Kreditkriget

Här kan du läsa hela programmet. Lyssna på programmet här.

Anders

– Man tänker att ”ok, nu kommer det en till som jag har glömt bort”, helt enkelt. Och sen så…en av de skulderna som jag drabbades av, de påstådda skulderna, kom då mitt i sommaren precis innan jag skulle åka på semester. Vilket gjorde att jag tog emot den där och så åkte man på semester och så hann jag inte bestrida den, säger Anders.

Sommaren 2015 ska Anders på semester. Det kommer ett brev från Kronofogden. Han läser det inte så noga, men skriver på kvittot och skickar tillbaka det. Och sedan blir han skyldig pengar som han aldrig har lånat. Han kommer snart att upptäcka att han inte är ensam om det.

– Ja, då tänkte jag att det här börjar bli jobbigt, säger Anders.

Under de närmaste åren kommer Anders att tillbringa många timmar med att skriva till domstolar. Och så kommer han att försöka få fatt i en ung man. Vi väljer att kalla honom Marcus Nilsson, men han heter egentligen något annat. Samma sommar som Anders skriver på det där kvittot från Kronofogden, sommaren 2015, har Marcus Nilsson blivit klar med två kurser i handelsrätt på universitetet. Till hösten ska han läsa företagsekonomi. Han driver ett aktiebolag.

"Hittepå allting"
 

– Vi kunde liksom se att det fanns ett visst system, ett visst pussel där…svarandena, alltså de som påstods vara skyldiga, de hade redan många skulder hos oss, säger Jerker Loré.

Han är jurist på Kronofogden i Visby.

– Ofta till ganska små belopp. Typiska snabblåneskulder. Men så kom de här ansökningarna in och de var ju på 3 000, 4 000, 5 000 euro istället. Och räntan var på 36 till 38 procent per månad, säger Jerker Loré.

Det är inte ovanligt att folk säger till Kronofogden att de inget vet om de skulder som de krävs på. Men när Anders skriver på det där delgivningskvittot, har juristen Jerker Loré på Kronofogden i Visby och hans kollegor sedan en tid undrat över krav som kommer in. Året därpå gör Jerker Loré något som Kronofogden inte brukar göra.

– Och det var våren 2016. Jag tog reda på telefonnumret till de här svaranden. Så ringde jag runt och pratade med dem. Jag ringde väl ett 20-30-tal sådana samtal. Efter det var det helt klart för mig i alla fall. Att det här var ju bara hittepå allting, säger Jerker Loré.

Jag vill gärna få fatt i Marcus Nilsson, för det verkar finnas en koppling mellan hans bolag och bolagen som Kronofogden har börjat undra över.

Snabblån


När Marcus Nilsson tar studenten från ett ekonomiprogram på gymnasiet har han högsta betyg i de flesta ämnen. Och redan under gymnasietiden inleder han sin karriär i näringslivet med att bland annat sälja VHS-filmer på en budgivarsajt på nätet. Då har kreditmarknaden redan lockat honom länge. När han gick i åttan hörde han radioreklam för mobillån, där en röst sa att man kan låna tusen kronor och betala tillbaka 1305 kronor. Han tänkte att det verkade som en bra idé att låna ut pengar.

Den första snabblånesajten lanserar han 2011. Den heter snabbsmskredit.se. 2013 kommer nästa – korttidskredit.se. Han vill gärna låna ut pengar, men inte till de som inte tänker betala tillbaka.

Juristen Jerker Loré sitter i Visby våren 2016 och ringer runt till folk som har krävts på pengar av nybildade bolag. Han är försiktig eftersom Kronofogden inte ska ta ställning för någon av parterna i ett avtal. Han kan inte säga till de han ringer att han misstänker att något är fel. Och de flesta han pratar med säger att kraven nog stämmer.

