Här kan du läsa programmet

Den emiratiska partnern del 2

Här kan du läsa hela programmet "Den emiratiska partnern del 2". Klicka här om du hellre vill lyssna på programmet!

 

Förra veckan sände vi ett reportage om Luftfartsverkets storsatsning i Förenade Arabemiraten. Ett samarbete i miljardklassen som pågått i flera år och som myndigheten är mycket stolt över.

Men det är också ett samarbete i en diktatur som har en stark militär som just nu är i krig i Jemen. Och trots att Luftfartsverket bara ska jobba med civil flygledning, så kunde vi visa att det är ett samarbete med tydliga kopplingar till både militären och vapenindustrin.

Idag har vi nya uppgifter. Uppgifter från insatta källor om att personal från Luftfartsverket varit direkt involverade i att flygleda militära plan som är på väg ut på uppdrag. På daglig basis.

– I början funderade man ju lite kring detta med att flygleda militär i krig, men det var ju vad LFV hade bestämt, säger en anonym källa.

Luftfartsverkets löfte

Luftfartsverkets dotterbolag har varit på plats i Förenade Arabemiraten sedan 2013. Där, har de ansvarat för flygledningen från flygtorn och radarcentraler. Det handlar om svensk personal som varit på plats. Som fått tjänstledigt från Luftfartsverket för att kunna jobba som flygledare och chefer i emiraten. 

Luftfartsverkets dotterbolag heter LFV Aviation Consulting och de ska bara jobba civilt. Alltså med civila flyg, som vanliga passagerarplan eller transportplan, till exempel.

Men förra veckan kunde vi alltså berätta om att Luftfartsverkets partner i Förenade Arabemiraten har tydliga kopplingar till militären i landet.

VD:n för dotterbolaget, Maria Wall Petrini, sade till oss att eftersom det är väldigt många rörelser på de här flygplatserna så är det omöjligt för dem att full kontroll över vilken typ av plan som startar och landar.

– Det är omöjligt för oss att ha den kontrollen helt enkelt, sade VD Maria Wall Petrini.

Hon kunde inte garantera att de bara hanterat civila plan, men underströk att de var där för att syssla med civil trafikledning. Inte militär. Och om de någon gång flyglett militären, så handlar det om enstaka plan.

– Enstaka plan kan ju vara militära flygplan, men vi bedriver en verksamhet där det primärt är för civil luftfart, sade Maria Wall Petrini.

Men under veckan som gått har vi fått reda på mer. Våra reportrar Mikael Sjödell och Sofia Boo har pratat med personer som har sett hur det gått till på plats. Som tidigare jobbat på flygplatserna i Förenade Arabemiraten.

– Uppdraget som jag förstod det var att Sverige skulle bidra med svenskt ledarskap och management. Men det blev inte riktigt så. Det blev mer som att LFV var en uthyrningsfirma av personal till flygtrafikledningen, säger en anonym källorna.

LFV säger att ni inte haft någonting med militären att göra när ni jobbat där som flygledare, men vi har fått höra att man ändå flygleder militära flyg. Är det någonting som du känner till?

– Jag kan säga att vi hanterade både civil och militär, säger en annan.

– Vi märkte ju av militären dagligen. Vi flygledde dem när de flög genom det luftrum vi ansvarade för, och det hände ju, i princip, varje dag, fortsätter en av dem.

De flesta av de vi pratat med har bett om att få vara anonyma. Så det är andra personer som läst in det de berättar. Men de har alla varit utlånade från Luftfartsverket för att kunna jobba med flygledningen på plats i Förenade Arabemiraten.

– Sen släppte vi, kan man säga, kontrollen av dem till andra enheter. Och då kunde det vara en militär enhet eller en annan civil enhet, fortsätter en av de anonyma källorna.

– Men de, när de väl hade utfört vad de nu skulle utföra så försvann de i princip från radarn, sen var det ingen som såg dem liksom, berättar ytterligare en annan av dem.

