1 av 3
2 av 3
Anna Jaktén Foto: Bror Augustsson/Kamerareportage
3 av 3

Kaliber 23 maj 2004: Kampen om örat och plånboken

Reklamradion pumpar populärmusik dygnet runt.

Men varför hör vi det vi hör? Vilken artist får mest speltid och varför?

Kaliber granskar en värld av tjänster och gentjänster. Det handlar om kampen om de svenska radiohitarna, om det täta samarbetet mellan musikradion och skivbolagen.


I USA har muthärvor i reklamradio varit en het diskussion sedan femtiotalet. Där är det inte ovanligt att skivbolag betalar sig till en plats i etern.

I Sverige ser det inte ut så - inte än. Men de senaste åren har olika former av samarbeten eller sk barteravtal, alltså byteshandel, blivit allt vanligare. Och var gränsen mellan gentjänst och muta går är ofta oklart.

Pengar för Elvis

Fenomenet payola, alltså betalning för att få musik spelad i radio, uppmärksammades som sagt i USA redan för ett halvt sekel sedan. Discjockeys på radiostationer hade då fått pengar för att spela tex Elvis eller Frank Sinatra. Skandalen ledde till rättegång och till lagar mot radiomutor. Men redan då talades det om oklara gränser. En discjockey som fick sparken sa till sitt försvar att han tog emot gåvor som tack i efterhand - och det kan väl inte räknas som muta, eller?

I dag omsätter olika former av köpt radiotid uppskattningsvis en miljard kronor om året i USA, enligt amerikanska tidningar.

Ibland handlar det om pengar i fickan, tydliga mutor, men oftare rör man sig i gråzonerna. För vad som är köpt radioutrymme är inte självklart enkelt att bedöma.

Svenska gråzoner

I Kaliber berättar företrädare för svensk musikindustri om gråzoner de mött i internationella och svenska kontakter mellan musikbranch och radio eller tv. Ola Håkansson, Stockholm records, berättar om hur radiostationer i USA också driver förlagsverksamhet. Den som förlägger sin musik på radiokanalens förlag (ett musikförlag arbetar med kompositörens arbete, själva låten) garanteras att musiken också hörs i radiokanalen. Och Lars Karlsson, vd för BMG:s förlag, satt nyligen i förhandlingar med ett tyskt tv-bolag som krävde procent av skivförsäljningen för att låta en artist framträda i tv.

När en tv-station kräver procent av skivförsäljningen är det ett tydligt exempel på hur mediaföretag flyttat fram positionerna. Det här var i Tyskland, men flera personer inom musikbranchen som Kaliber talar med säger att sådana utbyten också förekommer i Sverige. Det finns flera exempel på hur skivbolag i Sverige erbjudit radiostationer procent av skivförsäljningen. Men det här är inget man pratar högt om. Direkta ekonomiska intressen mellan mediaföretag och skivbolag räknas till avarterna i branchen.

Samarbetspaket

Vad som däremot ses som allmänt accepterat i Sverige är olika former av samarbeten. Att välja att spela en låt i radio innebär ofta ett helt paket av samarbeten för att nå synergieffekter. Det kan handla om att skivbolaget bekostar resor, biljetter eller skivor som lottas ut bland lyssnarna, att radiokanalen får göra reklam på artistens egna konserter eller att artisten spelar gratis på radiostationens turnéer, evenemang och galor.


Problemet är att gränserna ofta är hårfina. Om radiostationen först bestämmer sig för att spela en viss låt och sedan beslutar om samarbeten med skivbolagen är det mindre kontroversiellt än om situationen är omvänd.

När radiostationen först ställer frågan ”och vad kan ni göra för oss” kan det tolkas som en uppmaning till skivbolagen att bjuda över varandra för att få sin musik spelad.

Avvikarna straffas


Vad en kultur av tjänster och gentjänster innebär i praktiken ser man tydligast när någon bryter mot den. När bandet Westlife inte kom till NRJ:s gala tex svarade radiostationen med att sluta spela musik från bandets skivbolag. ”Vi vill visa att man inte behandlar NRJ hur som helst” sa dåvarande programdirektören till tidningarna.

Och ZTV slutade för ett och ett halvt år sedan att spela bandet Kents videor. Kanalens musikchef förklarade i ett brev på Kents hemsida att orsaken främst var att Kent inte kommit till deras gala.

Musikbranchen handlar mer om att klia varandras ryggar än om musik, skrev Kents sångare Jocke Berg i ett svar.

Företagskulturen mellan skivbolag och radiokanaler handlar oftast om informella system av tjänster och gentjänster. Men det finns också regelrätta avtal berättar flera personer som Kaliber talat med. Där byts tex ett antal radiospelningar mot att radiokanalen får använda musik i tv-rekam.


Lars Karlsson på BMG:s förlag möter i sitt arbete den här typen av sk barteravtal och reagerar mot att radiostationen och skivbolaget i sitt utbyte helt glömt bort upphovsmannens, låtskrivarens, arbete. Det finns en risk att branchpraxis drar iväg utan att parterna riktigt reflekterar över vad man gör och varför, säger Lars Karlsson.

Oklara regler

I USA finns i dag lagstiftning mot sk payola.

I Sverige förutsätter marknadsföringslagen och radiolagen att det finns en tydlig gräns mellan reklam och inte reklam. Men om en låt spelas i radio som slags betalning för tv-reklam eller konsert - vad är då det?

Varken marknadsdomstolen, granskningsnämden, konkurrensverket, radioutgivareföreningen eller regeringens reklamradioutredare har något tydligt svar när Kaliber frågar.

reporter: Anna Jaktén

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".