– Ja, så sa de: ”Det är säkert sant. För liksom….jag har så många sådana skulder”. Det här är personer, de som blev utsatta för det här, det är ju personer som vill göra rätt för sig, det här är liksom inte de som bara skiter i sina skulder. De har hamnat i en besvärlig situation. De har fått många skulder, många småskulder. Och så får de en till som ser likadan ut, som passar in i mönstret, så då säger de att ”den är säkert rätt. Den stämmer säkert”, säger Jerker Loré.

De han pratar med har krävts på betalning för lån med räntor på mellan 36 eller 38 procent. Det lånade beloppet verkar vara lågt, några tusen. Det är bara det att valutan är euro och inte kronor. De flesta tror att kravet är riktigt, men några av dem har reagerat och försökt ringa bolagen.


– Det gick naturligtvis inte. Det går inte att komma fram. Det finns ingen på andra sidan. Och kollade runt på nätet och så vidare. Så när jag ringde dem så sa de: ”Ja, vad är det här för några?”. ”Jag har ingen aning, jag har aldrig tagit den här skulden.” Men varför har du inte protesterat mot skulden då? ”Nä, men den kan ju vara rätt, jag har ju så många sådana här skulder. Och så tycker jag att det är obehagligt att kanske hamna i domstol”. Så blev det ett väldigt tydligt mönster att det här är ju bara liksom…det är någonting som är riktigt galet här, säger Jerker Loré.

Han ringer också till dem som redan har fått skulder fastställda till de här bolagen.

– Alla bolag, samma story. Rakt igenom. Så då var det ju egentligen bara en sak att göra för Kronofogden och det var ju att polisanmäla de här bolagen. Se till så att vi bromsade allting som fanns pågående just då, säger Jerker Loré.

 

I slutet av juni 2016 gör Kronofogden en polisanmälan om misstänkta bedrägerier. Åtta bolag namnges. Myndigheten anser då att det finns underlag för att 545 krav som kommit in till Kronofogden gäller påhittade skulder. Av dem har 230 blivit fastställda, och de som har fått kraven har blivit skyldiga att betala. Med tiden hittar Kronofogden fler bolag som man misstänker är inblandade. Det är svenska och brittiska bolag. Alla har namn som för tankarna till finans- eller inkassobolag: GT Capital Limited, Cavanox KB, Nice Invest Limited, W Finans Norden KB…

Jag försöker nå Marcus Nilsson på sex olika telefonnummer och två e-postadresser. Vad är det här för bolag?

Hos Kronofogden i Visby

Du måste blippa dig för att kunna skriva ut här?

– Jäpp, jag får inte ens kopiera utan att logga in mig på skrivaren, säger Elizabeth Rykling.

Hon jobbar på Betalningsföreläggandeenheten på Kronofogden i Visby. Det är en av de fem orter i landet där Kronofogden hanterar betalningsförelägganden.
Hon skriver ut ett av Kronofogdens kravbrev. 

Här kom det….så står det föreläggande där….

– Här bak har du själva informationen…den har vi nu förenklat så vi har ett sånt papper som vi skickar med istället för den informationen, säger Elizabeth Rykling.

Det är inte Kronofogdens jobb att ta reda på om ett krav som kommer in är riktigt eller inte. Kronofogden ska bara förmedla kravet. Kommer det inte in någon protest inom tio dagar, så fastställs skulden.

Liksom flera andra av de som drabbades hade Anders, förutom kravet från bolaget som han inte hade lånat av, samtidigt en skuld till Marcus Nilssons bolag.

Kravet från GT Capital på ett lån som påstods ha varit på 3 000 euro blev en riktig skuld för Anders i augusti 2015 - eftersom Anders inte hade protesterat mot kravet. Ett år senare ville bolaget ha pengarna.

– Gt Capital krävde mig på två olika skulder…ARS var väl en riktig skuld, men han krävde mig på sådant som jag hade betalat. Främst är det GT Capital, som är den stora. Den var på över 300 000 kronor, säger Anders.

300 000 kronor?

 – Ja, på en skuld på 3 000 kronor, som var då egentligen på 3 000 euro. Men han försökte också kräva mig på 12 000 euro, men den hann jag stoppa genom att bestrida det hela. Han drev inte den vidare, den ligger här någonstans också. Det är den här ja, precis, säger Anders.

