1 av 2
Foto: Charlotte Peterzéns/Sveriges Radio
2 av 2
Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

Språkanalyserna som avgör liv

Tänk dig att hela din framtid hänger på det du säger vid ett enda tillfälle. Och inte vad du säger, utan på hur du säger det. Vilka ord du väljer, hur du bygger dina meningar – och att du INTE, absolut INTE, får använda den där stockholmsslangen som din kompis pratar, eller det där skånska r-et du har fått från din mamma.

Nittio procent av alla som söker asyl i Sverige saknar id-handlingar. Svenska myndigheter kan då använda språkanalyser för att ta reda på varifrån personerna kommer. Utlåtanden från anonyma språkanalytiker kan idag vara avgörande för om en person ska få stanna i Sverige eller inte.

Men Kalibers granskning visar att Migrationsverket inte gör några kontroller av språkanalytikernas kompetens. Och att språkanalyserna långt ifrån alltid håller måttet.

Det är några dagar före jul, och det väller snöblandat regn över parkeringen utanför Stockholms polishus.

– Hon har sagt att jag har ingen rätt att vara här i Sverige och det här hennes jobb att se att jag…hon ska skicka mig…hemifrån. Men jag sa till henne att jag inte vill åka landet som jag inte kommer ifrån.

Jag är här med Aisha Sharif, en tjej på 21 år som har ett problem. Hon berättar att Migrationsverket vill utvisa henne till fel land. Nu har hon precis varit på möte med gränspolisen.

– Men jag sa till henne att jag vill inte åka landet som jag kommer inte ifrån, det är bättre att om ni ska skicka mig tillbaka till Somalia. Där kommer jag ifrån. Men jag vill inte åka nåt… en annat land som Migrationsverket hittat på. Det vill jag inte åka.

Det har gått fyra år sedan Aisha kom till Sverige. Hon hävdar att hon kommer från södra Somalia, som är svårt krigsdrabbat, och personer som kommer därifrån får uppehållstillstånd. Men Migrationsverket vill utvisa henne till Tanzania.

Den asylsökande skall bevisa sitt ursprung

När en person kommer till Sverige och söker asyl får han eller hon sin bakgrund utredd av en handläggare på Migrationsverket, och sen bestämmer en beslutsfattare om personen ska få asyl eller inte. Det är upp till den asylsökande att bevisa sitt ursprung.

Just Aishas asylutredning, ja den har kretsat kring vilket språk hon pratar. Aisha hävdar nämligen att hon pratar bajuni, ett litet minoritetsspråk från södra Somalia. Språket liknar swahili, som talas i bland annat Kenya och Tanzania, och skillnaden brukar ibland liknas vid den mellan norska och svenska.

Efter många turer lät Migrationsverket göra språkanalyser av Aisha för att ta reda på hennes ursprung. Hon fick göra två intervjuer – en på somaliska, som Aisha säger är hennes andraspråk, och en på bajuni, som hon säger är hennes modersmål.

Det visade sig att Aisha mycket riktigt kan prata somaliska. Men det andra testet sa att hon inte kan bajuni, utan förmodligen pratar swahili från Tanzania. Därför beslutade Migrationsverket att det var till Tanzania hon skulle utvisas.

Men när Aisha överklagade beslutet till Migrationsdomstolen så upptäcktes det att den här språkanalytikern som gjorde analyser på bajuni inte var tillförlitlig.

Viktoria Nyström är Aishas advokat.

– Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att man inte har erbjudit henne en ny språkanalys på hennes modersmål. När man nu från början har utfört en, och sen ansett att den språkanalytikern inte var tillförlitlig.

Migrationsverket höll fast vid att Aisha skulle utvisas till Tanzania. De hade nämligen låtit en annan person lyssna på inspelningen.

– Och han talade ju inte Aishas modersmål, utan han talade ju swahili. Och det framgår inte av språkanalysen att han skulle ha någon erfarenhet av bajunitalande människor genom att han har socialiserat med dem eller varit på bajuniöarna eller på något annat sätt haft kontakt eller kunskap om det folket.

Analyserna kräver språklig expertis

En som länge har varit kritisk till Migrationsverkets språkanalyser är Kenneth Hyltenstam, som är professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholm Universitet.

– Det finns ju många problem inblandade i att göra sådana bedömningar bland annat beroende på att flyktingar ofta kommer från områden i världen som är väldigt flerspråkiga och det finns flera olika språk och ibland talas språken i flera länder.

Sedan slutet på nittiotalet görs Migrationsverkets språkanalyser av privata företag.

– Vi insåg ju att det här är en kommersiell verksamhet som höll på att utvecklas och där det låg ganska mycket pengar i att genomföra sådana här analyser så vi ville helt enkelt understryka att det där behöver göras med kvalitet om det ska göras alls.

Kenneth Hyltenstam ingick i en grupp språkforskare från hela världen som drog upp ett antal riktlinjer för vad de tyckte borde vara en minimistandard för språkanalyser.

– Vad vi då betonade i de här riktlinjerna, det var ju framförallt att om man ska göra den sortens analyser så måste man för det första vara lingvistiskt skolad. Och det räcker inte att vara talare av ett språk för att kunna göra en rimlig bedömning. Det har att göra med att det finns en stor komplexitet, människor ändrar språk över livsförloppet och det är en väldigt flerspråkig situation på många håll. Det är helt enkelt inte så lätt att avgöra vad medborgarskap är utifrån språk.

En lingvist är någon som har vetenskaplig utbildning i hur språk fungerar, till exempel med avseende på ljud och grammatik. De svenska företag som gör språkanalyser har lingvister anställda som arbetar tillsammans med språkanalytikerna. Men de behöver inte själva kunna språken de jobbar med, något som Kenneth Hyltenstam är skeptisk till.

– Egentligen så räcker det inte. Därför att det inte riktigt går att förmedla den här kunskapen och den här bedömningen via någon annan, utan det måste den här lingvistiskt skolade personen göra själv. Om man vill vara riktigt krass så kan man ju säga att jodå, företagen säger att de har lingvister, utbildade lingvister, som så att säga sätter sin signatur under en bedömning eller ett avgörande, Men det kan ju mycket ses som att man gör det mer legitimt med den här bedömningen som har gjorts, men bedömningen har ju i första hand gjorts av den här oskolade personen.

Aishas analys gjordes av företaget Verified, som hade kontrakt med Migrationsverket mellan 2005 och 2010.

– Verfied är ett företag som ska hjälpa myndigheter att fastställa en persons språkliga identitet.

Roderick Martin är verksamhetschef.

– Det kan ju samtidigt vara så att den språkanalysen kan ju i vissa fall gå emot en individ, vilket är ju naturligtvis tråkigt, men det är ju främst då för att hjälpa människor att fastställa sin språkliga identitet.

Personen som för tre år sedan utförde Aishas analys och formulerade utlåtandet hade ingen utbildning utöver en gymnasieexamen från Tanzania. Roderick Martin tycker idag inte att en person med utan lingvistisk utbildning ska ha en så avgörande roll i språkanalysen, och säger att de nu arbetar på ett annat sätt.

– Essensen är att vi har viktat över kompetensen till lingvisten. I den tidigare metoden så var ju analytikern i princip att den skulle avgöra mycket mera, det fanns ju ingen kompetens, den var ju inte lika säker.

Jag har en sak jag skulle vilja visa och fråga lite om

Jag tar fram rapporten som Verified skrev om Aisha för tre år sedan.

Jag har varit i kontakt mycket med en tjej som fick en analys utförd av er för ett antal år sen, som om man också tittar på Migrationsdomstolens avgörande har vägt väldigt, väldigt tungt. Och så ser den ut. Om man tittar på den så… Jag bara undrar, tycker du att den borde väga tungt?

– Jag måste säga att när det gäller den här lingvistiska delen så rekommenderar jag dig att tala med en utav våra lingvister som kanske kan uttala sig på ett bättre sätt om det här med lingvistiken för jag själv är inte lingvist. Vi kan ju se om han har kommit?

Jag visar rapporten för Lars-Johan Lundberg, som är lingvist på Verified.

Beslutet att utvisa henne till Tanzania bygger på den här rapporten. Är det rimligt att göra så?

– Jag kan bara citera rapporten där det står att det är sannolikt. Jag vet ju inte vilka krav man ställer på sannolikheten för att utföra olika handlingar men jag vill inte säga mer än så, det står att det är sannolikt.

Och det är sannolikt, vad innebär det?

– Ja det skiljer sig från exempel med visshet.

Så man är inte helt säker på det här?

– Inte på något sätt, nej. Nej.

Resultatet från Aishas analys är alltså långt ifrån hundraprocentigt, och utförd med en metod som Verified i dag själva anser är bristfällig.

– Men det viktigaste är att det har noterats här att det har förekommer avvikelser, så den som vill kan gå igenom inspelningen och lyssna på dessa avvikelser och anmäla en avvikande åsikt om tolkningen av dem.

Men när Kaliber begär ut ljudupptagningen från Aishas intervju från Migrationsverket visar det sig att den inte gå att få tag på, för Migrationsverket gallrar regelbundet bort gamla ljudinspelningar.

Så vi bestämmer oss för att göra en egen inspelning. Vi tar kontakt med en världsledande språkforskare, som specialiserat sig på just språket bajuni. Han heter Derek Nurse, och är professor i lingvistik och swahili vid Memorial University i Kanada.

– I wrote a grammar on Bajuni. That is the only grammar that exists. So I’ve been working on or with bajuni since 1980.

Derek Nurse har publicerat tio böcker, och över åttio vetenskapliga artiklar om afrikanska språk. Han sägs vara den enda i världen som har gjort en detaljerad språkvetenskaplig beskrivning av bajuni. Han gav oss en lista på åttio ord och fraser som vi ska be Aisha översätta till bajuni.

– That list that you have there contain mainly words that are either entirely different between Bajuni and Swahili. Or which have consistent phonetic differences.

Orden på listan är inte slumpmässigt utvalda, förklarar han. De har antingen markant olika uttal på swahili och bajuni, eller så heter de helt olika saker.

– It’s like truck and lorry, that kind of thing.

Jag sätter mig och spelar in orden med Aisha.

Och när Derek Nurse har lyssnat på inspelningen är han helt övertygad om att Aisha kommer från Somlia. För Aisha talar helt uppenbart bajuni, säger han, men använder sig också av en hel del ord från somaliska.

– As I wrote in my report for you there she basically speak a mixture of Bajuni and Somali.

Den här språkblandningen skulle i princip bara kunna komma från Somalia, säger Derek Nurse. När jag berättar att Migrationsverket tror att hon kommer från Tanzania blir han lite förbluffad. Det är inte bara osannolikt, säger han, det är omöjligt.

– It’s not just unlikely, it’s impossible.

Språkanalyser väger tungt i Migrationsdomstolen

Den domare som dömde i Aishas mål i Migrationsdomstolen vill inte kommentera domen, men bekräftar för Kaliber att språkanalysen vägde väldigt tungt i avgörandet. Aishas advokat Viktoria Nyström är kritisk.

– Jag tycker att man har brustit i sin utredningsskyldighet.

Och det här har du upplevt inte bara i Aishas fall?

– Nej, åh nej, det är ju i väldigt många fall.

Det är det inte bara Viktoria Nyström som säger. Kaliber tar kontakt med tjugo av de jurister som företräder flest asylsökande. Alla tycker att Migrationsverket ibland lägger för stor vikt vid språkanalyserna.

– Ja tyvärr, uppfattningen både hos mig och mina kollegor är att Migrationsverket tillskriver språkanalyset, att resultatet av språkanalysen många gånger kan få avgörande betydelse.

– Migrationsverket lutar sig väldigt mycket på de här analyserna.

– Jag tycker att Migrationsverket lägger för stort bevisvärde vid dem och använder dem tendentiöst helt enkelt.

Alla jurister utom en kan berätta om fall där de anser att den asylsökande fått avslag på grund av en språkanalys.

Vi får många konkreta exempel skickade till oss. Vi läser om mannen som enligt tre språkanalyser kom från ett konfliktområde i Afghanistan – men eftersom en fjärde språkanalys som sa att han kanske kunde komma från Pakistan, ja då beslutade Migrationsverket att det var dit han skulle utvisas. Vi läser om kvinnan som utvisades till norra Somalia eftersom hon blandade uttryck från nord- och sydsomalia, och eftersom hon beskrev sin hemstad för bra.

Det är inte bara jurister som representerar asylsökande som tycker att det finns problem med språkanalyserna.

I en rapport från förra året skrev FN:s flyktingorgan UNHCR att språkanalyser ibland tillskrivs ett för stort bevisvärde i Sverige. De tyckte också att det borde finnas en nationell standard för vad som ska krävas av språkanalytikers kompetens.

– Annars så har olika språkanalysföretag och olika språkanalytiker olika kompetens och kvalitet, och vi tycker att det vore bättre om det fanns en nationell standard, säger Samarie Wijekoon Löfvendahl, jurist på UNHCR.

Och 2006 skrev Migrationsverkets internrevision en mycket kritisk rapport, där de bland annat ville att Migrationsverket skulle låta oberoende experter granska språkanalysernas kvalitet.

Men trots att det har gått sex år sedan rapporten kom har Migrationsverket ännu inte gjort några egna kontroller av språkanalysernas kvalitet, eller att företagens analytiker verkligen håller måttet.

– Exakt varför det har tagit sex år kan jag nog svara att egentligen så upplevs det av verksamheten som ett mindre behov. Jag tror att vi har nog prioriterat att försöka göra så bra muntliga utredningar med sökande som möjligt.

Fredrik Beijer är biträdande rättschef på Migrationsverket. Han berättar att de nu planerar att skicka ett antal analyser till ett företag utomlands för kvalitetskontroll.

– Men däremot, så är det viktigare tror jag att lägga krutet på kvalitetskontrollen av värderingen av analyserna än att finmangla själva analyserna i sig. För jag tror att de kommer alltid att variera i kvalitet.

Förra året lade Migrationsverket mer än sex miljoner kronor på språkanalyser. En av dem rör en kille som heter Sherif. Jag träffar honom på stationen i Mora. Solen har precis gått ner och ett busslass med skidturister skyndar till perrongen eller till sina bilar. 

– I was expecting someone older, you are too young. 

Sherif skrattar han till när han får syn på mig – han hade förväntat sig någon äldre, säger han.

Han är i tjugoårsåldern, lång och smal och har tjocka vinterkläder. Sherif pratar bara lite svenska, men bra engelska. Svenskstudierna var han tvungen att avbryta när Migrationsverket bestämde att han skulle utvisas.

Sherif kommer från Somalia. Normalt sett är det bara personer från södra delarna av Somalia som får asyl i Sverige. Sherif själv berättar att han kommer från huvudstaden Mogadishu, och personer därifrån, ja de får uppehållstillstånd. Men en språkanalys sa att Sherif förmodligen kommer från norra Somalia så Migrationsverket beslutade att han skulle utvisas dit.

– It’s really a bit painful to let someone else rule you or make a decision upon you by your language.

Det känns smärtsamt att någon sitter och fattar beslut om mig på grund av mitt sätt att prata, säger Sherif. Han tycker själv att han pratar sydsomaliska, men han berättar att språksituationen i Mogadishu är komplicerad, eftersom människor från alla hörn av Somalia bor där.

– When it comes to Somalia people speak a bit different dialects, but not SO different that anyone could identify where this person came from.

Visst pratar människor i Somalia olika dialekter, säger han, men inte SÅ olika att vem som helst kan höra varifrån någon kommer. Men Migrationsverket hade bestämt sig – Sherif skulle utvisas. Allt kunde ha slutat där. Men Sherifs advokat var inte nöjd, så hon bestämde sig för att ordna en egen språkanalys.

Vi ska snart återkomma till det.

Migrationsverkets krav

Men vilka krav har då Migrationsverket på dem som gör analyserna? Ja, till att börja med måste de ha språket de analyserar som modersmål. I kravställningen står det också att de vill också att majoriteten av analytikerna ska ha högre utbildning inom språk.

Fredrik Beijer från Migrationsverket igen:

– Ja, det är klart vi vill att de ska ha den kompetensen. Det är ju så enkelt att ju sämre formell kompetens någon har, ju mindre intressant är analysen.

Migrationsverket har inte själva gjort några kontroller av att de här kraven efterlevs. Så vi bestämmer oss för att se efter själva. Vi begär ut alla språkanalyser från förra året – och fick nästan 1200 rapporter skickade till oss. Vi ber också titta på språkanalyser som utförts tidigare år, men enligt Migrationsverket går de inte att få tag på.

Sedan ett år tillbaka är det inte längre Verified som gör Migrationsverkets språkanalyser, utan företaget Skandinavisk Språkanalys, eller Sprakab, som de vanligtvis kallar sig.

Enligt vd:n Pia Enevi har Sprakab inga krav på att de som gör språkanalyserna ska ha högre utbildning, utan det räcker att de har gått igenom företagets egna tester. De har även några lingvister anställda på företaget, som kan hjälpa analytikerna att skriva rapporter.

– Sen är det ju så att sjuttio procent av våra analytiker är ju lingvister redan.

Sjuttio procent av analytikerna är utbildade lingvister, språkvetare, säger Pia Enevi, vd för Sprakab. Och det rimmar väl med de krav som Migrationsverket ställt i samband med upphandlingen.

Men när Kaliber går igenom de nästan 1200 språkanalysrapporterna så ser vi att det här inte stämmer. Sammanlagt har nittio analytiker från Sprakab jobbat för Migrationsverket förra året. Av dessa är det bara ett 20-tal som har någon som helst språkrelaterad utbildning – och då har vi även räknat in till exempel språklärare och litteraturvetare. Är vi lite mer nogräknade, och bara räknar personer med högskoleutbildning inom lingvistik, ja då hittar vi bara fyra personer.

De som utför de här analyserna hos er, vad har ni för krav på dem, vad krävs för att få arbeta hos er?

– Eh, för det första så krävs det att man har språket som modersmål. Sedan så vill ju vi självklart, nu tar jag Somalia igen eftersom jag säger att vi är där, om en person säger sig komma från södra Somalia, då borde ju vara en person som är från södra Somalia som analyserar materialet.

Men inte heller det här verkar stämma. När vi går igenom analyserna hittar vi personer som analyserar fem-sex språk – utan att det framgår vilket som är deras modersmål. Vi hittar palestinier och irakier som analyserar arabiska från Gulfstaterna trots att det inte står något om att de har bott där.

Vi hittar en analytiker som analyserar språket bajuni från södra Somalia – men själv kommer han från västra Kenya, och bland de språk han uppges kunna prata finns inte bajuni uppräknat.

I höstas underkände Migrationsöverdomstolen en hel asylutredning där han var inblandad, och för bara en månad sedan så reklamerade Migrationsverket en analys utförd av honom – man ville att den skulle utföras av någon som faktiskt pratar bajuni.

Innan vi har hunnit avsluta arbetet med att gå igenom rapporterna ringer Sprakabs vd Pia Enevi. Hon undrar om det är vi som har beställt ut deras språkanalyser från Migrationsverket.

