1 av 4
Göran Persson Foto: Pawel Flato. Effekt: Kaliber
2 av 4
Foto: Gerard Cerles
3 av 4
Foto: Hasse Holmberg/PRB
4 av 4
Arkivfoto: Heribert Proepper/PRB

Kaliber 9 maj 2004: Vilken färg har folkhemmet?

Göran Perssons första löfte som statsminister var att skapa det gröna folkhemmet.

Kalibers reporter Pelle Zettersten har granskat projektet och hittat flera exempel på kräftgång, snarare än framgång.

Här kan du läsa om reportaget och också ta del av vissa grunddokument, såsom Göran Perssons tal om det gröna folkhemmet i regeringsförklaringen 2002 och Vägverkets rapport om de svenska bilarna. Längst ner på sidan kan du också klicka på en länk och höra Göran Persson kommentera reportaget.

Hållbarhetsbegreppet var temat för den internationella miljökonferansen i Rio 1992. Konferansen handlade om jordens framtid ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Fattigdomsbekämpning och ett mer hänsynsfullt sätt att använda naturresurserna var grundtankarna.

Göran Persson var där och lät sig inspireras. När han senare blev statsminister lanserade han idén om det gröna folkhemmet i sina tal.

Här kan du läsa ett av talen:

Flera personer kontaktades för att jobba med den ekologiska omställningen, men idag är flera av dem besvikna på hur utvecklingen har gått. En av dem är biologen Stefan Edman. Till en början var stämmningen positiv och förhoppningarna stora. Men...

- Vi insåg ganska snabbt att statsministerns entusiasm inte räckte, säger Edman. Kanslihuset är en mycket trög maskin, med många stridiga viljor. Mycket av det vi förde fram fastnade i kvarnen.

- Fanns intresset hos Persson då?

- Jo, det var nog grundmurat, tror jag, men han kunde ju inte stå och vaka över folk hela tiden, utan frågorna måste ju få genomslag i andra departement och det gjorde de inte. Det var många som inte fattade, som tyckte det var flummigt rent ut sagt, säger Stefan Edman.

Vad har då hänt sen 1996? Är Sverige på väg mot ett miljövänligare samhälle eller går det åt fel håll? Var dom stora visionerna om ett ekologiskt hållbart samhälle bara snack eller händer det verkligen något?

Ja, frågan är inte lätt att besvara då den hållbara utvecklingen berör hela samhällets utveckling. Men tittar man på de femton miljömål som riksdagen beslutade om 1999 får man ett hum om hur det står till.

Här kan du läsa mer om alla målen:

Målet är att nästa generation ska ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Men miljömålsrådet som samordnar arbetet har redan nu fastslagit att fyra av de femton nationella målen kommer bli mycket svåra att nå. Det gäller, en giftfri miljö, ingen övergödning, levande skogar och ingen klimatpåverkan.

De stora hindren för att uppnå målen och vända utvecklingen är den ökande trafiken, den höga energiförbrukningen och förekomsten av allt fler kemikalier, särskilt i våra egna hushåll.

När det gäller biltrafiken hamnar vi långt efter andra EU länder. Motorerna har förvisso blivit effektivare och släpper inte ut lika mycket avgaser som tidigare men eftersom trafiken ökar med över tre procent per år och alltfler stora, bränsleslukande bilar rullar på gatorna äts nyttan av dom renare motorerna upp.

Per Kågesson är miljökonsult med många års erfarenhet av trafikfrågor och tycker att regeringens arbete med ett hållbart trafiksystem går uselt.

Per Kågesson har i en utredning för Vägverket visat att Sverige har de tyngsta och mest bränsleslukande bilarna i hela EU.

Här kan du läsa hela utredningen:

Utsläppen av koldioxid från nya bilar ligger 17% högre än genomsnittet och hela 12% högre än de som ligger näst högst, och de är Finland och Tyskland. Dessutom visar utredningen att det faktiskt är betydligt förmånligare att äga och köra en stor bil i Sverige jämfört med övriga Europa.

Anledningen till de höga koldioxidutsläppen är också att Sverige har färre dieselbilar än övriga Europa, men att lösa koldioxidutsläppen med fler dieselbilar är enligt flera experter som Kaliber har varit i kontakt med ingen lösning, eftersom de flesta dieselmotorer släpper ut högre halter av partiklar och kväveoxider.

Varför är det då förmånligare att ha en stor bil i Sverige jämfört med andra EU-länder?

Per Kågesson tror att politikerna har fattat beslut med omsorg om arbetstillfällena och den inhemska industrin istället för miljön.

- Jag tror att det här är en politiskt känslig fråga och jag tror att beträffande fordonsbeskattningen och beskattningen av förmånsbilar så tar man stor hänsyn till Volvo och Saab.

- Vad har du för belägg när du säger så?

- Jag kan bara konstatera att skattelagstiftningen är skräddarsydd för att passa de här två biltillverkarnas intressen, säger Per Kågesson.

Mona Blomdin Persson som är miljövårdschef på Svenska naturskyddsföreningen tror inte att det bara att det handlar om industrins makt utan även om politikernas tvekan inför beslut.

- Så fort man angriper bilismen så har man ju också stött sig med väljarna. De är ju oftast bilägare också.

- Så hur stor makt har politkerna?

- Jag tror det handlar om mod och pedagogik. Mod att fatta besluten, men också pedagogik att förklara varför.

Trafiken är den största enskilda utsläppskällan idag då både bil och godstrafiken på våra vägar har ökat drastiskt dom senaste åren.

Eu’s miljökommissionär Margot Wallström säger till Kaliber att trafikökningen är ett stort problem för hela Europa och riktar stark kritik till alla EU-länder som hon anser gör för lite för att minska utsläppen.

- Här måste man göra mer. Det räcker inte vad medlemsländerna har gjort hittills. ”Buisness as usual” det duger inte, man måste göra mer.

Men har det verkligen inte hänt någonting positivt inom miljöpolitiken i Sverige? Jo, det vore en överdrift att säga att allt går käpprätt åt skogen.

Efter Rio-konferensen 1992 startades så kallade Agenda 21 kontor i de Svenska kommunerna. Agenda 21 står för att utveckla samhället i en miljövänlig riktning till nästa århundrande. Syftet är att engagera och utbilda medborgarna i vardagsnära miljöfrågor som tillexempel sopsortering, trafikfrågor och attityder.

Ett annat område där det tydligt har gått framåt är inom naturvården. Fler skyddade områden har skapats och idag är ungefär 10% av landets yta skyddat i form av naturreservat eller nationalparker.

Många lokala projekt har också fått stöd från staten för olika miljö- eller naturvårdande verksamheter. Totalt har 161 av landets 290 kommuner fått projektpengar. 1800 olika projekt har kunnat genomföras mellan 1998 och 2002 vilket också har skapat 20 000 årsarbeten.

Bidragens syfte har varit att gagna arbetet med ett ekologiskt hållbart samhälle och bidragen har delats ut till allt från energiåtgärder såsom fjärrvärme till miljöutbildningar och olika naturvårdsprojekt.

Men Sverige har fler problem att brottas med.

På grund av våra låga elpriser gör vi av med två till tre gånger så mycket elektricitet som övriga Europa.

I debatten hörs ibland att vi har brist på el och att flera kärnkraftverk borde byggas. Björn Karlsson som är professor i energisystem på Linköpings universitet fnyser åt påståendena att vi skulle ha ont om el. Vi har ett överskott av elektricitet, säger han, och menar att ju billigare elen är ju mer slösar vi.

Ett sätt att få ner den höga elförbrukningen, som Björn Karlsson förordar, är energieffektivisering. Det handlar om att minska på användningen av energi, men samtidigt göra den effektivare så att en mindre mängd energi kan göra samma nytta.

Ett exempel är dagens moderna kylskåp som idag drar hälften så mycket el som för sex-sju år sen men är minst lika effektiva.

Energieffektivisering i stor skala också är möjlig, det visade Björn Karlsson då han för några år sen hjälpte Volvos fabrik i Torslanda att få ner energiförbrukningen med 40 - 50 procent. Ett annat exempel är Systembolaget som har lyckats få ner sin konsumtion med hela 70 procent och Björn Karlsson berättar att de flesta företag och hushåll skulle kunna dra ner på elkonsumtionen med 20 - 50 procent.

En totalt avrelgerad elmarknad inom EU kommer automatiskt leda till högre priser och lägre elkonsumtion tror Björn Karlsson och genom att effektivisera elanvändningen skulle Sverige med samma elproduktion som nu få ett stort överskott på elektricitet.

Miljökonsulten Per Ribbing tror på konsumenternas makt för att ställa om elproduktionen i landet och han är irriterad på att inte fler har förstått idén med miljömärkt el. Genom att som konsument beställa el som produceras av biobränsle,sol, vindkraft och redan utbyggd vattenkraft tvingas elproduktionen från kol, olja och kärnkraftsel bort från marknaden menar Ribbing och tycker att politikerna pratar med dubbel tunga, den el som produceras i kol, olje och gamla kärnkraftverk kallar han för fulel.

- Tyvärr är det så att merparten av våra riksdagsledamöter fortfarande köper fulel. De är alltså med och efterfrågar el från Ignalina, de är med och köper dansk kolkraft. Fast de i sin politiska retorik säger att de inte vill ha den, säger Per Ribbing.

Regeringens arbete med det gröna folkhemmet har alltså gått både bakåt och framåt.

Nyligen presenterade regeringen en strategi för hållbar utveckling och i regeringskansliet finns sen december 2003 ett särskilt samordningskansli för hållbar utveckling. I slutet av maj kommer en utredning om trafikbeskattning vara klar och dessutom ska riksdagen snart ta ställning till hur man ska jobba vidare med miljömålen.

Många av ideérna och förslagen är bra säger Mona Blomdin Persson på Naturskyddsföreningen, men hon tycker att det är mycket snack och lite verkstad.

- Man har utrett i många, många år, säger hon. Nu finns det bra förslag på regeringens bord, eller kanske i deras byrålådor. Men det fastnar, det går i stå. Nu verkar det mest vara tillväxt som är ledstjärnan.

Biologen Stefan Edman är inte direkt besviken på vad som hände med den gröna folkhemstanken, men han är otålig. Regeringen verkar inte ha förstått vidden av en ekologisk omställning säger han och pekar särskilt på sambandet ekonomi och ekologi.

- Jag tycker att en del av dem verkar släpa benen efter sig. Det finns ingen anledning att det ska dröja. Det finns massor med smarta förslag, och jag kan inte förstå att de är emot eftersom de är så bra. Förslagen är bra för ekonomin, bra för jobben och bra för miljön naturligtvis, säger Stefan Edman.

Här kan du höra statsministerns kommentar:
reporter: Pelle Zettersten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".