I grunden så är det den som krävs på pengar som måste säga ifrån om något är fel. Kronofogden kräver inga bevis för att de krav som kommer in stämmer. Elizabeth Rykling var en av dem på Kronofogden som reagerade över kraven som kom in med månadsräntor på 36 och 38 procent. Hon skulle vilja att hon kunde göra mer.  

– Nämen att man…jag vet inte…att man verkligen ifrågasätter. Vi ska ju ta upp de ansökningar som kommer in till oss om det inte är något uppenbart fel. Och då är det ju upp till svaranden att bestrida. Man skulle vilja ha någonting som gjorde att man kunde göra mer. Men det är ju det där att vi inte behöver ha några bevis, säger Elizabeth Rykling.

"Kanske vaknade upp lite sent"


De flesta som har fått kraven som Kronofogden misstänker är utan grund, protesterar inte. Men några gör det och då hamnar frågan i domstol. I nästan varje tingsrätt i landet finns det ärenden som är kopplade till de bolag som Kronofogden har namngett för polisen. När Sveriges Radio första gången rapporterade om det här för två år sedan, fanns över 100 ärenden i landets domstolar.

– Jag vet inte, men jag tror att vi kanske vaknade upp lite sent, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.

Hon är biträdande rikskronofogde. Kronofogden hanterar över en miljon betalningsförelägganden om året, på olika kontor i landet. I mängden av ärenden kan det ha varit svårt att upptäcka de man numer är övertygad om är fordringar som saknar verklig grund.

– Nu är vi verkligen vakna och vill göra allt. Men det är väl så att när du bara hittar enstaka ärenden, som det var initialt, då kanske man inte riktigt ser hur pass systemhotande det ändå är. Det är väl det vi har insett nu när vi ser hur det här….det är ju en omfattande verksamhet. Den är ju systematisk. Det är väl det jag kanske kan känna att vi insåg i sista stund. Därefter har vi agerat så snabbt vi bara kan, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.

Marcus Nilsson har kommit på hur han ska undvika förluster när han lånar ut pengar. Lösningen är ett avtalsvillkor. Han jämför det med mobiloperatörer som kräver betalt för hela bindningstiden, även om man säger upp abonnemanget i förtid. Då får man ju betala, fast man inte får någon tjänst i retur. Om någon ansöker om ett lån som de inte tänkt betala tillbaka, kräver Marcus Nilsson helt enkelt betalt ändå, det berättade han i ett förhör i Malmö tingsrätt i december förra året:

"Och så var det ju så att jag hade ju haft några sådana här snabblånesajter och så var det ju att jag hade upptäckt att många så som ansökte om lån inte hade…hade då gjort sådana här låneansökningar utan att…alltså lämna falska uppgifter i sådana här låneansökningar. Påstå sig ha mycket högre inkomst och så där. Och då tänkte jag ju att man kunde ju…det finns ju sånt här med viten och så, så då tänkte jag att man kunde ha ett avtalsvillkor som sa att den som ansökte om ett lån och lämnade falska uppgifter, ska bli krävd på ett lån utan att få något utbetalt. Jag tänkte att det var ungefär samma sak som de där mobiloperatörerna", säger Marcus Nilsson i tingsrätten.


De bolag som Kronofogden anser kräver betalt för fordringar utan grund, har inga hemsidor, de går inte att nå på telefon eller via mail. Kaliber skickar rekommenderade brev.

Advokaten som förvaltar konkursen i Cavanox KB svarar, men han har inte heller fått tag på företrädarna för bolaget. En brittisk revisionsfirma, med samma adress som ett av bolagen svarar vänligt att de inget vet om företaget.

Anders egen undersökning 

 

Du, nu har du hela matbordet fullt här?

– Ja, dels är det ju ARS Enterprise. Det här är lite blandat, det här är GT Capital…upp till hovrätten…GT Capital…det här lite som jag skrivit ut om andra som blivit drabbade också, säger Anders.

Anders överklagar Kronofogdens beslut att han måste betala. Nu ska han förklara för domstolarna att han inte har lånat 3 000 euro till en ränta på 38 procent i månaden. GT Capital svarar med tjocka inlagor på tolv, femton, tjugo sidor som han ska bemöta.

– Det var lite jobbigt, att det kom så mycket text, säger Anders.

Och du har läst allt?

– Jag har försökt skumma igenom för att se om det är någonting man kan lära sig av det. Men till slut blir det ju övermäktigt, så att säga. Man får försöka, som jag har skrivit till några hovrätter, jag försöker på min icke-juridiksvenska försöker att besvara de här inlagorna från de här juridiskt skolade personerna bakom de här företagen, säger Anders.

Anders börjar undersöka företaget som kräver honom på pengar, en av företrädarna ska vara rysk medborgare, han ringer till ryska ambassaden. Sedan dyker det upp en ny företrädare, säger Anders, som ska vara från Senegal.

– Då var jag tvungen att kontrollera det. Så jag ringde både ambassaden i Holland och även i England och fick då svart på vitt att det här id-kortet var en förfalskning, det där är inte ett legalt id-kort från Senegal, säger Anders.

 Eftersom Anders inte har protesterat mot kravet när han borde, så är den fråga som domstolarna nu tar ställning till inte om han faktiskt har lånat några pengar eller inte, utan bara om Kronofogden har gjort fel. Och att fastställa ett krav som Anders inte har protesterat mot, det är inte fel.

 

Kronofogden stoppar kraven 

– Vår stora utmaning är att det här är två parter och vi ska vara opartiska. Och vi tycker att ena parten är skum. Men vi blir samtidigt väldigt jäviga om vi behandlar den som skum. säger Cecilia Hegethorn Mogensen, biträdande rikskronofogde.

Kronofogden polisanmäler och stoppar också alla krav som har kommit in, som ännu inte har blivit fastställda skulder. Man börjar kräva att företagen ska betala sina avgifter i förskott, att deras representanter måste styrka sin identitet och att ombud ska ha fullmakt. I omkring 100 mål stoppar de indrivningen av pengar. Men allt Kronofogden gör måste vara opartiskt. Det är ett dilemma, tycker Cecilia Hegethorn Mogensen.

– Och vi har visserligen polisanmält de här bolagen, men det finns ju inte någon fällande dom eller någonting annat som säger att det här är brott.  Och även om så är fallet är inte lagstiftningen så uttrycklig just att det finns någon bestämmelse som säger att ”Så här ska ni göra om det finns misstanke om kriminalitet”, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.

När Kronofogden på olika sätt försöker stoppa bolagen, överklagar bolagen. Ibland får bolagen rätt. Men en dom i hovrätten över Skåne och Blekinge hösten 2017 blir avgörande för Kronofogden. Domstolen anser att GT Capital inte har en verklig fordran på en kvinna. Skulle hon betala det de kräver, skulle hon inte kunna göra rätt för sig mot de andra som hon är skyldig pengar. Domstolen underkänner GT Capitals krav. Efter det vägrar Kronofogden att driva in pengar åt bolagen i liknande fall.

I tingsrätten i Kristianstad i januari i år, ställer en domare en fråga till Marcus Nilsson.

Domare i Kristianstad tingsrätt:"Och sedan så undrar jag. Det pratas om andra bolag här också som man påstår att du skulle varit inblandad i, det är bland annat Nice Invest och ABE Invest och GT Capital och SE Invest. Har du någonting med dem att göra?"

Kronofogden ser tidigt likheter mellan Marcus Nilssons aktiebolag ARS Enterprise och ett annat bolag, PL Finans, som han också driver – och de bolag som man från början namngav för polisen. Det finns ingen formell koppling mellan dem, men de uppför sig likartat. Aktiebolaget kräver ibland betalt för lån i euro, med mycket höga räntor och många av de som får krav från de namngivna bolagen har precis som Anders, samtidigt skulder till Marcus Nilssons bolag.

  Kaliber hittar ett samband mellan Marcus Nilsson och ett av bolagen som Kronofogden namngav tidigt. I juli 2016 görs en adressändring för en person som är registrerad som företrädare för Nice Invest Limited. Den nya adressen är samma adress som den där Marcus Nilsson bor.

 På senare tid har Marcus Nilsson varit ombud för ett av bolagen, SE Invest, I domstol. Och även anmälts som vittne för GT Capital. I januari i år förklarade han för Kristianstads tingsrätt att de här företagen har krävt in pengar åt honom:

Ur förhöret i tingsrätten:

Marcus Nilsson: "Men sen i andra fall har jag ju då uppdragit åt någon annan att driva in den typen av skulder där ju. Som de också..."

Domare i Kristianstad tingsrätt:"Nu vet inte jag om du riktigt svarade på frågan här. Vad du nu sa, om jag förstod det rätt, det var att ibland har det varit så att gäldenärerna har ansökt om lån på falska uppgifter, och då tyckte du att eftersom de hade försökt lura dig så fick de betala för lånet även om de inte hade fått det. Det har jag uppfattat rätt, va?"

Marcus Nilsson: "Ja, det var ju på grund av att det stod så på hemsidan."

Domare i Kristianstad tingsrätt:"Men frågan var om du hade någonting att göra med Nice Invest, ABE Invest, GT Capital Limited eller SE Invest Limited."

Marcus Nilsson: "Ja, det var ju det jag förklarade att…"

Domare i Kristianstad tingsrätt:"Är det dina bolag allihopa eller?"

Marcus Nilsson: "Nej, alltså inte så, utan att jag har helt enkelt överlåtit rätten att kräva betalt för den typen av fordringar till de där bolagen helt enkelt."

Anders söker vidare

Anders tror också att Marcus Nilsson ligger bakom, och han får fatt i hans adress.

Men ingen öppnar på adressen. Vad hade du tänkt säga till honom, frågar jag? Jag vet inte riktigt, säger Anders…

– Men i alla fall konfronterat honom med vad han håller på med. Det här får han inte hålla på med, det här går ju inte, jag kommer bara driva och driva vidare. "Du kommer inte att bli av med mig". Det är väl det. Så det är lika bra att lägga ner det hela. Jag kommer inte att ge upp. Inte så att jag hade hotat honom på något sätt. Det känns bara bra att han vet att jag vet var han bor någonstans, säger Anders.

Jag fortsätter försöken att försöka få kontakt med Marcus Nilsson.

Runtom i landet pågår rättsprocesser där bolag med namn som påminner om inkassobolag kräver betalt för lån i euro med anmärkningsvärt höga räntor.

(Ur bestridanden av skulder som inkommit till Kronofogden):

Kvinna, 46 år, Sjuhäradsbygden: ”Hej, jag accepterar inte detta för jag vet inte vad den är och har inte mer lån. Har försökt kontakta numret, men det går till Telenor-svarare. Det måste vara nån id-kapning. Vill inte betala nånting som jag inte ens vet vad det är”

Man, 48 år, Skåne: ”Bestrider fordran. Kravet är påhittat och falskt. Har aldrig lånat 4 000 euro till 35 procents ränta per månad från Enterprise AB.”

Kvinna, 48 år, Gästrikland: ”Jag känner inte till företaget?!?! Har sökt sökande i flera dagar på den enda kontakt som finns, mobilnummer. Har sökt efter mail på nätet då jag ej fått någon faktura tidigare. Har lämnat 35 meddelanden på mobil och SMS och ingen har sökt mig. Förfallodatum ska tydligen varit 15 december 2013??? Varför inget brev?

Förutom Sveriges Radio tar även några andra medier upp de misstänkta bedrägerierna, tidningen Faktum skriver flera ingående artiklar och SVT:s  konsumentprogram Plus rapporterar också.


Så här långt har Kronofogden stoppat indrivning av skulder motsvarande 103 miljoner kronor till de bolag som de har namngett för polisen. En del av det är också fordringar från Marcus Nilssons bolag. Men eftersom Kronofogden anser att han även har fordringar som har grund, där han har lånat ut pengar, betalar Kronofogden också ut till honom.

Sedan 2016 har sammanlagt minst fem och en halv miljoner kronor betalats ut till hans bolag. Siffrorna är ofullständiga eftersom Kronofogden har svårt att få fram uppgifter om utbetalningar som gjordes före 2016.

 Från personer där det pågick indrivning av pengar till de bolag som Kronofogden anser enbart tagit betalt för ogrundade fordringar, hann 40 000 kronor betalas ut, innan det stoppades.

(Ur bestridanden av skulder som inkommit till Kronofogden):

Kvinna, 46 år, Stockholmsområdet: ”Bestrider detta då jag ej vet vad detta avser. Har försökt kontakta ARS utan resultat. Ingen info alls?”

Man, 46 år, västra Sverige: ”Fordran enligt ovanstående bestrides.”

Kvinna, 64 år, Norrbotten: "Vet inte, men har inte haft med detta företag att göra."

Mellan 2013 och 2016 skickar Marcus Nilsson in över 1000 ansökningar om betalningsförelägganden till Kronofogden. Hösten 2018 finns över 700 registrerade ärenden där hans bolag kräver betalt för lån, med räntesatser på 35 eller 40 procent i månaden. I något fall är räntan 65 procent i månaden. I ett mejl som skickas våren 2018 till en handläggare på Kronofogden har Marcus Nilsson räknat ut skulden på ett fyra år gammalt lån. Lånet var på 4 000 euro, med en månadsränta på 65 procent vill han nu över en miljon i betalning för skulden.


Skuldsanering

Men medan Kronofogden på olika sätt har stoppat indrivning och utbetalning till de bolag som de har namngett för polisen, så visar det sig att utbetalningar har fortsatt inom den delen av Kronofogdens verksamhet som handlar om skuldsanering.

Kaliber har fått fram siffror som visar att Kronofogden, sedan den 1 januari 2018, har förmedlat 480 000 kronor till de bolag som myndigheten anser enbart krävt betalt för fordringar utan verklig grund. De har fått pengarna via betalningsavi, och kan alltså ta ut pengarna kontant. Siffrorna kommer från Statens Servicecenter, som sköter Kronofogdens betalningstjänst i skuldsaneringen. Även Marcus Nilssons bolag har fått betalt, drygt 340 000 kronor.

– Ja, men det är ju oerhört frustrerande. Det är därför vi tittar nu ett varv till om vi faktiskt kan göra någonting i efterhand i de här ärendena, där vi ju då hann få in de här bolagen innan vi införde rutinen att hålla dem utanför. Det man kan säga också är att det har gjorts en del utmätningar av de här beloppen som bluffbolagen har fått. Så att vi har, i samverkan med Skatteverket kunnat mäta ut faktiskt en del pengar, både för skatteskulder och för olika avgifter till oss, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.

Jag har räknat av det.

– Ja, du har räknat av det, okej. Men det visar också någonstans på vår inställning till det här, att det är klart att vi tycker att det här högst otillfredsställande. Det är väl ett underord. Att det betalas ut pengar till vad vi tror är kriminella aktörer, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.

 När Kronofogden beslutar att någon ska få skuldsanering, skrivs skulderna ner till en summa som den ska betala, klarar av. Sedan förra årsskiftet ska pengarna betalas in till Kronofogden, som sedan förmedlar dem till de som ska få betalt. 

 Det är Kronofogden som avgör vilka som ska få betalt i en skuldsanering. Sedan november 2017 ska de bolag som Kronofogden har namngett för polisen inte få sina fordringar godkända i skuldsaneringar, men Kronofogden har inte stoppat dem i de beslut som redan fanns och som har betalningsplaner som löper. Kaliber har granskat 139 skuldsaneringsbeslut där Marcus Nilssons bolag ska få betalt. I 21 av dem finns också något eller några av de bolag som Kronofogden anser kräver betalt för fordringar utan grund. I två beslut tas de med, trots att en annan fordringsägare protesterar och trots att den skuldsatte själv hävdar att det är en bluffskuld. Cecilia Hegethorn Mogensen har fått mina frågor i förväg, hon vet vilka beslut det gäller och att jag kommer att fråga om just dem.  

 – Ja, de där två hörde jag om, ja. Det är faktiskt något jag själv har blivit förvånad över. Jag kan inte förklara hur det har blivit så här. Att man har tagit med det här kravet trots att gäldenären har invänt, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.

Varför kräver man inte in ett underlag för den här skulden?

– Ja, jag vet inte. I det ena fallet har jag förstått att man ändå har gjort någon form av utredning. I det andra fallet vet jag faktiskt inte närmare. Men det här är ju beslut som då fattades innan vi införde den här generella rutinen att man faktiskt ska undanta de här kraven, men det är naturligtvis ändå konstigt eftersom det faktiskt i de här fallen har gjorts invändningar om att det skulle vara tveksamma skulder eller till och med bluffskulder. Så jag kan inte förklara det, jag kan bara säga att det framstår som märkligt och felaktigt, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.

Kronofogden vill pröva äldre ärenden

Enligt de 139 betalningsplaner som Kaliber har granskat ska Marcus Nilssons bolag och de andra bolagen få ut sammanlagt 4,3 miljoner kronor fram till år 2023. Det finns ingen paragraf i skuldsaneringslagen som handlar om att ett beslut kan rivas upp för att någon av fordringsägarna har fått med en fordran utan verklig grund.

 Biträdande rikskronofogden Cecilia Hegethorn Mogensen säger att man nu kommer att pröva de rättsliga möjligheterna att stoppa utbetalningar till bolagen som man misstänker har ogrundade fordringar i äldre skuldsaneringsbeslut. Och utbetalningar på avi till dem har stoppats efter att Kaliber började sin granskning.

Rättspraxis om hur höga räntor Kronofogden ska acceptera har ändrats. I oktober förra året gav Högsta domstolen en kvinna resning mot bolaget SE Invest. Högsta domstolen ansåg att Kronofogden begick ett grovt rättegångsfel när man accepterade att hon skulle betala en ränta på 36 procent i månaden.

I höstas började också den nya kreditmarknadslagen att gälla och ett räntetak infördes. Därför accepterar Kronofogden nu inga nya krav som har en ränta på över 39,5 procent. Per år.

 I december uppgav Marcus Nilsson för Malmö tingsrätt att han inte får in några pengar på sin snabblåneverksamhet eftersom Kronofogden inte betalar ut.

 Den som lånar ut, eller förmedlar lån till konsumenter ska ha tillstånd av Finansinspektionen. Marcus Nilssons bolag var registrerat hos Finansinspektionen under ett år, men är det inte längre. Registrerade bolag står inte under Finansinspektionens tillsyn. PL Finans som driver in krav för ARS Enterprise är polisanmält av Datainspektionen för brott mot inkassolagen.

 Marcus svarar

För några dagar sedan svarade Marcus Nilsson Kaliber på mejl. I det skriver han att de villkor som gällt för att låna på hans lånesajter, har framgått tydligt. Han skriver också att han fått besked av olika personer hos Kronofogden att det är okej att kräva betalt av någon som ansöker om lån utan att vilja betala tillbaka det, eller som lämnar falska uppgifter. Han vill veta varför Kronofogden polisanmäler, när någon följer de råd som de själva ger. Men han svarar inte på de frågor Kaliber har ställt om sin koppling till de bolag som Kronofogden anser tar betalt för fordringar som saknar grund.

Kronofogden säger att man aldrig ger råd till den som ska skicka in krav. Hur kravet formuleras får den som skickar in avgöra själv.

Polisutredningen pågår och har flyttats från Stockholm till Malmö.

Anders lyckades till slut efter flera års kamp. Han behövde aldrig betala den där skulden på 300 000 kronor till GT Capital. Den förlängde hans tid som skuldsatt med ett år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista