1 av 2
Thomas Bodström. Foto: Pawel Flato
2 av 2
SVT Bild

Kaliber 25 april 2004: Olikhet inför lagen

Likhet inför lagen är grundläggande för tilltron till vårt rättsväsende. Trots det döms personer med utländsk bakgrund idag till strängare straff än andra svenskar i våra tre storstäder.

Det kan Kaliber avslöja.

Här kan du läsa hur granskningen gjordes, vad den gav för resultat, och längst ner på sidan kan du också lyssna till delar av programmet, t ex justitieminister Thomas Bodströms kommentar till Kalibers rapportering.


Kalibers reportrar har granskat samtliga domar från 2001 som rör grov rattfylla och resultatet talar sitt tydliga språk: Mer än 50 procent av de invandrare som döms för grovt rattfylleri får fängelse, medan bara drygt 30 procent av de andra svenskarna hamnar bakom lås och bom. Det innebär alltså att mer än varannan invandrare får fängelse, men bara var tredje svensk.

Kaliber har gått igenom närmare 40 hyllmeter av domar i jakt på de fall som rör grov rattfylla för år 2001 i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Totalt rör det sig i dessa tre städer om närmare 700 domar där huvudbrottet är grov rattfylla.

Personer med utländsk bakgrund står för en tredjedel av domarna, resten är andra svenskar.

Mer än 50% av personer med utländsk bakgrund döms till fängelse men bara drygt 30% av de andra svenskarna.

Här kan du själv se resultaten av Kalibers granskning i tabellform:

De tre städerna

Kaliber har benat ut och brutit isär siffrorna i hopp om att hitta en förklaring.

I Stockholm är trenden tydligast. Sex av tio personer med utländsk bakgrund döms till fängelse för grov rattfylla, medan bara tre av tio svenskar får samma straff.

I Malmö är trenden densamma. Drygt fem av tio personer med utländsk bakgrund får fängelse, men bara drygt tre av tio svenskar.

Johan Hansson är chefsrådman i Malmö och han har svårt att värja sig från siffrorna.

- Jag har inte läst de enskilda fallen. Men skulle det vara någon som helst skillnad i hur man dömer, så är det något som är galet, säger han.

I Göteborg ser däremot siffrorna lite jämnare ut. Här får 4 av 10 personer med utländsk bakgrund, 43%, fängelse. Svenskarna döms nästan lika ofta till fängelse - siffran hamnar på 39%.

Andra faktorer

Men vad är då förklaringen till att personer med utländsk bakgrund döms hårdare än andra svenskar?

Själva brottsrubriceringen grov rattfylla är det så fort alkoholen ligger på en promille eller däröver.

Kan det då vara så att fängelsedömda personer med utländsk har mer sprit i kroppen?

Nej, så enkelt är det inte. För tittar man på samtliga  fängelsedömda och deras promillehalt i genomsnitt så visar det sig att svenskarna faktiskt har mer alkohol i blodet än personer med utländsk bakgrund, inte mycket men ändå. Svenskarna ligger på 1,65 promille i snitt och personer med utländsk bakgrund hamnar på 1,62 promille.

Kan det då vara så att personer med utländsk bakgrund oftare förekommer i kriminalregistret? Kanske har de begått fler brott tidigare som ligger dem i fatet när de står inför domstol?

Nej, inte heller den förklaringen håller visar det sig - inte fullt ut i alla fall.

I Stockholm och Malmö har fängelsedömda svenskar fler noteringar i kriminalregistret än personer med utländsk bakgrund. I Göteborg väger det jämnare mellan grupperna.

Personer med utländsk bakgrund har alltså inte mer sprit i kroppen än andra svenskar när dom åker fast - snarare tvärtom. Och inte heller förekommer dom oftare i kriminalregistret jämfört med andra svenskar.

Faktum kvarstår då för domstolarna i våra tre största städer: Mer än varannan person med utländsk bakgrund döms till fängelse jämfört med lite drygt var tredje svensk.

Obalans

Kalibers granskning av samtliga domar för grovt rattfylleri år 2001 visar också att det för personer med utländsk bakgrund ofta saknas uppgift om huruvida någon personutredning gjorts eller inte. Det är upp till tingsrätten att begära in en sådan från Kriminalvården för att få in uppgifter om personens sociala förhållanden och bakgrund.

Kalibers granskning visar på en obalans och på ett kallt faktum: vi döms olika beroende på vilken bakgrund vi har.

I programmet intervjuas domare, advokater och nämndemän - alla är dom representanter för våra domstolar och alla är medvetna om obalansen. De säger sig ha haft indikationer på att det inte är så rättvist, att den som talar god svenska, har en bra utbildning och som kan föra sig korrekt och klanderfritt inför domstolen har en betydligt större chans till ett lindrigare straff. Dessa tankar och tendenser till trots - ingen inom rättsväsendet har tittat närmare på och undersökt konsekvenserna. 

Så här gjorde Kaliber:

Vi har gått igenom samtliga domar för år 2001 i Malmö, Göteborg och Stockholm. Rattfylleridomarna ligger under allmänna mål och varje dom i det offentliga registret måste därför gås igenom för att lokalisera brottet grovt rattfylleri. Granskningen gäller domar som rör grovt rattfylleri och högst två andra åtalspunkter och vi har endast granskat domar där grovt rattfylleri är huvudbrottet.

Totalt har vi gått igenom cirka 50 000 domar i de tre storstäderna. 642 av dessa domar har sedan granskats och analyserats. Vi har endast granskat domarna, inte hela personakten.

Varje grov rattfylleridom dokumenterades genom en blankett som sedan låg till grund för sammanställningen. Därefter gjorde vi en statistisk bearbetning av materialet med hjälp av sakkunniga inom statistik.

När det gäller begreppet personer med utländsk bakgrund följer vi SCB:s rekommendationer om indelning efter utländsk och svensk bakgrund.

Personer med utländsk bakgrund är

-utrikes födda

eller

- inrikes född med två utrikes föräldrar.

Personer med svensk bakgrund är:

Inrikes födda med

- en inrikes och en utrikes född förälder

eller

- två inrikes födda föräldrar

För att verkligen vara säkra på om en person har utländsk bakgrund eller inte, har samtliga 624 namn som finns bakom vår statistik kontrollerats via folkbokföringen i Malmö, Stockholm och Göteborg. För att kunna göra en rättvis jämförelse har de personer som saknat hemvist inom riket gallrats bort från undersökningen.

Reportrar: Annika Lindqvist och Angelique Hvalgren

Här kan du höra ”Roberto” och ”Lennarts” historier, två äkta men anonymiserade exempel på olikheten inför lagen:


Här kan du höra Justitieminister Thomas Bodström kommentera Kalibers granskning:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".