Flygledaren som varit på plats

Men en av de vi pratar med ställer upp på en intervju med egen röst och eget namn. Jan Källström jobbar på Luftfartsverket hemma i Sverige idag. Men fram till förra året jobbade han på Abu Dhabi International Airport som en del i Luftfartsverkets storsatsning där.

– Jag borde ha hur mycket bilder som helst, ska bara komma ner på rätt nivå…

Jan Källström visar mig foton han tagit med sin mobil.

– Här är också tornet, lite som en hajfena kanske.

Foton från flygtornet han jobbade i, på Abu Dhabis internationella flygplats.

– Här ser du markradarn, där har jag gett någon klart landa så då lägger jag den på banan, där är det någon som vill landa sen…

Det höga hajfensliknande flygledartornet är placerat mellan två landningsbanor.

– Där har vi vårt torn så att vi ska se bra åt alla håll.

Och vid en egen platta vid den norra landningsbanan, inom synhåll från tornet, står de.

– Där uppe är det militära flygplan.

Stora emiratiska militära fraktplan.

Där står de ja…

– Mm ser du de där är de stora, de ser ju inte så stora ut, men där är deras hangar, så där fyllde de flygmaskinerna eller var inne i hangaren och fyllde. Så den var ju på flygplatsen, så de hade ju taxibana ut på banan och så startade de.

Från samma banor som de andra?

– Som de andra ja, precis…

Och han visar mig ett foto han tagit på radarn.

– Här kommer en sådan här United Emirates Airforce åkande och ska landa på vår flygplats, så det är en sådan där militär transportkärra.

2015 flyttade Jan Källström ner med familjen till Förenade Arabemiraten för att jobba som flygledare för Luftfartsverkets partner GAL.

– Och i den där svängen så var det ju egentligen ett samarbete där LFV skulle lära GAL management, flygtrafikledning, men det visade sig ju också genom att Luftis också hade övertalighet på flygledare så skulle de så kunde LFV erbjuda tjänstledigt utan lön och så kunde man åka ner dit och jobba så kunde man ringa när man ville och säga om man ville komma hem i gen så det var liksom tidsbaserat, det var som ett projekt.

Han hade gjort intervjuer med både Luftfartsverket och GAL och fått gå igenom en rad tester innan han blev godkänd att flygleda på den största av de fem flygplatserna som ingår i samarbetet Abu Dhabis internationella flygplats.

– Sen fick jag mitt certifikat eller jag fick min rating att jag fick jobba lokalt i tornet.

Flygplatsen är en civil flygplats och en stor del av jobbet var att flygleda helt vanliga plan. Men på flygplatsen finns alltså också något annat.

– Det är ju mycket som är militärt i Abu Dhabi, i Dubai var det än må vara, så att det hade beslutats några år innan vi flyttade ner att på Abu Dhabi flygplats skulle det finnas en militär platta.

En militär platta, en plats där militären har sina plan och tillhörande hangar.

– Så det byggdes en militär platta och där hade de ju sitt transportflyg, jättestora amerikanska jetmaskiner det är väl den största som finns nu, i drift tror jag. C-17 heter den, har de ett antal, och det var emiratens egna, sju-åtta stycken och sen hade de även andra typer bland annat ett som heter Herkules och det är den som svenskarna har i sitt flygvapen.

Och de militära flygen flygleddes som alla andra flygplan av Jan Källström och hans kollegor, dagligen.

– Så det var ju inget konstigt och de fick ju flyga ja, vi sa ju inte nej, vi kunde inte säga nej, så vi bara talade om att de var nummer 15 om det var nu när de kommit i vår startpeak.

Mycket var övning, men fraktflygen skulle även ut på andra uppdrag.

– Men ibland fick vi ju från vårt chefskap att den här kärran ska du vara försiktig med. Och då får du inte säga vissa saker, och den ska starta på sin tid eller ja, den ska stå här borta, för att det är någonting, men som sagt var, att de sen flög ner till Jemen, alltså de hade ju den destinationen och de var ju i något slags samarbete emiraten med Saudiarabien och de krigade med de regeringstrogna mot gerillan där nere som var sponsrad av Iran det visste man ju.

Du säger Jemen, visste ni att de skulle dit?

– Ja, ja men företaget, piloten har ju skickat in en färdplan och det talar ju om vilken destination den har och vilken flyghöjd och vilken flygväg han vill åka så även om vi inte fick tala om det muntligen så såg vi på informationen vart de skulle någonstans, så det visste vi ju.

Står det Jemen då?

– Ja precis, precis.

Mycket var hemligt säger Jan Källström, och oftast hade han ingen aning om vad som lastades på de stora fraktplanen som alltså bland annat skulle till Jemen. Men ibland kunde han se vad som lastades på.

– Men visst jag kunde ju se att de tryckte in en helikopter eller en stridsvagn så det är ju vapen.

Det såg du, eller?

– Det såg man ju.

Hur många gånger lyfte de här fraktplanen då?

– Ja, nämen det var rätt så ofta, men säg att det kanske var 30-40 starter på en dag. Men det här att åka till Jemen, nu var ju Jemen det var ju ett krig där nere då, jag har svårt att säga, men det kanske var två-tre flygmaskiner om dagen som flög dit.

Hur kunde det vara?

– Nej, man fick ju den informationen av cheferna alternativt via uppgifter i färdplan eller mailmässigt att den här ska ner till kriget, så att här ska det vara försiktigt.

Två till tre militära stora fraktplan till Jemen per dag säger Jan Källström. Från en av de flygplatser som ingår i det samarbete Luftfartsverket har i Förenade Arabemiraten. En civil flygplats, men med egen militär platta.

Men hade ni några tankar kring det, att ni flygledde militären?

– Ja ja, nu, ja någon tanke som sagt, att man hjälper jag till här? Jag är ju spindeln i nätet jag,  och är det moraliskt rätt, det här landet är i krig. Och det här flygplanet ska iväg och lämna material i alla fall eller det här stridsflyget som passerar ska ju ner och bomba nu kanske, så att det var ju de enda tankarna så där, men det är väl höll jag på att säga nästan på samma nivå som att Saab säljer bombflygplan till ett land som bombar med de här flygplanen någon annanstans så att den här flygmaskinen skickar jag iväg nu med de här robotarna. Så att, lite tanke sådär.

Jan Källström åkte hem till Sverige förra sommaren, efter två år på plats i Abu Dhabi. Familjen trivdes, men jobbet, som ofta var nattetid, slet och var inte värt det i längden. Nu är han tillbaka i tornet på Arlanda. Han ångrar inte att han åkte ner och säger att han litar på att Luftfartsverket har koll på att samarbetet levt upp till alla lagar och regler. 

– Det är bara den här omoraliska aspekten vi pratade om, ska LFV vara där nere /../ och sånt där, men där som jag sa att Luftis måste väl ha kollat att det här var helt enkelt svensk lag att få vara där nere och jobba där nere och så där, kollat att allt är ok, avslutar Jan Källström.

Vem är den emiratiska partnern?

Jan Källström jobbade i flygtornet på en av de största flygplatserna i Abu Dhabi. Egentligen jobbar han på Luftfartsverket, men var alltså utlånad till deras parter i Förenade Arabemiraten, GAL ANS.

Mikael, reporter här på Kaliber, vilka är de?

GAL ANS är ett bolag med nära band till militären i Förenade Arabemiraten. De har jobbat ihop med militären sen 2009. Och de flygleder idag på alla militärbaser där. Dessutom ägs det här bolaget i sin tur av två andra bolag, som vi också har tittat lite närmare på. Det ena – har varit med och grundat en ny stor försvarskoncern vars syfte är att tjäna den emiratiska armén.

Det andra ägarbolaget är ett av regionens största vapenföretag. Och de anklagas av både FN och Amnesty för delaktighet i vapenaffärer som strider mot internationella embargon. Och bland annat Amnesty tycker att det borde funka som en varning mot att beblanda sig med just det här bolaget.

– Det borde fungera som en varning mot att beblanda sig med bolaget. Det finns en risk att en del av de affärerna landar i fel händer, sade Oliver Feeley-Sprague på Amnesty Internationals Londonkontor.

Och det här är alltså ägarna till Luftfartsverkets samarbetspartner?

Ja, exakt. Men de militära kopplingarna handlar faktiskt inte bara om ägarstrukturer. Det visade sig också att det varit militära aktiviteter på flygplatser där Luftfartsverket ansvarat för flygledningen, under tiden som de varit där.

På en av de här flygplatserna har det flera gånger landat militärflyg med soldater som dödats i Jemenkriget. Det är ju ett krig där emiraten är en starkt drivande part. Och de här soldaterna har då hedrats med ganska maffiga processioner. På en annan flygplats så flygleder personal från Luftfartsverket militärer som genomgår en kvalificerad militärpilotutbildning.

Och för tydlighetens skull, Förenade Arabemiraten är i krig?

Ja, de beskrivs som en av de drivande parterna i kriget i Jemen. En konflikt som FN kallar för den värsta humanitära katastrofen i världen just nu.

Man pratar om 10 000 dödade, många av dem civila. Miljoner människor på flykt. Man brukar ju ofta prata om Saudiarabien i det här sammanhanget, om den Saudi-ledda koalitionen, men Förenade Arabemiraten är minst lika inblandade och drivande i det här kriget som de är. Det har kommit rapporter om att de flygbombat civila mål, till exempel. Och när jag pratade med en expert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, så beskriver han det som att emiraten gått från att vara lite av en militär doldis till att bli en ny stormakt i regionen.

Hur ser Luftfartsverket på att vara på plats i ett land som är i krig, och dessutom jobba tillsammans med ett företag som har de här kopplingarna till militären och vapenindustrin?

 VD:n för Luftfartsverkets dotterbolag, Maria Wall Petrini, sade till oss att de känt till att det fanns vissa militära aktiviteter bland de här bolagen.

– Ja, jo jag vet att de har militära aktiviteter. Men det är fortfarande så att vi är på den civila sidan, säger hon.

Men däremot sade hon att hon inte känt till att det här vapenbolaget varit inblandade i de här vapenaffärerna. Här vart det lite spänd stämning under intervjun och presschef Per Fröberg tyckte att hon inte behövde svara på fler frågor om det.

– Nej, svarar hon.

Varför inte det?

– Kanske inte behöver svara på den frågan? Säger presschef Per Fröberg.

Men hon sade sen att hon tycker att de borde de gjort bättre kontroller av ägarna till sin partner.

– Ska man vara efterklok så kan man ju säga att självklart skulle det gjorts fler kontroller.

Finns det nått som hindrar Luftfartsverket att ha den här typen av samarbete?

Vad vi har kunnat se så finns det inget som hindrar Luftfartsverket att ha den här typen av samarbete, rent formellt. Eftersom de inte säljer vapen så behövs inget särskilt krigsmateriel-tillstånd. Men Luftfartsverket har varit tydliga med att det är civilt de ska jobba.

Och det är det här som ni har undersökt närmare den här veckan. Hur mycket Luftfartsverket har kommit i kontakt med militären och militära flygplan när de jobbat där nere.

Jan Källström berättade ju om en slags militär terminal som ligger inne på den civila flygplatsen i Abu Dhabi. Enligt uppgifterna vi fått från de svenskar som varit på plats så kommer det hit militära fraktflygplan som transporterar till exempel helikoptrar och pansarvagnar, och som inte sällan hade destination Jemen. Enligt Jan Källström så lyfte det militära plan så ofta som 30-40 gånger om dagen. Dessutom flygledde Luftfartsverkets personal den emiratiska militären i stort sett varje dag.

– Och sen att det låg så mycket militära baser runt omkring, helikopterbaser eller stridsflygsbaser, så framförallt helikopter hände relativt ofta att de ropade upp och ville passera, eller flyga över, och så, berättar Jan Källström.

– Nu driver eller är ju LFV med och driver fem flygplatser och en av dem är ju Al Ain ute i öknen och det är ju, ja, man kan säga att det är en militärbas. Och där har vi ju management och svenska flygledare. Nu är det ju en utbildningsenhet, men det är klart det kommer ju spetsiga stridsflygplan eller bombflygplan där, mer.

Militärplanen de flygledde, kunde vara på väg ut på militära uppdrag. Det här bekräftas av de andra vi pratat med. De som vill vara anonyma.

Fler berättar

– Det kunde det vara, det var de ju absolut. Men för oss, när man satt och gjorde sitt jobb, får man väl ändå säga, man tänkte ju inte så ”jaha, kommer ett militärt bombplan, undrar vad de ska göra?” utan man bara såg till så att de inte liksom… som man gör med alla andra flygplan, att de hölls på säkert avstånd från alla andra flygplan, säger en av våra anonyma källor.

Vart var de här militära planen som ni flygledde på väg?

– Jag vet inte exakt vilka uppdrag de var på väg till, ibland skulle de norrut, ibland söderut, säger en annan.

Vi har hört att det finns en typ av militär platta på flygplatsen i Abu Dhabi?

– Mm, det finns det. Vi kallade det platta på jobbspråk, vad heter det på svenska…där man har sina terminaler, den har en militär terminal kan man säga, säger ytterligare en.

Och att det är fraktplan där kan man säga?

– Ja det stämmer. Och där vet jag att de hade, ”hot cargos” kallas det.

Vad är det?

– Jag vet inte vad det är, men jag antar att det är farligt gods, ammunition och sådana saker.

De här planen, hade ni koll på vart de tog vägen?

– Nej, ibland så stod det i färdplanerna vart de skulle om de skulle till olika militärbaser, men ibland stod det en kodad, att flygplatsen var okänd och då visste vi inte vart de skulle.

– Ja, vad de hade för material har jag ingen aning om, men "norra plattan" på Abu Dhabi flygplats är avsedd för militären, säger en av källorna.

Här har vi alltså flera personer som säger till oss att Luftfartsverkets jobb i emiraten inte alls bara handlade om att flygleda civila plan, tvärtom så hade de varje dag hand om militära flyg. Flyg som skulle ut på olika uppdrag. Vi har såklart sökt Luftfartsverket för att höra vad de säger om det här. Vi har ju tidigare hört Maria Wall Petrini som är VD för dotterbolaget LFV Aviation Consulting:

– Nej, jag hävdar fortfarande att vi är primärt en civil flygtrafikledning och det är det vi jobbar med. Och vår uppdragsgivare är Abu Dhabi Airport Company. Inte någon militär. Inte militären.

Den här veckan har vi även sökt myndighetens generaldirektör, Ann Persson Grivas. Hon sitter också som ordförande i dotterbolagets styrelse, som alltså har ingått det här samarbetet i emiraten. Men vi har fått beskedet att Luftfartsverket inte vill vara med på någon intervju. 

Deras presstjänst skriver såhär: ”LFV – [alltså Luftfartsverket] - anser att vi håller oss inom de ramar och riktlinjer som gäller för vår verksamhet. På civila flygplatser förkommer militära rörelser. Det är så det fungerar både nationellt och internationellt”

Men när vi träffade VD:n för Luftfartsverkets dotterbolag inför förra reportaget, Maria Wall Petrini, så var hon tydlig med att de bara i undantagsfall kan kommit i kontakt med militära plan någon enstaka gång, och att det inte vore bra om de varit med och dirigerat plan som bidragit till kriget i Jemen.

Skulle det vara problematiskt om det är så att det har lyft militärflyg som har bidragit till den här konflikten i Jemen?

– Ja, självklart är det ju inte bra om det är så men jag vidhåller att vi är där för att bedriva en civil luftfart och hjälpa till att bedriva en civil luftfart, inte en militär luftfart, sa Maria Wall Petrini.

– Jag förstår inte varför LFV skjuter det ifrån sig så? Det var ju militära flygplan hur ofta som helst, säger en av de anonyma källorna.

Var det här något du funderade över, att flygleda militära plan som kanske var på väg ut i krig i ett land som Förenade Arabemiraten?

– Ja, i början funderade man ju lite kring detta med att flygleda militär i krig, men det var ju vad LFV hade bestämt, säger en annan våra källor.

Kände de till det här?

– Ja, det borde de rimligen vara medvetna om.

Men det är något som LFV verkligen säger att det här kan hända någon gång, undantag möjligtvis, men…

– Fast om du säger nån gång då och då… jag kan ju säga att jag hanterade ju militära flygplan dagligen. Dagligen hanterade jag militär skarpt, uppger ytterligare en.

 

Reaktioner

Vi får alltså ingen ny intervju med Luftfartsverket. Men deras chefsjurist skriver i ett mail att när militära flygplan flyger i civilt luftrum följer de samma regelverk som annan civil flygtrafik. De skriver att det ingår i civil flygtrafiktjänst att hantera militära flygningar på civila flygplatser, och att det är normalt både i Sverige och resten av världen att det startar och landar militärt flyg på civila flygplatser. De skriver nu också att deras dotterbolag, LFV Aviation Consulting, känner till att det finns en uppställningsplats för militära plan på Abu Dhabi International Airport.

Under veckan har vi fått en del politiska kommentarer kring Luftfartsverkets upplägg i Förenade Arabemiraten.

– Det är väldigt oroväckande inte minst med tanke på att en statlig myndighet har affärer med någon form av företag som är involverade idag i världens största humanitära kris i Jemen. I krigets Jemen, säger Markus Wiechel är utrikespolitisk talesperson för Sverigedemokraterna (SD) och fortsätter:

– Och det är klart att det här är väldigt allvarligt. Luftfartsverket ska ju faktiskt, och har uttalat, att de inte ska hålla på med militära aktiviteter utan det ska vara civilt helt och hållet. Av det som framkommit så tyder det på att vi kommer att agera direkt.

Vad kan det vara för typ av agerande då?

– Ja, vi kan börja med att ställa ansvariga ministrar till svars för hur myndigheten har skötts egentligen.

Vi har också pratat med Vänsterpartiets talesperson i handelspolitiska frågor, Håkan Svenneling (V). Han sitter i riksdagen och i flera utskott – försvarsutskottet, näringsutskottet och finansutskottet.

– Det blir i praktiken så att Sverige blir en part i Jemen-kriget när man gör den här typen av satsningar ifrån Luftfartsverket.

Det är en ganska allvarlig anklagelse?

– Ja, det tycker jag man gott kan ha med tanke på att det ändå är så att det pågår ett allvarligt krig i Jemen som brukar kallas för "det bortglömda kriget", och när man på ett så tydligt sätt hjälper en av de parterna i kriget, som är en krigförande part i kriget, med deras luftövervakning så blir det så att man hjälper till med att de ska kunna för ett krig.

Vi har också fått en skriftlig kommentar från Miljöpartiet. Deras näringspolitiske talesperson Lorentz Tovatt (MP) skriver till oss att det som framkommit i granskningen måste tittas närmare på och att man måste kunna lita på att LFV följer det regelverk och uppdrag de har som är civil tjänsteexport.

Och ansvarig minister Tomas Eneroth (S) skriver kort och gott att han förutsätter att Luftfartsverket har följt gällande regelverk när de ingått avtalet med GAL och att frågorna om det specifika fallet ligger under myndighetens ansvarsområde, inte regeringens.

Vi har hört av oss till alla riksdagspartier, de andra har antingen avböjt eller inte hört av sig.