1 av 5
Johanna Sjövall
2 av 5
Karwan Tahir
3 av 5
Malmö. Foto: SVT Bild
4 av 5
Malmö. Foto: SVT Bild
5 av 5
Medborgarplatsen i Stockholm. Foto: Kjell Gustafsson, SVT Bild

Kaliber 5 juni 2005: Saudiarabisk mission i Sverige


En sträng tolkning av islam köper sig makt och inflytande i Sverige. Det handlar om Wahabismen, med starka Saudiska intressen. 

Nästan alla muslimska församlingar här har börjat i mörka och kalla källarlokaler. För att komma upp till ytan har de varit hänvisade till rika arabiska donatorer - främst Saudier.

Men pengarna ges inte kravlöst, utan i utbyte mot maktpositioner och med en vilja att sprida den stränga Saudiska tolkningen av islam - wahabismen eller salafi.

Här kan du läsa om vårt program.

Kaliber har, i ett samarbete med P1-programmet Människor och Tro, granskat den saudiska missionen i Sverige.

Vi har fått reda på att nästan alla församlingar i Sverige varit i kontakt med rika saudiska finansmän, och vi kan också visa att deras gåvor ofta inte bjuds villkorslöst.

Den saudiska tolkningen av islam är strängt konservativ. Och det är den inriktningen de saudiska missionärerna vill ska predikas och efterlevas - till många svenska muslimers förtvivlan. Och de är inte ensamma om att utsättas för det här trycket.

Sarajevos arabiska ansikte

I Sarajevo, hörs böneutropet från stadens, och hela Balkans, största moské på flera kilometers håll. Till skillnad från traditionella bosniska moskéer är den byggd i arabisk stil.

Över tusen moskéer förstördes under kriget och det var i princip bara Saudiarabien som ville hjälpa Bosnierna att bygga upp dem igen. Vi träffar den bosniska arkitekten Kemal Zukic i Sarajevo.

- Jag sa: Om ni vill hjälpa oss som muslimska bröder så fråga oss vad vi behöver. Men det gjorde de inte. De ville bestämma hur det skulle göras, säger Kemal Zukic.

När kriget på Balkan tog slut fick Zukic i uppgift att bygga upp de förstörda moskéerna och skaffa fram pengar till det. Han hoppades först på ekonomiskt bistånd från Europa men det uteblev, istället har han blivit beroende av bidrag från länder i arabvärlden - framför allt Saudiarabien, som valde att bygga en egen moské och inte restaurera de förstörda moskéerna. Och pengarna är inte kravlösa.

- Min uppfattning är att Saudiarabien ville sprida wahabismen här i Bosnien, säger Kemal Zukic.

Tillbaks till islams rötter

Wahabismen eller Salafismen som den ibland också kallas förespråkar att man söker sig tillbaka till islams rötter. I extremfallet handlar det om att man ska leva på samma vis som Mohammed och de första muslimerna efter honom levde. Vissa salafiter ser enbart sig själva som sanna muslimer, alla andra muslimska grupper är kättare och ska bekämpas. I Saudiarabien där Wahabismen präglat religion är Koranen landets konstitution och den strikt islamiska sharialagen följs.

Av mer reformvänliga muslimer beskrivs wahabismen ofta som reaktionär eftersom Koranen inte får nytolkas, kvinnor och män ska klä sig på samma vis som man gjorde på Muhammeds tid, musik och bilder inte tillåts och kvinnor och män inte får umgås utanför familjen.

Runt den Saudiarabiska moskén i Sarajevo växer nu ett nytt, för Bosnien främmande, muslimskt uttryck fram. Det har blivit allt vanligare att man ser kvinnor i heltäckande slöja - nikab - och de som inte bär sjal fördöms. Fler muslimer intresserar sig för Sharialagen och islamistiska grupper har till och med drivit frågan om polygami ända upp till det bosniska parlamentet.

Det här är en utveckling som skett parallellt med Saudiarabiens aktiva mission under och efter kriget. Men de flesta bosniska muslimer tar kraftigt avstånd. I Bosnien har synen på islam traditionellt varit liberal men nu utmanas den av en strikt tolkning som med hjälp av pengar gör sig gällande i Bosnien.

Å arkitekten Kemal Zukic säger att han fått kritik för att han låtit saudierna bestämma för mycket.

- Jag funderade på att säga: Gör det på vårt vis, eller gör det inte alls. Men vi kan inte säga det för detta är den enda hjälp vi får. Så hur skulle jag kunna be dem att gå? Vi behöver allt. De restaurerade många av våra viktiga moskéer så för oss är hjälpen väldigt värdefull, men det hade varit bättre om de hade frågat oss hur vi ville ha det. Men det gjorde de inte, säger Kemal Zukic.

Från källare till minaret

I Sverige finns inga förstörda moskéer som ska byggas upp men däremot en stark vilja från många muslimska församlingar att bygga drömmoskén med minaret och kupol för att slippa be i trånga och mörka källarlokaler.

Shyrwan Muhammed är sekreterare i den muslimska församlingen i Märsta utanför Stockholm. Han visar runt i bönelokalen - en liten trea i Märsta centrum. Han är jättenöjd med den nya ljusa lokalen två trappor upp, för fram till förra året höll församlingen till en kall och mörk källarlokal.

Det enda problemet med den nya lokalen är ekonomin. De statliga bidragen räcker inte ens till att betala hyran på 3 500 kronor i månaden. Men Sigtuna kommun skjuter också till lite pengar och när hyran är betald brukar det finnas några hundralappar kvar, säger Shyrwan Muhammed.

Nu funderar församlingen på att vända sig till den Saudiarabiska ambassaden och be om pengar för att kunna bygga en egen moské och starta en friskola.

Shyrwan Muhammed har redan varit där och hämtat gratisböcker till församlingens lilla bibliotek. Men han är ändå lite tveksam. Han vet att de som ger bistånd kan ställa krav å i så fall tackar han nej.

Många får erbjudanden

Flera svenska muslimska församlingar i bland annat Stockholm, Örebro och Jönköping har fått besök av Saudier som kan tänka sig att bygga en moské.
Enligt uppgifter till Kaliber förenas det ofta med krav på inflytande; de vill äga moskén och bestämma vem som ska vara imam för att ha kontroll över moskén.

Den stora moskén i Malmö är byggd med saudiarabiska pengar, men moskéns VD Behzat Becirov vill inte svara på Kalibers frågor före den sjätte juni då den renoverade moskén efter branden invigs.

Vi har varit i kontakt med flera församlingar som säger att de är intresserade av bidrag och har förhandlat med saudier. Men många församlingar säger precis som församlingen i Märsta att de är rädda om sitt oberoende.

Medborgarplatsens moské tackade nej

När stora moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm skulle byggas med saudiska pengar drog sig församlingen ur när den förstod vad det skulle innebära. 51 procent skulle ägas av Saudierna, de skulle ha majoriteten i styrelsen och de skulle tillsätta imamen.

Mahmud Al-Debe är ordförande för Sveriges Muslimska Förbund och var med under förhandlingarna.

- Det här är en svensk församling, den ska vi styra, och därför tackade vi nej. Alla länder som ger bidrag kräver att det ska vara en vänlig imam som tillämpar deras politik.

Mahmud Al Debe säger att bristen på pengar från andra håll öppnar vägen för de krävande finasiärerna.

- När man vill bygga en moské, och inte får bidrag från Sverige, då hamnar man i ett svagt läge. Det skrämmer oss -man börjar med ett stort hopp, sen viker man sig för givarnas krav.

Skolor och barnhem

Det är en religiös plikt att som muslim sprida islam och ge pengar till behövande. I Bosnien har Saudarabien som stat och enskilda finansierar byggt fler moskéer än vad alla andra länder gjort tillsammans. Och de generösa bidragen går också till skolor.

-Jag läste i tidningen att det fanns en skola för föräldralösa barn, så då bestämde jag mig för att gå här, säger Aisha 8 år.

Hon är en av 450 barn som bor på en internatskola för föräldralösa barn i Sarajevo som byggts av en saudisk sheik.

Efter kriget finns det många föräldralösa barn i Bosnien. Många barn på internatet kommer från Srebrenica där en stor masaker ägde rum under kriget.

På dörren till ett rum hänger en skylt där det står att det är husets renaste rum, och att Seman Sabaheta som är ansvarig för rummet är utsedd till bästa uppfostrare.

Sabaheta är ansvarig för barnens uppfostran och hon säger att hon behandlar dem som om de var hennes egna barn och att hon ofta pratar med dem om islam. Själv har hon bott i Saudiarabien och sympatiserar med innehållet i den saudiska Wahabismen. Hon följer den islamska sharialagen och klär sig alltid i en slöja som täcker allt utom ansiktet. När hon stöter på pedagogiska problem på barnhemmet söker hon svaren i Koranen.

Asram är 9 år och kastar en blick på Seman Sabaheta innan hon svarar på min fråga om varför hon går på just den här skolan.

- Så att vi kan lära oss om Islam.

- Vad är det roligaste du vet att göra?

- Att be.

- Finns det nåt annat som också är roligt?

- Titta på tecknade filmer och rita, säger Asram.

- Islams källa finns i Saudiarabien och floden är alltid klarast vid källan, säger Jasim Solejman Memeic är rektor för skolan.

I skolans ledning sitter tre saudier och skolans ekonomi är helt beroende av saudiska pengar. Tillsammans med saudierna har skolan kommit överens om vilka islamska principer som ska gälla. I Bosniska skolor går flickor och pojkar i samma klass, men på internatet tillåts de inte ha någon kontakt med varandra .

- Det här gör vi i preventivt syfte för att barnen ska behålla sin oskuld till äktenskapet, säger rektorn.

På skolan ber alla barnen fem gånger om dagen. En återgång till ett islamskt sätt att leva är det bästa sättet att skydda barn från prostitution och droger, säger rektorn Jasim Solejman Memeic.

Saudiska bidrag till svenska skolor

Även i Sverige satsar rika Saudier pengar i utbildning.

Al-Salamskolan i Örebro drivs av Al-Risalah Skandinaviska Stiftelse. Tre av stiftarna är saudier. Kaliber har fått fram uppgifter om att stiftelsen har köpt flera av skolans paviljonger. Dessutom skjuter ägarna till mellan 150 och 200 tusen kronor i månaden.

Sheikh Abdulrahman Al-Uqael är stiftelsens ordförande. Kaliber träffade honom när han nyligen var i Sverige för att besöka skolan. Men när vi berättar att vi vill fråga om finansiering och eventuella krav på undervisningen vägrar Al- Uqael att ställa upp på en intervju. Vi citerar honom:

”Till skillnad från många andra länder, till exemnpel arabiska länder, så finns möjlighet att starta friskolor här i Sverige. Och systemet ger ägarna vissa privilegier. Sen finns det en muslimsk grupp här i landet, som vi försöker hjälpa så att gruppen kan behålla sin muslimska identitet, kultur och tradition, men inom ramen för det svenska utbildningssytemet.”

Vi ringer upprepade gånger till skolchefen Hussein al Daoudi och till rektorn för Al-Salamskolan men ingen av dem vill svara på våra frågor.

Skolan startade för två år sen med Elizabeth Söderling som rektor. Hon slutade redan efter första terminen eftersom hon upplevde att hon inte hade den frihet hon som rektor blivit lovad.

Skolan hade extra undervisning i arabiska och islam, tio timmar i veckan, och Elizabeth Söderling var kritisk till att barnen hade så många extra timmar.

- Det var väldigt mycket. Pluss att man på eftermiddagen hade bön, som alla skulle vara med på. Det sas att det skulle vara frivilligt, men det upplevde jag inte att det var.

Radio förbjuden, posten lästes

När skolan startade var inga andra instrument än trummor tillåtna. I den extrema tolkningen av Wahabism är musik inte tillåten. Elizabeth Söderling var inte heller tillåten att lyssna på radion eftersom skolans ledning inte accepterade musik.

Efter ett tag upptäckte rektorn också att all post, även hennes, gick till skolchefen, och till slut beslutade Elizabeth Söderling att lämna sin tjänst.

Den förening som fick tillståndet att starta Al-Salamskolan hade inga pengar, men när saudierna tog över kunde skolan komma igång. I den nybildade stiftelsen har saudierna majoritet. Av de personer som i början arbetade för att bilda skolan finns idag inga kvar.

The European Islamic Conferens (EIC) är en organisation för europeiska muslimer. Adli Abu Hajar är vice ordförande i sammanslutningen och han berättar att organisationen gått ut med rekomendationer till sina medlemmar att inte ta emot bidrag om de är märkta med krav. Majoriteten i styrelsen ska vara svensk.

- Jag menar att styrelsen som kontrollerar pengarna måste ha svensk majoritet. Därför att vi här måste bestämma själva på vilket sätt pengarna ska användas. 

Skolverket lägger sig inte i

Kaliber har kontaktat Skolverket för att höra om de har några synpunkter på hur skolorna finansieras. Patrik Levin svarar att det inte är brukligt.

- Vi har ju inte i normalfallet skäl att gå in och fråga vem det är som ska skjuta till pengar. Vem är han, vad gör han och vad representerar han osv.  Det faller utanför det område vi är satta att utreda. 

Och Skolverket har inte heller varit i kontakt med de saudiska ägarna till Al Salamskolan.

Många skolor har kontaktats

Inte långt ifrån Al-Salam skolan ligger en annan muslimsk friskola, Al-Azhar skolan. Den drivs enbart med kommunala bidrag, säger rektorn Abul Fatah Sammantar.

Kaliber har ringt till sju av landets nio friskolor som har islam eller arabiska som profil.

  • Flera uppger att dom kan tänka sig att ta emot bidrag.
  • En skola har redan tagit kontakt med Saudiarabien.
  • En annan har blivit erbjuden finansiering men tackat nej.
  • Fyra av skolorna säger att de inte kommer att ta emot pengar om det är förenat med krav.
  • Två rektorer säger också att de är tveksamma till bidrag från just Saudiarabien eftersom landet efter 11 september förknippats med terrorism. Att ta emot bidrag skapar onödig misstänksamhet mot skolan, säger rektorerna.

Al-Risala Skandinaviska Stiftelse har planer på att bygga fler skolor i Sverige om satsningen på skolan i Örebro faller bra ut. Stiftelsen planerar för högstadium och gymnasium och har som mål att starta en högskoleutbildning i islamkunskap och arabiska, en imamutbildning och ett informationscenter för islam i Skandinavien.

Mahmud Al-Debe är ordförande i Sveriges Muslimska förbund. Och han säger att han känner till Al-Risalahs verksamhet.

- De vill gärna att alla muslimer i Sverige ska bli Salafiter, jag är dum om jag tror något annat. Det finns andra som vill att alla ska bli Sufiter.

Al-Risalah Skandinaviska Stiftelse är inte anslutet till Sveriges Muslimska råd som verkar för en islam anpassad till svenska förhållande, säger Mahmud Al-Debe.

- Vi ska känna oss som svenska muslimer och värna integration och mångfald. I detaljer ska vi kompromissa. En kvinna kan t ex designa sina kläder i svensk design, med sjal. Vi kan alltså följa modet och samtidigt vara anständiga muslimer.

- Och om du jämför den hållningen med den saudiska?

- Ja, de säger nej till det.

Det är framförallt bland ungdommar, som egentligen inte kan så mycket om islam som salafismen vinner mark, säger Mahmud Al-Debe.

- Ungdomar som känner ett utanförskap i Sverige söker sig till Salafismen som är exkluderande och ofta tar avstånd från det svenska samhället. Och att den salafitiska rörelsen har pengar spelar roll, säger Mahmud Al-Debe.

Inga kommentarer

Frågan om saudisk sponsring är en känslig fråga som få vill prata om. Därför har det varit svårt för Kaliber att få fram uppgifter om vilka sponsorerna är. Handlar det om privatpersoner, organisationer eller staten Sauduarabien?

Kaliber har varit i kontakt med Saudiarabiens ambassad i Stockholm för att ta reda på hur man arbetar med bistånd till muslimska församlingar. Vi har fått olika svar beroende på vem vi talat med.

- Man kan skicka en ansökan om bistånd till ambassaden adresserad till ambassadören, säger telefonisten i ambassadens växel.

Kaliber har därefter besökt ambassaden i Stockholm för att träffa förste sekreteraren Muqbil Suraihi.

Efter en nogrann kontroll av ryggsäck och bandspelare får vi besked om att vi inte får ta med oss bandspelare och inte heller mobiltelefon när vi ska träffa Muqbil Suraihi.

Han vill inte ställa upp på en intervju, men efter att ha blivit konfronterad med Kalibers uppgifter, säger han att det kan hända att ambassaden förmedlar kontakter mellan de som söker bistånd och organisationer i Saudiarabien, inget mer.

Förste sekreteraren är välbekant med den kritik saudierna ibland får om att driva en Wahabistisk linje. Folk får kritisera hur mycket de vill, säger han, Islam är vår religion och de som bygger moskéer brukar inte ställa några krav, hävdar ambassadsekreteraren.

Den stora moskén i Sarajevo

I den Saudiska moskéen i Sarajevo samlas de som anammat den salafitiska inriktningen av islam. Männen har storvuxna skägg och långa kaftaner och kvinnorna är klädda i långa kappor. En del av dom bär nikab - svarta sjalar som täcker allt utom ögonen.

Kaliber har bestämt träff med en av församlingens tre imamer, men han dyker inte upp, i stället kommer hans fru Dragomia som erbjuder oss en guidad tur.

I Bosniska moskéer ber kvinnor och män i samma lokal, kvinnorna ber bakom männen. Men i den här moskén följer man den Saudiarabiska traditionen. På dörren in till den stora bönesalen hänger en skylt: Strikt föbjudet för kvinnor. Ändå tar Dragomia med oss in.

Det kommer genast en vakt och undrar vad vi håller på med.  Dragomia ber om ursäkt. Kvinnor ska be uppe på en läktare.

- Männen vill inte bli störda av oss, säger Dragomia. Men de är snälla som låter oss vara här, fortsätter hon. Och så säger hon att många kvinnor som bär nikab väljer den här moskéen eftersom de känner sig hemma.

I anslutning till moskén finns ett islamskt kulturcenter som bland annat håller kurser för kvinnor i data och språk, allt är gratis, Saudiarabien betalar, säger Dragomia.

Ber för rika vänner

Said Nuurtal är imam i Hötorgsmoskéen i Stockholm. Han och församlingen ber för att få goda kontakter med rika män från arabvärlden, för församlingen har köpt en stor tomt i Rinkeby och ska bygga Sveriges största moské. 120 miljoner kronor kommer den att kosta, berättar Said Nuurtal.

Han ser nöjd ut när han berättar att tjänstemän på saudiarabiska ambassaden brukar komma och be med församlingen. Och han säger att finansieringen av moskébygget i princip är klart tack vare hans goda kontakter. Själv har han nämligen utbildat sig i Saudiarabien.

Han säger att alla pengarna som samlas in är gåvor och att de som ger pengarna inte kommer att lägga sig i verksamheten. Men till viss del tycker han att det är okej om de vill kontrollera moskén.

- De har rätt, inte att diktera vad vi gör, men jag tror de vill se hur vi använder deras pengar.

Flera svenska muslimska församlingar har färdiga ritningar på den moské de vill bygga, i vissa fall har de redan köpt tomten också, pengar är det enda som saknas.

Och församlingarna står inför det svåra valet att fortsätta be i sina källarlokaler, eller förverkliga drömmen om den rymliga och ljusa moskén med minaret och kupol, men till priset av att riskera sitt oberoende.

Reportrar: Johanna Sjövall och Karwan Tahir

Granskningen gjordes i samarbete med P1-programmet Människor och tro. Här kan du höra deras reportage:

Några dagar senare följde P1-morgon upp med reportage och debatt:


Fler uppföljningar:


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".