Hundfabriken - en granskande serie om försvarsmaktens hundar.
Hundfabriken - en granskande serie om försvarsmaktens hundar. Foto: Jonas Pettersson/SR
Här kan du läsa hela programmet

Hundfabriken del 2: Pengarna

Här kan du läsa hela programmet "Hundfabriken del 2: Pengarna". Klicka här om du hellre vill lyssna!

Del 2: Pengarna

– Vi har alla hundar inne. Så här har vi en schäfertik från Holland och en hane som vi har fött upp själva, en tävlingshund.

Lars Neij i Ronneby. Tidigare polis. Han har varit dressyransvarig för polisens hundgrupp i länet. När han gick i pension för tolv år sedan skrev lokaltidningen en artikel om honom med rubriken ”Supersnuten i Blekinge”.

– Ja, jag läste artikeln. Det är klart att de flesta jobb där det varit nått av dignitet där har jag varit med. Försvunna människor, jaga biltjuvar, inbrott och så vidare. Då är det ju i princip naturligt att en hundförare går in först och söker med sin hund. Och då blir man ju känd lite grand. Lokal kändis, jaja.

Sedan han la polismössan på hyllan har han jobbat med att föda upp schäferhundar tillsammans med sin fru Lena Isaksson. De säljer bland annat till hans gamla arbetsgivare, polisen. Men vi är inte här för att prata gamla polis-minnen, eller om deras hundar, utan om Försvarsmaktens storskaliga hundavelsprogram. En verksamhet som det stormat mycket kring. Privata uppfödare har känt sig utkonkurrerade och tycker att resultatet har varit för dåligt. Men Lars Neij håller inte med. Han tycker att kritiken har varit obefogad.

– De har väl försökt göra så gott de har kunnat med allting. Men i den här omfattningen, som jag har förstått att ”Här är ert uppdrag. Här ska levereras. Sätt igång, här har ni pengapåsen. Leverera!”, då är det bara att köra igång och då blir det naturligtvis mycket skit av det också att inte alla hundar blir bra.

– Det finns ingen chans, skulle jag föda upp eller någon annan privatuppfödare och plötsligen köpa in 50-60 tikar och sen para, så hade vi nog fått samma resultat, säger Lars Neij.

Men så visar vi Lars Neij och Lena Isaksson vad Försvarsmakten betalat för de avelshundar de köpt in från Europa. De djur som hela den svenska stammen av Försvarshundar skulle byggas på.

– Åh herregud! Åh herregud!

– Det är ju fruktansvärt!

– Den mannen, han har gjort sig en förmögenhet.

Han pekar på en av fakturorna, på säljarens namn.

– Han har gjort sig en förmögenhet.

– Det är vansinnigt mycket pengar. En hund kan dö imorgon.

Vi är på Försvarsmaktens testanläggning för hundar i Märsta. Här har hundratals schäfrar testats de senaste tio åren.

2004. Det var då Svenska Försvarsmakten drog igång sitt helt unika uppdrag som de fått av regeringen: att bygga upp det som skulle bli ett av världens största statliga avelsprogram för schäferhundar. Hundar som ska rädda människor som försvunnit i skogen, sniffa rätt på bomber och minor – och vid behov kunna bita ifrån ordentligt mot fiender.

Kapten Pierre Wahlström, som har många internationella kontakter, fick en nyckelroll i att leta upp bra och friska avelsdjur. Mängder av tikar köptes in från Sverige och kontinenten. Hundar som skulle få en alldeles särskild uppgift. De skulle para sig och bli föräldrar och lägga grunden för en helt egen stam av försvarsmaktshundar.

– Ja det är svårt att hitta ett avelsdjur, det är jättesvårt. Och när vi började från första början så var det inte helt lätt att hitta dem. Nej.

Men hur gör man det då?

– Sajter, kontaktytor, erkända duktiga hunduppfödare runtomkring i landet. En dansk kille som sålt många hundar till oss som gjort det bra. Vi har ett par stycken i Tyskland och någon i Holland som gjort det bra. Allt de har gett oss har inte varit kanonbra, men vi har stått helt beroende av det här fem-tiotalet säljare, säger Pierre Wahlström.

Vid sidan av sitt jobb på Försvarsmaktens Hundtjänstenhet, är Pierre Wahlström en internationellt känd domare inom hundsport och själv också tidigare dressyrvärldsmästare. Veterinären Cecilia Tideström, som jobbade på Hundtjänstenheten i nästan tio år, berättar att hennes tidigare kollega Pierre Wahlströms unika kompetens och kontaktnät varit helt avgörande för att bygga upp hundavelsprogrammet.

”Ofantligt mycket kontakter”

– Han har ju tävlat på hög nivå inom schäfervärlden och det innebär att han genom åren har skaffat sig ofantligt mycket kontakter. Från att han har tävlat mycket, har han också börjat åka omkring och döma, han har kurser utomlands, han pratar vilket jävla språk som helst. Hej och hå och stå på tå. Han är i USA, han är i Italien… Och med det kontaktnätet! Han känner alla på hög nivå som håller på med avel för att producera både tjänstehundar och tävlingshundar, han har ju kontakterna. Han kan ju ringa upp ”kuckelimuck” och säga ”jag behöver en sån”.

Om jag förstår dig rätt, utan honom hade det inte vart möjligt att ha de här kontakterna och fått möjlighet att bygga upp, göra inköpen och fixa det här?

– Nej. Naturligtvis inte. Finns ingen annan som hade kunnat göra det, säger Cecilia Tideström.

Från starten 2004 fram till år 2014 köpte Försvarsmakten in ungefär 90 stycken tikar till sitt avelsprogram. Och det vi ska ägna oss åt i det här avsnittet är de här inköpen. Vi ber Försvarsmakten om att få ta del av journaler, fakturor, ja, det mesta som handlar om deras hundar.

Vi vill få en bild de här hundarna och vad de har kostat. Vissa fakturor är bortgallrade för att de är över tio år gamla. Några tycks vara spårlöst borta. Men vi får tag fakturor för 59 hundar.

Kapten Pierre Wahlström igen:

– Ja, utifrån ett vanligt hundägarperspektiv när en valp kostar mellan tio och femton tusen så kan jag tänka mig att, nu har jag inga detaljsiffror på vad varenda hund kostar, men det finns hundar som har kostat 100 000 och 150 000 tusen och kanske mer också. Då förefaller sig ju det beloppet vara ganska högt.

Ja, Försvarsmakten har till och med betalat ännu högre summor för sina avelstikar. När vi går igenom fakturorna visar det sig att de i snitt har de betalat ungefär 210 000 kronor per hund. Majoriteten har kostat mellan 200 000 och 250 000 kronor. Några hundar mer än så.

– Men om man känner till lite grand om hur situationen ser ut om någon vill köpa din bästa avelstik som du har i din kennel och den har avlat bra, vad skulle den tiken kosta? När tiken kanske genererar en sju-åtta valpar per kull, och de i sin tur kostar mellan tio och femton tusen, och så kan du generera det gånger fyra. Så vad finns det för anledning för dig att sälja den tiken till mig eller till Försvarsmakten för mindre än vad hon kan generera som valpar? Frågar sig Pierre Wahlström.

Erik Wilsson som under den här tiden var avelsansvarig på Försvarsmakten.

Från din horisont – vad motiverade den prisklassen?

– Ja, alltså det är ju en sak om du ska köpa in enstaka hundar, då är det klart att du kan köpa in bra avelstikar för en tredjedel av den summan om man letar. Men vi var tvungna att rekrytera en 15-20 tikar varje år och hitta de hundar som vi var ute efter. Så genom att erbjuda att pris som uppfattas som attraktivt så fick vi tillgång till de hundar som vi ville ha, säger Erik Wilsson.

"Har aldrig försäkrat för så mycket"

– Utanför Länsförsäkringar, Agria. Det är djurförsäkringsbolag, eller hur Markus?

– Ja, och vi ska träffa en person här som expert på värdering av hundar i försäkringssyfte. Och det ska bli lite spännande att höra vad de säger om prisnivåerna. Vi har ju ingen aning egentligen om vad som är ett rimligt pris för en hund.

Vi åker till några som verkligen borde veta vad en hund kostar. Annelie Schedvin är försäkringsbolaget Agrias expert på värdering av hundar. Så här berättar hon om vad det kan vara för typ av hund som är värd över 200 000 kronor.

– En hund som vi kan livförsäkra upp till det höga beloppet, då har man en välutbildad hund. Till exempel en ledarhund som har gått en lång utbildning, har en bra mentalitet och klarar av det arbetet som hunden ska göra, alltså föra en blind person. Där kan vi livförsäkra upp till de summorna. Det är inte många, men ett par stycken.

Något som är avgörande för hundars värde en hund är deras meriter och titlar: officiella utbildningar och tävlingsresultat. För tjänstehundar handlar det oftast om spår, lydnad och skydds-tävlingar. Och de mest välutbildade hundarna för blinda kan alltså hamna i prisklassen över 200 000 kronor, enligt Annelie Schedvin. Men det är inga sådana hundar Försvarsmakten köpt in. Istället handlar det för det mesta om unga djur där vi inte kan hitta några registrerade meriter.

Hur vanligt är det att en hund som inte har några titlar eller meriter livförsäkras till belopp över 200 000?

– Det har inte vi försäkrat till i dagsläget, upp till det beloppet.

Aldrig någonsin?

– Nej.

Om vi sänker lite då, 150 000 kronor. Hur vanligt är det att ni livförsäkrar sådana belopp?

– 150 000 är fortfarande ett högt belopp och där har vi inte livförsäkrat utan meriter heller. Upp till det beloppet.

Så vad skulle då vara ett rimligt pris för hundarna som Försvarsmakten köpt?

Så här säger Annelie Schedvin om vad en helt vanlig, frisk schäferhund kostar:

– Mellan 10 000 och 22 000 kronor.

Och en välutbildad tjänstehund, som en polishund eller försvarshund kostar:

– Mellan 40 000 och 80 000.

Enligt värderingsexperten på Agria pratar vi alltså om helt andra belopp än vad svenska Försvarsmakten köpt in sina hundar för. Men kanske var det ändå något som var speciellt med hundarna man köpte in?

”Det är inte normalt faktiskt”

Vi tar med oss journaler, fakturor, stamtavlor och annan information från både Sverige och utlandet till en person som flera av er som lyssnar säkert känner igen.

– Jag heter Fredrik Steen. Kallas i mediala sammanhang för Hundcoachen.

Förutom sitt stående inslag som hundcoach i TV4 Nyhetsmorgon, är Fredrik Steen internationell bruks- och utställningsdomare, han har jobbat som lärare och instruktör på Polishögskolan och Rikskriminalpolisens hundverksamheter, utbildat tjänstehundar och tävlat på hög nivå. Han borde, kort och gott, kunna en hel del om just det vi vill veta.

– Ja, det som slår mig direkt det är ju summan. De här pengarna, det är inte normalt faktiskt. Och dessutom, i de här papperna, och det är ju då om jag förstår det rätt Danska Kennelklubbens papper va, stämmer då det här att hunden är omeriterad, då finns det ju ingenting som talar om vad det här är för någonting. Det här är en vanlig hund, säger han och fortsätter:

– Ja, jag vet inte vad jag ska säga faktiskt. Jag har aldrig sett något liknande. Alltså det här, det är helt orimligt. Det finns tusentals och åter tusentals hundar med i princip samma familjebild som är omeriterade. Skulle jag bli erbjuden att köpa den här hunden, vi säger att jag verkligen älskar den här hunden och att jag verkligen kan se att den kan tillföra vår avel någonting här hemma, så är det ju nästan så att du får ta bort en nolla på det där priset.

En hund som Försvarsmakten köpt in för motsvarande 230 000 kronor, tycker Fredrik Steen alltså bara är värd en tiondel så mycket. Drygt 20 000 kronor.

De flesta hundar vi granskat, och som Försvaret betalat över 200 000 kronor styck för, har inga utmärkelser och har inte heller fått några valpar tidigare som visar att de verkligen fungerar bra i avel.

– Det är ju bara en idiot, om det hade varit en privatperson ska jag tillägga, för det är ju värre med sina egna pengar, som skulle köpa en tik för de här pengarna och inte ens veta om hon kan bli dräktig, säger Fredrik Steen.

Det finns också en del hundar som har formella meriter. Så vi låter så klart Fredrik Steen ge sin bedömning även av sådana hundar.

Vi har en hund här, en tysk hund, den är inköpt för 194 800 danska kronor och den har följande meriter: IPO 1, IPO 2 och någonting som kallas för BH?

– Det har i princip mina sällskapshundar hemma. De meriterna. Alltså det är en bra merit. Men det är inget extremt på något sätt. Min mamma har det på sin hund också. Men det är bra merit, det har ju ändå visat att hunden har ju ändå utfört någonting. Den går att jobba med. Och det är väl positivt. Om vi säger att jag vill köpa en tik så kanske den här meriten då är värd 20 000 till då, kanske. En sådan får jag ju hem för under 60.000 kronor i alla fall.

Bland de 59 hundar vi tittat på så hittar vi tre som är riktigt välmeriterade – de har tränats till den högsta skyddshundsnivån. Fredrik Steen menar att de skulle kunna vara värda uppåt 100 000 kronor. Försvarsmakten betalade runt en kvarts miljon kronor styck för de hundarna.

Men de flesta hundarna har alltså inga meriter alls. Enligt Fredrik Steen finns det inget som motiverar de högra priserna på i snitt över 200 000 kronor per hund som Försvarsmakten betalat.

– Det är helt oförklarligt. Helt oförklarligt. Vill jag påstå. Med tanke på att det är skattepengar så blir jag ju lätt upprörd faktiskt. Det är ju inga småpengar och det är ju inte några hundar heller.

Marknaden har styrt

Två experter menar att priserna som Försvarsmakten betalat är långt över det normala.

Försvarsmakten menar att det är marknaden som har styrt, de har betalat vad det kostar. Kapten Pierre Wahlström:

– Du kan säkert få billigare hundar också någonstans, men jag inbillar mig, jag har varit med i branschen i ganska många år och man får vad man betalar för. Sen finns det säkert exempel på där man har köpt väldigt fina tikar för mindre belopp också men 250 000 kronor, om du gör samma intervju nere på kontinenten så är jag inte säker på att de skulle ha samma uppfattning som här hemma i Sverige faktiskt. Det tror jag inte.

Vi har fått höra att prisbilden ute i Europa är lite annorlunda än i Sverige?

– Ja, den är billigare! Den är billigare i Europa. För gemene man är den billigare i Europa. Och det beror på att det finns en större mängd hundar.

Så när vi får höra att prisbilden ute i Europa är annorlunda än i Sverige och priser på 150 000 till 200 000 svenska kronor är normalt ute på kontinenten, vad säger du då?

– Nej, jag hävdar att det är en lögn. Så är det inte alls. Så enkelt är det. Jag vågar påstå att det är precis tvärtom.

Vi kontaktar ett trettiotal hunduppfödare i Sverige, Danmark och Tyskland. Ingen av dem vi pratar med känner igen de priser som Försvarsmakten betalat för sina unga tikar. Istället berättar de om priser mellan motsvarande tio och femtio tusen kronor.

Så varför har Försvarsmakten betalat så mycket pengar för tikarna de köpte in till sitt avelsprogram? Inte sällan så mycket som en kvarts miljon kronor?

Enligt Försvarsmakten är hundarnas blodslinjer en anledning till de höga priserna, alltså det släktträd som hundarna kommer ifrån. Men enligt hundexperten Fredrik Steen så håller inte den förklaringen, eftersom det enligt honom är omöjligt att veta på förhand om en hund kommer få bra valpar eller inte, oavsett vilka föräldrar den har.

– Att köpa en avelshund som inte har bevisat sitt värde i aveln. Det är ju ett lotteri. Och därför blir ju summorna ännu mer orimliga.

Erik Wilsson, som fram till i våras var avelsansvarig på Försvarsmaktens Hundtjänstenhet:

– Ja, nämen visst, men det är ju marknaden som styr. Alternativet, vi skulle kunna ha betalat en tredjedel av den summan men då hade vi ju inte kunnat bygga upp tikstammen så snabbt som vi gjorde. Så den kostnaden för avelstikarna det har varit motiverad för att det har gjort det möjligt för oss att relativt snabbt bygga upp den tikstam som vi behövde.

Så ni hade inte kunnat köpa hundar från bra linjer för lägre summor? Alltså 15 tikar om året?

– Enstaka hade vi kunnat göra, men inte det antalet. Det hade inte fungerat.

15 tikar om året som ni behövde hade ni inte kunnat köpa till lägre summor då?

– Nej, inte de hundar som vi ville ha. Inte från de linjerna.

Schäferuppfödarna Lars Neij och Lena Isaksson i Ronneby, som tagit Försvarsmakten i försvar, tycker att argumentet om blodslinjer låter konstigt.

– Jag vet ju inte vilka blodslinjer det är, men även om det skulle vara världens bästa blodslinjer av brukshunds-ras-schäfer, så tycker jag att det är otroliga priser som vi civila, privata uppfödare, aldrig skulle kunna konkurrera med. Aldrig.

Försvarsmakten gjorde ingen upphandling

Mellan 2007 och 2014 köptes det in hundar för mer än tolv miljoner skattekronor. Men vi saknar alltså många fakturor från åren innan, så det handlar egentligen om ännu större summor.

Hundarna köptes in både från Sverige och kontinenten.

– Ursprunget till hundarna, det är nästan lika många leverantörer som det är hundar. Och det är ju det som också gör att prat om offentlig upphandling det finns ju inte på kartan, säger tidigare avelsansvarige Erik Wilsson.

När myndigheter gör inköp i den här storleken måste de som regel göra en offentlig upphandling. De ska sätta ut en annons på det som de vill köpa så att alla som vill ska kunna komma in med offerter. Men det, visar det sig, har Försvaret inte gjort.

Andrea Sundstrand är en av hundratusentals hundägare i Sverige. Men framförallt är hon docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet. I 20 år har hon jobbat nästan uteslutande med regelverket kring offentlig upphandling, och kan utan tveka kalla sig för en av landets främsta experter i ämnet.

Vi visar henne siffror och de underlag vi har från Försvarsmakten.

– Ja, jag vill börja med att påpeka att vi har ju inga rättsfall angående just hundar och försvar, så vi har ingen vägledning där utan man får titta på de regler som finns. Och min erfarenhet säger, min bedömning i det här fallet, att upphandla avelstikar är inte en sådan militär utrustning som skulle omfattas av några av undantagen. Så enligt min uppfattning av det du har berättat och det jag har tittat på så skulle det här i så fall utgöra olagliga direktupphandlingar.

Så att agera så som Försvarsmakten gjort i de här fallen, din bedömning är att så får man inte göra?

– Enligt min bedömning så är det här en upphandling som borde ha konkurrensutsatts.

Och därmed är den enligt din bedömning olaglig?

– Enligt min bedömning är den olaglig, ja.

För de som lyssnar på detta och inte förstår varför detta med upphandling är viktigt, vad säger du till dem?

– Varför det är viktigt att man följer upphandlingslagstiftningen? Det är viktigt för att syftet med upphandlingslagstiftningen till syvende och sist är att motverka korruption. Och att konkurrensutsätta en upphandling oavsett om det är hundar eller skolmat eller vad det nu handlar om, gör att alla leverantörer får vara med och konkurrera på lika villkor och det minskar risken för korruption.

– Nackdelen med korruption är att vi för våra skattemedel får inte det som är bäst och billigast längre. Jag kan inte säga att någonting av det de skriver här skulle göra att det inte är möjligt att följa upphandlingslagstiftningen, säger Andrea Sundstrand.

Chefen för hundtjänstenheten, major Thomas Goder, menar att de stämt av med Försvarsmaktens jurister, som gett dem grönt ljus att göra inköpen på det här sättet. Direkt från varje enskild hundhandlare, utan att annonsera ut en offentlig upphandling. Och, säger han, det var en förutsättning för att bygga upp verksamheten.

– Hade vi hamnat i en offentlig upphandling då hade vi nog stått i 2005 fortfarande, eller åtminstone 2006, för det finns inte en uppfödare som kan leverera allt det som vi har eftersökt, säger han.

Men Andrea Sundstrand säger att Försvarsmakten inte får göra såhär. Det strider inte bara mot svensk lag, utan även mot EU-rätten.

– Så att Sverige då, om det nu visar sig att det här inte är rätt, så kan alltså Sverige bli fälld i EU-domstolen för att vi har brutit mot vårt avtal med EU.

De hundinköp för miljontals kronor som Försvarsmakten gjort och som Andrea Sundstrand bedömer varit olagliga, sköttes rent administrativ av Försvarsmaktens dåvarande upphandlingsenhet, Försvarsmakten Logistik. De skulle kontrollera att lagar och regler efterlevdes. Anna-Karin Brorsson Kinch, idag är hon chef på Försvarsmakten Logistik beställning- och uppföljningsavdelning, var den som hade hand om hundinköpen då:

– Just i det här fallet med blod och hundar har jag för mig att vi jämställde med anställda. Hunden skulle ju fylla en funktion i Försvarsmakten, alltså utföra ett jobb, och vi upphandlar ju inte heller våra medarbetare. Utan vi skriver en kravspecifikation och så skannar vi marknaden på någon som kan jämföras mot de kraven. Någon som duger. Och därför gör man ju inte offentliga upphandlingar när man rekryterar. Så jag tror att argumentet var att vi rekryterar de här hundarna till avelsprogrammet.

Vi ringer upphandlingsexperten Andrea Sundstrand igen.

– Det var det dummaste jag hört i hela mitt liv. Lagen om offentlig upphandling undantar anställningsförhållanden. Att hävda att det är att jämställa med att köpa en hund för avel kan jag nog inte riktigt se att det skulle överensstämma med regelverket om offentlig upphandling.

Men hundar har ju unika egenskaper och sådär…?

– Och får semesterlön och regleras i arbetstidslagen? Nej, det här undantaget är helt enkelt inte tillämpligt på avelshundar när det gäller offentliga anställningar.

Så är det fel det de säger helt enkelt?

– Enligt min uppfattning, ja det är definitivt fel, avslutar Andrea Sundstrand.

– Det får stå för henne. Jag är ganska övertygad om att vi gjorde en god bedömning då. Och jag vet inte att det finns någon rättspraxis på det eftersom jag inte tror att det är så många myndigheter som köper in levande ting, säger Anna-Karin Brorsson Kinch.

Hundar köptes in från flera länder i Europa för miljontals kronor. Hundar som i de flesta fall saknade värdefulla meriter. Till priser som inte känns igen av någon av de experter och uppfödare vi pratar med. Och Försvarsmakten kan ha brutit mot lagen när de lät bli i att annonsera ut en offentlig upphandling.

Så vad var det egentligen för hundar som svenska Försvarsmakten köpte in för de här summorna? Försvarsmakten menar att de köpte in sunda och bra avelstikar från särskilda blodslinjer, hundar som var friskare än genomsnittet. Och att priserna var motiverade.

Men vi får höra att det var något som inte stod rätt till med de inköpta hundarna. Från någon som sett många av dem på nära håll.

– Det som jag var mest störd över det var två saker: det var rädslor och det var klådor som störde mig väldigt mycket.

Var det här tikar som du själv skulle avla på?

– Aldrig.

Varför inte?

– Nej, de höll inte måttet.

Mer om det i nästa avsnitt.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista