorlunda. Vi brukar säga så här, kanske lite orätt men ändå; den kommunala välfärden och socialsystemet har byggts ut och det är i första hand en kommunal uppgift att se till att människor lever på en anständig nivå. Om vi skulle ta på oss en uppgift att gå in och sortera skulle vi behöva ha en organisation som klarar av det, för då måste man också vara rättvis och kunna argumentera. Med den slimmade organisation vi har så blir det så att det blir lite fingertoppskänsla.

Men hur kan det bli så här? Stiftelsen verkar vilja ha ett socialt engagemang. När vi söker svaret visar det sig att inte en enda lägenhet förmedlades av stiftelsen 2006 och 2007. Däremot fick nitton lägenheter nya hyresgäster. Hur gick det till? Jo, genom byten. Och när det gäller dem ställde stiftelsen inga krav. Inga krav på låg inkomst. Inga krav att det skulle vara ensamma mammor eller barnfamiljer. Stiftelsen har inte ens provat om det går att säga nej till byten. De har sett som självklart att det inte går.

- Nej, jag tror att det är ett stockholmsfenomen. Bytesrätten är så stark i Stockholm, alltså har du förstahandskontrakt så har du bytesrätten.

419 barn - då

På söder - bara en kvarts promenad bort ligger nästa hus - med nästan precis samma ändamål. Magna Sunnerdahls stiftelse har 115 lägenheter, de flesta tvåor och treor.

Jan Forsell från styrelsen visar runt. Det är nästan ett helt kvarter med tunga stenhus runt en innergård fylld med barn.

På en plakett i porten står vad stiftelsen ska göra. Här ska det inte bara gå barn på dagis - här ska bo många barn. På trettiotalet bodde 419 barn i Magna Sunnerdahl.

- Till förmån för personer ur arbetarklassen med företräde för barnrika familjer.

Kaliber kollar hur det ser ut idag. För ändamålsparagrafen ska ju gälla fortfarande. Och målgruppen finns. I Stockholm finns gott om trångbodda familjer med låg inkomst och många barn - inte minst i förorterna.

Inkomsten här är inte särskilt hög. Men skillnaden jämfört med trettiotalets 419 barn är extrem. Här bor 28 barn. Det är ett barn i var fjärde lägenhet. Det är faktiskt exakt lika många som har fritidshus. 28 fritidshus. Hos Magna Sunnerdahl 2009 är fritidshusen lika många som barnen.

- Enligt ändamålsparagrafen ska vi bereda bostäder för personer ur arbetarklassen och framförallt barnfamiljer.
Tycker du att ni uppfyller det idag?
- Vi försöker göra det, men samhället ser annorlunda ut idag än när det här skrevs. Det svåraste är väl när det gäller barnfamiljer beroende på att lägenheterna vi har här är små.

Så varför? Hos Sunnerdahl säger man som hos Katarinastiftelsen. Lägenheter byts - och då kan inte stiftelsen säga nej.

Går det inte att ställa krav?

Här stannar vi upp ett tag. Är det så här? Är det så att rätten att byta lägenheter gör hela stiftelsetanken omöjlig? Går det inte att kräva att den nya hyresgästen - som kommer till stiftelsen - ska ha låg inkomst? Och gör stiftelserna verkligen allt för att följa sina stadgar, bråkar de?

Jag går till hyresnämnden för att se efter. Det är en domstol för hyresfrågor.

- Jag heter Håkan Julius och är chef för Hyresnämnden i Stockholm.
Är hyresrätten när det gäller lägenheter total?
- Nej det finns ingen absolut bytesrätt, den är beroende av en avvägning i varje enskilt fall. Hyresvärden kan åberopa påtaglig olägenhet och det ska vägas mot hyresgästens skäl, hyresgästen ska ha beaktansvärda skäl.
Hur vanligt är det att stiftelser hävdar rätten att följa det som de ska följa enligt sina ändamål?
- Det är väldigt sällsynt att det kommer bytesrätter där man åberopar stadgarna, men det förekommer då och då.
Tror du att stiftelserna vet om att det kan finnas en möjlighet att säga nej till ett byte, om bytet innebär att man bryter mot sina stadgar.
- Det vet jag inte men jag tycker att de borde veta det för det är ganska enkelt att ta reda på.
Skulle en stiftelse kunna hävda att man måste ha tillräckligt låg inkomst för att få bo där?
- Ja, det skulle man möjligen kunna hävda med hänvisning till stadgarna. Men det låter lite omodernt.
Har du hört talas om något ärende där det har varit så?
- Nej, det har jag inte gjort.

Håkan Julius skrattar till när jag frågar om det händer att hyresvärdar kräver att den som ska få en lägenhet ska tjäna tillräckligt lite. Tanken är rolig.

Varje fall ska bedömas för sig. Men man kan stoppa ett byte om det är - som det heter - en påtaglig olägenhet för hyresvärden. Att stiftelsen riskerar bryta mot sina stadgar kan vara just en påtaglig olägenhet.

Det finns det flera domar som visar.

Fick säga nej till direktör

En stiftelse för kvinnor sa nej till en kvinna som ville byta lägenhet med en man. Mannen skulle flytta in. Hyresnämnden gav stiftelsen rätt.

En annan stiftelse sa nej när en kvinna som var låginkomsttagare skulle flytta ut och en man som var höginkomsttagare skulle flytta in. Mannen var direktör och tjänade jättebra. Det stämde knappast med ändamålsparagrafen som sa att här skulle bo behövande, helst kvinnor. Och hyresnämnden gav stiftelsen rätt.

Våra resultat!

Siffrorna för bostadsstiftelserna är framtagna med hjälp av Skatteverket och Scb. Det är den taxerade inkomsten vi kollat, vilket är den beskattningsbara minus grundavdraget. 

Vi har valt parametern medianinkomst eftersom den tydligast beskriver den typiske hyresgästen. Om vi valde medelinkomst istället skulle enskilda mycket höga inkomster kunna innebära ett missvisande och skevt resulat.

  • Antalet hyresgäster i de fem stiftelserna: drygt 1400.
  • Medianinkomst bland de boende: 203 000

Jämförelsetal:

  • Medianinkomst i Sverige: 210 000
  • Median Göteborg: 209 500
  • Median Stockholm: 226 700
  • Antal personer över 20 år i Sverige som tjänar under de 150 000 som brukar användas som gräns för ”behövande”: Två miljoner

Stiftelserna som granskats är (median och andel hyresgäster som tjänar under 150 000):

  • Robert Dicksons stiftelse (234 700 - 37%)
  • Wilhelm Lundgrens minne (227 800 - 25%)
  • Drottninghuset (186 829 - 18%)
  • Magna Sunnerdahl (194 250 - 36%)
  • Katarinastiftelsen (234 700 - 25%)

Viktigt symboliskt värde, säger professorn
Vi har granskat fem bostadsstiftelser där det ska bo olika grupper av behövande. Alltså de sämst ställda. Ingen av stiftelserna gör som Länsstyrelsen säger att man ska - följer hela sin ändamålsparagraf. Ingen av stiftelserna kräver i praktiken låg inkomst. Det finns behövande som bor där, men det är inte behövande som prioriteras.

Så vad spelar det för roll? Och skulle det betyda nåt om de stiftelser som finns skulle börja kräva att det verkligen flyttade dit behövande?

Roger Andersson är professor och forskar om bostäder och segregering.

- Vi går mot en situation där innerstäderna har befolkats i allt större utsträckning med folk med medelklassbakgrund, det krävs resurser för att bo där, medan alla politiker från vänster till höger talar om att man eftersträvar en större social blandning. Då får det en stark symbolisk betydelse hur det ser ut i de fastigheter som från början har som syfte att försörja obemedlade, relativt resurssvaga med bostäder. Så jag tycker att det har en symbolisk betydelse.

Reporter: Anna Jaktén
Research: Johan Frisk och Victoria Gaunitz

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".