Flygledning svartvit
Foto: Sofia Boo/SR

Fjärrstyrda flygtorn - succé eller kraschlandning?

Här kan du läsa hela Kalibers program: "Fjärrstyrda flygledartorn – teknik i framkant i eller högrisksatsning?"
Klicka här om du föredrar att lyssna!

8 mars 2017, ett gammalt casino från 1800-talet i centrala Madrid. Vita marmorgolv, stora kristallkronor. På väggarna förgyllda ljusstakar. Ett hundratal personer är inbjudna till casinot för en VIP-middag. Bland gästerna finns personer från två svenska myndigheter. En av myndigheterna är i Madrid för att tillsammans med ett svenskt företag och numera partner, marknadsföra en ny svensk teknisk satsning. Men medan middagen serveras i Madrid stormar det kring satsningen på hemmaplan.

”Välkomna till Ö-vik”

Maj 2017. Flyget från sthlm till Örnsköldsvik tar en dryg timme. I den kombinerade ankomst och avgångshallen på den lilla kommunala flygplatsen står flygplatschefen Robert Gyllroth och väntar.

– Är det Sofia?

Ja.

– Tjena, Robert. Välkommen hit!

Tack.

Men trots sin ringa storlek är flygplatsen i Örnsköldsvik unik. Flygplatsen fick 2014 som första flygplats i världen tillstånd att flygleda på distans, genom så kallad fjärrstyrd flygtrafikledning.

– Det nya tornet ser du det nya tornet. Jag kan köra upp en gardin så kan du titta på det.

I flygtornet, där flygledarna vanligtvis sitter för att hjälpa planen att lyfta och landa är det idag tomt. Datorerna finns kvar, men ingen jobbar här. När jag landade här idag sköttes flygledningen i stället från en central 15 mil härifrån, i Sundsvall.

Är det kamerorna där borta?

– Ja, det ser ut som ett flerfamiljfågelhus i plåt. Det är ett kamerahus som tar 360 grader runt, sedan på taket är det ju sån där kamera som de styr där nerifrån, zoomkameror, så du kan ju följa ett plan som går in och så vidare.

Robert Gyllroth pekar på ett högt, men betydligt mindre torn längre bort. Där sitter utrustningen som flygledningen i centralen i Sundsvall använder för att kunna se vad som händer på landningsbanan här i Örnsköldsvik.

– Vi tycker det funkar bra helt enkelt. Ja, jag kan inte ge bättre betyg än att vi märker ingen skillnad.

Det är det statliga affärsverket Luftfartsverket som sköter flygledningen i Örnsköldsvik från centralen i Sundsvall. Luftfartsverkets huvuduppgift är att tillhandahålla en säker, effektiv och miljöanpassad flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart men de ska också främja forskning, utveckling och ny teknik. Och 2014, efter flera år av tester, fick Luftfartsverket ett så kallat drifttillstånd från tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen att flygleda Örnsköldsviks flygplats på distans. Och det var första gången i världen någon fick ett sådant tillstånd.

– Det är lite stolthet att vara först faktiskt och vi har haft besök från hela världen egentligen som har varit här och tittat. Man ser vilket fantastiskt intresse det är.

21 april 2015 var det premiär för den fjärrstyrda flygledningen. I en video från Luftfartsverket på Youtube, ser vi infrastrukturminister Anna Johansson klippa det blågula bandet vid centralen i Sundsvall innan det är dags för den första landningen med fjärrstyrd flygledning i Örnsköldsvik. Det här är början på en ny värld säger hon.

– This is the beginning of a new world. Thank you.

Och Örnsköldsviks flygplats är bara den första flygplatsen i Luftfarsverkets planer på fjärrstyrd flygledning. Vi åker 15 mil söderut från Örnsköldsvik, till centralen i Sundsvall.

Per Kjellander, operativ chef vid Luftfartsverket visar mig runt på flygledarcentralen i Sundsvall, som går under namnet RTC, Remote Tower Central. Härifrån flygleds alltså Örnsköldsviks flygplats sedan två år. Det första vi ser är två arbetsstationer. Framför varje station stora teveskärmar uppsatta i en dryghalvcirkel runt flygledaren. Vid den ena stationen ser jag landningsbanan vid Sundsvalls flygplats, och vid den andra, några meter bort, landningsbanan i Örnsköldsvik, 15 mil härifrån.

– Och här är man lite, lite högre än vad man är i det gamla tornet där uppe, men du ser. Man har samma vy.

Sundsvalls flygplats flygleds också härifrån centralen under dagtid och Örnsköldsviks flygplats dygnet. En av flygledarna talar sig varm för tekniken och säger att han är glad att han fått vara med om den här utvecklingen. Med hjälp touchpaneler kan man bland annat zooma med kamerorna vid landningsbanorna och blir det för starkt solljus går det med några knapptryck att mörka bilden, precis som en mörkläggningsgardin.

– Och det här är den tillbyggda delen.

En bit bort i byggnaden, finns plats för ytterligare tre-fyra arbetsplatser, och i ena hörnet står en arbetsplats redo att användas. Härifrån ska flygplatsen i Linköping, nästan 60 mil bort, flygledas på distans. Först måste man få drifttillstånd från Transportstyrelsen även för Linköping men planen är att man ska kunna börja i år.

– Som jag sa förut, de håller på med tekniska arbete, här och du ser ju det ligger lite verktyg här.

Och det är betydligt fler flygplatser på gång.

Luftfartsverket och SAAB bildar gemensamt bolag

Våren 2016 släpper Luftfartsverket nyheten att de har skrivit under en avsiktsförklaring med statliga flygplatsbolaget Swedavia. De ska utreda möjligheterna att flygleda fem statliga flygplatser på distans: Östersund, Umeå, Malmö, Kiruna och Visby. Flygledningen ska ske från en ny planerad central vid Arlanda. Flygledning på distans ska göra det billigare för kunden Swedavia och i slutändan billigare för oss att resa.

Men förra sommaren tog Luftfartsverket ytterligare ett steg i satsningen på fjärrstyrd flygledning.

Förutom att vara en myndighet blev Luftfartsverket delägare i ett företag som ska sälja den fjärrstyrda flygledningstekniken. Ett faktum som kommer leda oss till den där middagen i Madrid.

”Nu tar vi då som partners nästa steg i bildandet av ett gemensamt bolag.”

I somras bildade Luftfartsverket och försvarskoncernen SAAB ett gemensamt bolag, SAAB digital air traffic solutions. Luftfartsverket äger 41 procent av bolaget och SAAB resten. Det är SAAB som tagit fram tekniken som används för att flygleda Örnsköldsviks flygplats på distans. Nu ska de tillsammans, i ett gemensamt bolag, sälja systemet med fjärrstyrd flygledning. Regeringen har godkänt affären och i en video som Luftfartsverket publicerat på Youtube ser vi infrastrukturminister Anna Johansson som är på plats när nyheten tillkännages.

– Det här är ett unikt samarbete på sitt sätt men det är också ett fullföljande av en svensk stark tradition kan man säga, där det offentliga och det privata näringslivet samverkar.

Flygledning på distans beskrivs av många som framtiden och Luftfartsverket var alltså först ut i världen med att få ett drifttillstånd. Och nu är de till och med delägare i ett bolag som säljer tekniken som gör det möjligt.

Men under senare tid har skarp kritik riktats mot Luftfartsverkets planer på att flygleda flera statliga flygplatser på distans.

”Ja, hej det är Sofia Boo på Kaliber”

Under våren får vi kontakt med flygledare som jobbar för Luftfartsverket. De vill vara anonyma och vi har därför inte med deras riktiga röster. De berättar om stark intern kritik som gäller den fjärrstyrda flygledarsatsningen som ingen lyssnar på, om risker de ser med att införa tekniken på mer trafikerade flygplatser än Örnsköldsvik, risker som de inte tycker är tillräckligt utredda. Det har gått alldeles för fort säger de.

”Om man tittar på de här kamerorna, man ser sämre med dom än man gör i tornen idag.”

”Det är problem med avståndsbedömning, den är sämre på en skärm än i verkligheten.”

Man ser inte på samma sätt på skärmarna som i verkligheten säger de, och vad händer om tekniken inte fungerar och det då inte finns någon flygledare fysiskt på plats om något skulle hända?