– Så du menar att du sitter och granskar våra analytikers bakgrund i de här rapporterna? Och sen förväntar du dig en intervju av mig. Du, nu förstår ju jag syftet med det här. Vad tråkigt. Jättetråkigt. Jättejättejättetråkigt. Jag trodde aldrig att man jobbade så här. Aldrig.

När Pia Enevi ringer har vi ännu inte hunnit gå igenom allt material, men jag frågar ändå om hur det kommer sig att så få av analytikerna är utbildade för sitt jobb.

– Det handlar inte alltid om vad man har på pappret för det är en helt annan sak än att ha en analytisk förmåga. Hur vi kommer fram till den analytiska förmågan, det är genom att testa den här personen, massor, massor, massor.

Men vem är det som utför de testerna?

– Ja, det är vi som gör.

Ja, precis. Hur ska en utomstående person då kunna veta att de här testerna är pålitliga då?

– Ja, men det vet ju våra kunder för de har ju skrivit…vi har ju förklarat…eh…de vet ju ALLT om våra tester, hur vi testar och så vidare.

OK, det kanske är som ni säger och ni gör det här. Men det måste väl finnas någon liksom extern kontroll av det här? Så att allmänheten vet att det här går rätt till?

– Nämen varför ska allmänheten veta att det går rätt till? Det är ju det personer, våra kunder som ska veta det.

Det finns inte någon på Migrationsverket som kan beskriva för oss hur företagets egna kvalitetskontroller går till. Det enda vi får veta är att resultaten rapporteras muntligt på möten med Migrationsverket. Några protokoll från de mötena finns inte. Migrationsverket vill inte heller låta oss prata med någon som varit med på ett möte, eftersom det är olika personer som deltar varje gång.

Sherif sprider ut dominobrickorna över bordet och de två andra unga männen vid bordet plockar upp var sin hand.

– So you guys do this every weekend?

– Every weekend. It’s the only way we can relax, spend time together…

Det finns inte så mycket att göra i Mora, så de brukar umgås så här på helgerna, berättar han.

Det har tagit lång tid – men nu har Sherif fått upprättelse. För den nya språkanalys som hans advokat ordnat sa tydligt att han pratade sydsomaliska. Den var gjord av en person med doktorsexamen i lingvistik och somaliska. Det övertygade Migrationsdomstolen om att Sherifs historia stämmer. Han har fått uppehållstillstånd.

Nu ser han ljust på framtiden.

– I think I have a beautiful bright future.

För Aisha är det annorlunda. Hon väntar på att bli utvisad till Tanzania, ett land hon själv säger att hon inte kommer ifrån.

– Det är jättejobbigt och man väntar och väntar… och man kommer att utvisas till ett land man kommer inte ifrån och man känner ingen där. Jag känner som att jag har inget liv här i Sverige, och ingen annanstans heller. Det känns bara tomt i framtiden.

Roderick Martin, som är verksamhetschef på Verfied, företaget som gjorde Aishas språkanalys, tycker idag att det har funnits brister i deras sätt att arbeta:

– Vi jobbade tidigare på ett gammalmodigt sätt, kanske inte optimalt nu när vi ser bakåt i tiden, men vi måste ju alltid vara beredda att ompröva, att lära oss av det tidigare för att försöka komma framåt.

Men ni har ju ändå arbetat i ett antal år med den gamla metoden. Känner du dig inte orolig över att människor kanske kan ha fått tokiga bedömningar då?

– Absolut. Visst kan det ha varit så att man inte har varit lika rättssäker, och är man inte beredd att ändra sig, då är man ju illa ute.

Pia Enevi, vd på Sprakab, tycker att deras verksamhet håller hög standard, och betonar att de gör grundliga tester av alla sina medarbetare.

– Jag förklarar för dig att det inte är så enkelt som det ser ut. Det är bra mycket mer komplicerat. Och man känner inte till hur vi arbetar eller sättet att arbeta.

Producent: sabina.schatzl@sverigesradio.se


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".