Men den största oron, säger de, är att Luftfartsverket planerar att en flygledare med hjälp av den nya tekniken ska kunna flygleda mer än en flygplats samtidigt.

”Den stora grejen för oss det är ändå just risken att vi kommer blanda ihop saker och ting. Att flera saker sänds samtidigt.  Det är väl det man är mest orolig för.”

Luftfartsverket bildade förra året en referensgrupp som skulle få titta på, bedöma och ge synpunkter på underlaget kring planerna gällande de fem Swedavia-flygplatserna. I referensgruppen, som består av ett tiotal personer, finns blandat flygledare och chefer för de flygtorn som berörs av planerna.

”Välkommen till LFV!”

Vi begär ut protokollen från referensgruppens möten från Luftfartsverket och en hel del annat som rör satsningen på den fjärrstyrda flygledningen.

Men mycket i handlingarna vi får är svart, överstruket. Luftfartsverket har strukit över allt som de anser är affärssekretess.  Men på andra sätt får vi veta vad som döljer sig bakom mycket av de svarta överstrykningarna.

Det är kritik som vi känner igen från samtal med flygledare. Bland annat en oro från deltagare i referensgruppen att det inte är tillräckligt utrett hur samhällsnyttig trafik som ambulansflyg kommer påverkas och att satsningen känns forcerad, det går för snabbt.  Och här återfinns igen kritik mot Luftfartsverket planer på att en flygledare med hjälp av den nya tekniken ska kunna sköta mer än en flygplats samtidigt.  

Men det här är inte godkänt idag, och deltagare i referensgruppen tycker att Luftfartsverket säljer in något som varken finns eller är godkänt. Operativ chef vid Luftfartsverket, Per Kjellander:

– Alla sådana här satsningar innehåller ju alltid ett visst mått av osäkerheter men i det här fallet så bedömer vi och som vi själva tycker på bra grunder att vi kan nå hit om ett antal år men hur många år det tar det är lite oskrivet kort just nu.

Referensgruppen vill avråda Luftfartsverkets styrelse för att gå vidare med planerna, men satsningen har alltså fortsatt. Enligt Per Kjellander handlar mycket av den interna kritiken om flygledare som inte vill flytta, och att de är oroade för förändring, att de inte har tillräcklig kännedom om tekniken kring fjärrstyrd flygledning.

– Som jag reagerar i den formen av kritik så ser jag det mer som en åsikt, och att det här att man behöver få pröva att få uppleva det här under lite längre tid än att bara få se det.

De flygledare vi pratar med säger att det är klart de inte vill flytta, men att det inte är enda skälet till att de är kritiska till planerna.

Och under våren har det i takt med att planerna blivit allt mer kända kommit skarp kritik även utifrån.

Helge Brändström är överläkare och medicinsk chef för flygläkarjouren vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Norrlandstingens Regionförbund skriver i mitten av april ett brev till Luftfartsverket. De skriver bland annat att de är oroliga för att flygplatser i deras område planeras att flygledas på distans.

– Informationen har varit förhållandevis knapphändig och i mesta fall från media, och nu är vi i ett skede där vi förstår att det finns en tidtabell, även om några beslut inte är fattade som styr mot en ganska snar omställning och då blir det väsentligt för oss att förstå att vi har en fungerande verksamhet när detta införs, om detta införs.

Oron handlar inte minst om hur säkert systemet är för störningar:

– Förr eller senare kommer ett system som bygger på ständigt fungerande IT och el och distansledning att gå ned, så är det ju med flera andra system som är byggda för att vara extremt robusta så vet vi att de i alla fall inte kommer fungera alltid, och det är ju ett kritiskt system att ha flygledning på våra flygplatser så därför blir det intressant för sjukvården att känna till hur redundanser ser ut i ett kommande system.

Och ordet redundans, som betyder ungefär backup, återkommer när jag pratar med Thomas Gustafsson, pilot och ordförande för Säkerhetskommittén i Svensk pilotförening.

– Man ersätter ju en flygledare med en kamera och en bildöverföring och vi ser inte idag att det finns en adekvat, eller det finns ingen redundans till om det skulle gå fel i bildöverföringen från kamerainstallationen till centralen.

Säkerhetskommittén har under våren kritiserat satsningen, de är inte emot ny teknik säger Thomas Gustafsson, men de tycker att det går för snabbt.

– Vi ser inte att vi fått svar på alla de frågor som faktiskt dyker upp med det här, ju mer vi lär oss, ju fler frågor dyker upp.

Oro och kritik från tunga aktörer alltså om vad som händer om inte tekniken fungerar.

Men efter att i två år ha flyglett Örnsköldsviks flygplats på distans så tycker Luftfartsverket att de bevisat att systemet fungerar säger Per Kjellander vid Luftfartsverket.

– Vi har sett att konceptet fungerar, vi kan bedriva samma flygledningstrafikverksamhet därifrån i den nya miljön som i den gamla utan att det behöver vara någon skillnad i den tjänst vi levererar.

Men de har haft störningar säger Per Kjellander, bland annat stängde man senast i maj flygplatsen i Örnsköldsvik efter att kontakten med centralen i Sundsvall inte fungerade. Troligen berodde felet på att en kabel grävts av.

– Vi har dubblerade nät, och där ett sånt här har gått ner och det gjorde att vi hade inte full funktion i vår flygradio och då har vi förberett att när vi inte har det så ska vi agera på ett visst sätt och det gjorde vi.

Försvarsmakten stoppar planerna för Visby

Sommaren 2016 skedde samma sak. Avgrävd kabel och flygplatsen stängdes. Två gånger, på mindre än ett år. Att stänga flygplatsen är en säkerhetsåtgärd säger Per Kjellander, man gör likadant om någon teknik inte fungerar i ett traditionellt flygtorn. Det har aldrig varit tal om något som påverkat flygsäkerheten i Örnsköldsvik betonar han. Och när det gäller de planerade Swedavia-flygplatserna, så gäller det att bygga så säkert det bara går säger han. Och det gäller oavsett om det är fjärrstyrd flygledning eller traditionell i vanliga flygtorn.

– Ja, återigen handlar det om att ha redundans och stabila kommunikations nät för att göra det. Och det handlar om att ha många förbindelsevägar, man har kraftförsörjning som på olika sätt är dubblerad, för att minimera den här typen av minimala avbrott, men återigen så kan man ju aldrig bygga det här i någon som helst miljö som att de tär 100 procent riskfritt för störningar och avbrott.

Men i mars kom ett besked som kan sätta stopp för planerna.

– Jag heter Håkan Josefsson och jag är chef för luftfartssektionen på flygtaktiska staben här på högkvarteret.

Försvarsmakten har makten att säga nej till förändringar som Luftfartsverket gör som kan påverka deras verksamhet negativt. Och det har de nu gjort. I slutet av mars sa de nej till Luftfartsverkets planer på att flygleda Visby flygplats från Stockholm.

– Det är av det att vi måste ju värna om våra operativa skäl, för att kunna säkerställa vår verksamhet där ute. Och där av har vi sagt nej till Visby.

”Försvarsmakten anser att de föreslagna förändringarna av flygtrafiktjänster på Visby flygplats som det aktuella förslaget innebär, ger en ytterst väsentlig negativ påverkan på Försvarsmaktens verksamhet.”

Så skriver försvarsmakten i sitt svar till Luftfartsverket. Och här har Försvarsmakten helt enkelt ett veto att sätta stopp för planerna.

– Ja då kan man inte genomföra den verksamheten som man har föreslagit utan då ska vi liksom kunna ha en, bestämma hur det ska bli.

Men Per Kjellander, operativ chef för Luftfartsverket vill inte se det som ett nej.

– Vi uppfatattar inte det som ett nej utan at de inte lämnar ett samtycke som det uttrycks och det betyder att de inte säger ja, de säger inte nej.

Försvarsmakten och Luftfartsverket fortsätter nu diskussionerna och saker och ting kan ändras, men Håkan Josefsson vid Försvarsmakten säger att just nu är det nej för planer på att flygleda Visby på distans.

– I nuvarande läge är det nej utifrån det samråd som vi gett till LFV.

Kritik mot satsningen och ett nej från försvarsmakten för en av flygplatserna alltså.


”Exclusive VIP-dinner”

Men i mitten mars i år påbörjar Luftfartsverket en upphandling om just tekniken för de fem Swedavia-flygplatserna och den nya planerade centralen vid Arlanda.

En högst sannolik part att lägga anbud är såklart Luftfartsverket och SAAB:s gemensamma bolag. Det säger operativ chef vid luftfartsverket Per Kjellander.

– Det finns en stor sannolikhet att de gör det.

Samtidigt som Luftfartsverket ska upphandla tekniken till fjärrstyrd flygledning är de alltså delägare i ett bolag som troligen lägger ett anbud. En offentlig upphandling ska följa vissa principer, bland annat ska alla anbudsgivare behandlas lika. Enligt Luftfartsverket har de säkerställt att de kan göra en sådan upphandling enligt de regler som finns. De kommer vara transparenta säger Elisabeth Lindgren, kommunikationsdirektör vid Luftfartsverket.

– Vi har säkerställt att vi kommer tåla genomlysning i alla de delar och de faser som en sådan här upphandling går igenom. Så det kommer vi att göra.

Men det är när vi börjar granska relationerna mellan SAAB och Luftfartsverket som vi hamnar Madrid, i det gamla 1800-tals casinot med vita marmorgolv. Den 8 mars 2017.

I Madrid pågår just nu den årliga flygtrafikledningsmässan World ATM. På plats på mässan finns både SAAB och Luftfartsverket representerade. Och några ur Luftfartsverkets koncernledning finns också på plats här i casinot kvällen den 8 mars. De har bjudits in till en middag, en middag som SAAB bjuder på.

– Ja det var ett ant… fåtal från LFV, bland annat jag själv, var med där. Äh, och det är en också samlingsplats för diskussioner kring de här frågorna så där deltog vi några stycken från LFV, ja.

Varför var du där?

– Jag var inbjuden och jag vi har bedömt att vi tackat ja till de inbjudningarna och var med på middagen tillsammans med ett stort antal av SAAB:s samarbetspartners, kunder och leverantörer.

Middagen var en bra möjlighet att diskutera branschfrågor, säger kommunikationsdirektör Elisabet Lindgren för Luftfartsverket. Hon var en av fyra personer från Luftfartsverket som deltog vid SAAB-middagen. Två av de övriga var dåvarande generaldirektör för Luftfartsverket, såväl som den tillträdande generaldirektören. Middagen beskrivs in inbjudningen som en ”Exclusive VIP-dinner”.

Vad var det för typ av middag då?

– Det var en vanlig middag som man…i de här sammanhangen…

Vad serverades?

– Ähh…det var en förrätt, en varmrätt och en efterrätt…

Middagen som SAAB bjuder på hålls den 8 mars i år, det är en vecka innan Luftfartsverket startar sin upphandling av teknik till den nya fjärrstyrda flygledarsatsningen, en upphandling som SAAB troligen deltar i.

För SAAB har faktumet att deras teknik används vid Örnsköldsviks flygplats som alltså är den första flygplatsen i världen med fjärrstyrd flygledning varit ett försäljningsargument. Det framgår inte minst av filmer från bolaget vi hittar på Youtube.

Och skulle deras teknik användas vid de planerade Swedavia-flygplatserna vore det förutom pengarna för själva affären, sannolikt ytterligare ett säljargument.

I Luftfartsverkets egen instruktion står det att ”Representation i samband med upphandlingar eller andra situationer inte får förekomma där den som bjuder på måltiden är beroende av Luftfartsverkets beslut eller handlande.” Trots det lät sig alltså personer från Luftfartsverkets koncernledning bjudas på SAAB:s så kallade VIP-middag en vecka före en upphandling startade. En upphandling som SAAB högst troligt kommer delta i.

Kan du se några problem i det att ni som myndighet, affärsverk, går på en sådan här middag hos en potentiell leverantör då?

– Nu har ju vi ett samarbete, ett strategiskt partnerskap jag hoppas att och tror att det inte är några konstigheter med det utifrån de bedömningar vi har gjort, samlat att vi deltar i den här olika typer av möten och seminarier och i det här fallet också en gemensam middag.

Det är väl skillnad på möten och seminarier och på vad som till och med beskrivs som en VIP-middag hos SAAB då?

– Jo, det är skillnad, men vi bedömde att vi kunde delta.

Kaliber har varit i kontakt med flera experter inom offentlig rätt och förvaltningsrätt. De är alla kritiska, de säger att myndigheter ska vara otroligt försiktiga och restriktiva med att bli bjudna på middagar av det privata, speciellt i anslutning till en kommande upphandling. Andrea Sundstrand är docent i offentlig rätt och expert kring offentlig upphandling. Hon beskriver det som direkt olämpligt.

– Jag skulle vilja säga ur en upphandlingsrättslig synvinkel så är det ju direkt olämpligt att göra det här och det kan ju också vara olagligt i och med att det här kan sannolikt klassas som muta både givande och tagande i den här situationen. Sen får man ju titta närmare på exakt vad den här VIP-middagen som du säger vad den innehöll och vad den kostade och så vidare och vi har ju riktlinjer, vi har ju IMM som har tagit fram det här och det finns också ett antal rättsfall angående personer som har dömts för mutbrott i samband med offentliga upphandlingar. Men naturligtvis ska man ju i en upphandlingssituation aldrig låta sig bjudas och särskilt inte i nära anslutning till en offentlig upphandling så klart.

Varför är det direkt olämpligt då?

– Det är ju direkt olämpligt för att man låter sig naturligt påverkas då kan naturligtvis låta sig påverkas av att någon gynnar en genom att bjuda på olika saker, det är ju därför man gör det, det finns ju en sak som heter ”there is no such thing as a free lunch” och de tär ju lite det, man betalar ju för en middag eller en VIP-tillställning eller någonting och förväntar sig naturligtvis att få något tillbaks, men betalar ju inte bara för att vara snäll.

Men samtidigt är de ju partners, de har ju ett bolag ihop de här två…

– Ja, fast just i den här situationen när Luftfartsverket då ska göra den här upphandlingen så har de ju inte och ska inte ha en affärsrelation i den delen till en av de som eventuellt kan lämna anbud även om de faktiskt äger en del av det och det är ju det som det gäller att skilja på i upphandlingssituationen.

I en skriftlig kommentar från Luftfartsverket skriver verket att:

”LFV anser att den middag som LFV har deltagit i med fyra personer där SAAB var värdar inte utgör brott mot gällande lagstiftning. LFV har också agerat i enlighet med gällande interna policys och riktlinjer och gjort den bedömningen att deltagandet inte var olämpligt. ”

De skriver också att middagen är ett årligen återkommande event som SAAB anordnar i anslutning till mässan. Vi frågar hur många gånger de deltagit vid dessa middagar och får till svar att de varit på middagen i alla fall de tre senaste åren, sen 2014 alltså.

Men det fanns ju också en annan svensk myndighet på middagen i Madrid. En myndighet som beslutar om de viktiga drifttillstånden: Transportstyrelsen.

– Ja, det Ingrid Cherfils.

Ingrid Cherfils är sjö- och luftfartsdirektör vid Transportstyrelsen. Det är hennes avdelning som hanterar tillståndsprocessen. Och Ingrid Cherfils tackade även hon ja till SAAB:s middagsbjudning.

– Det fanns också en förväntan att myndigheten också var representerad på den här middagen för att omhänderta behov av information som inte kunde genomföras under dagen. Och det var ju flera representanter från organisationer, myndigheter under den här middagen.

Ingrid Cherfils deltog i mässan under några dagar. Det var SAAB-bolaget som Luftfartsverket är delägare i som ville att hon skulle komma dit. De hade önskemål från bland annat kunder att träffa Transportstyrelsen för att veta mer om deras jobb med tillståndsprocessen för fjärrstyrd flygledning.

– Vi ska alltid som myndighet vara restriktiva gällande den här typen av tillställningar. I det här fallet deltog jag genom den möjlighet som ges i vår instruktion att bedriva uppdragsverksamhet gentemot utländska myndigheter eller organisationer i frågor som rör regelutveckling och certifiering.

SAAB-bolaget betalade hennes resa och uppehälle, så gör de vid den här typen av uppdrag säger hon. Och att det var ett privat företag som ville att hon skulle komma till mässan tycker hon inte gör någon skillnad i det här sammanhanget.

 – Vi gjorde bedömningen att vi kunde åka ner utifrån att vi har den rollen vi har som myndighet och det var ett tydligt syfte med vår närvaro på den här kongressen.

I Transportstyrelsens riktlinjer mot mutor står det tydligt:

”Att bli bjuden på måltid av personer som är beroende eller berörs av Transportstyrelsens beslut/åtgärder är inte tillåtet. /.../ Det som sägs om måltider gäller även dryck.”

Hur går det ihop med att bli bjuden på en middag av en part som är beroende av att flygplatser får drifttillstånd för den teknik som de säljer?

– Ja, vi tolkar det nog inte riktigt på samma sätt som du gör utan vi gör en bedömning från fall till fall.

Men Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt tycker även Transportstyrelsen gjort fel.

–  Det är väl lika allvarligt i bägge fallen, men ska inte som tillsynsmyndighet eller upphandlande myndighet låta sig bjudas över huvud taget.

Finns det alternativ då?

– Ja, man kan ju naturligtvis betala för sig själv. Det är väl det enklaste så slipper man alla diskussioner om eventuella mutbrott, säger Andreas Sundstrand. 

Varför betalade inte Transportstyrelsen själva om du skulle vara där?

– Nej vi tyckte inte det behövdes, säger Ingrid Cherfils.

Men vad kostade då middagen som i inbjudan beskrivs som en ”Exclusive VIP-dinner”? SAAB:s kommunikationsdirektör Sebastian Carlsson säger att middagen var balanserad och transparent men vill inte berätta vad den kostade.

– Vi har som generell company policy att man inte går ut med enskilda kostnader men det ligger i linje med vad som är tillåtet, acceptabelt och som är rimligt.

Men för att kunna avgöra då om innehållet är rimligt och ni vill vara transparenta, varför skulle ni inte kunna delge en kostnad då? Speciellt när det då är svenska myndigheter inbjudet?

– Nej, det är som jag säger, det finns en företagspolicy att vi inte lämnar ut vår redovisning givetvis och det är också så att siffrorna säger inte så mycket utan det viktiga är vad man har för syfte och att man har transparens och att man gör det på ett balanserat sätt och väl avvägt och det gör vi, det gör vi alltid.

Siffrorna säger inte så mycket säger Sebastian Carlsson, och han tycker att det var rätt att bjuda in svenska myndigheter trots att det snart skulle ske en upphandling och att det pågår arbete gällande drifttillstånd för fjärrstyrd flygledning hos Transportstyrelsen.

– Ja, jag tycker som sagt att när vi har hela det här fantastiska erbjudandet med Remote Towers som omvärlden vill ha mycket information om hur har Sverige tänkt, hur tänker SAAB, hur tänker Sverige så är det viktigt att vi är tillgängliga och kan svara på frågor och då är det också viktigt att vi bjuder in vår partner i det här.

Men transportstyrelsen var ju också inbjuden…

– Ja, och det är ju så att det finns ett svenskt community och vi tycker det är rimligt att de har fått en inbjudan.

När vi granskar Luftfartsverkets satsning på fjärrstyrd flygledning finner vi en hyllad ny svensk teknik, men vi finner också myndigheter som bjudits på middag av ett företag som är beroende av deras beslut. En middag som kritiseras av experter. Och vi finner kritik mot Luftfartsverkets planer på att flygleda flera svenska statliga flygplatser på distans.

Men satsningen fortsätter och Luftfartsverket håller på med en upphandling gällande tekniken för att utvidga flygledning på distans i Sverige. Vem som vinner den upphandlingen återstår att se.

Men på Örnsköldsviks flygplats är man nöjd med den fjärrstyrda flygledningen som man tillsammans med Luftfartsverket var först i världen med. Flygplatschefen Robert Gyllroth tycker detta är framtiden.

– Det är bra att vi är med i teknikutvecklingen för det här är ju lite Sverige AB stämpel över det hela, vi ska vara stolt över att vi ligger high tech i det här landet, det är egentligen det vi ska överleva på, att exportera.

 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista