Lekeberg

Dyra nämnder i Lekeberg

Politiken har blivit dyrare och dyrare i Lekeberg sedan kommunen blev sin egen för 14 år sedan. Många politiker får både lön och mötesarvoden. För att spara pengar vill nu centerpartsistiska kommunalrådet Henrik Hult (C) dra ner antalet politiska nämnder till en enda.

- Det är inte frågan om att avskaffa politiken. Vi kanske kan få ett eget system för vi är ju inte så stora, säger kommunalrådet Henrik Hult (C).

I Lekebergs kommun bor 7 000 invånare. Att jämföras med Örebros 130 000 invånare. Det kommunalrådet Henrik Hult nu vill ha utrett är om det är rimligt att de två kommunerna ska ha samma slags organisationer för det politiska livet.

Samtidigt är det egna politiska styret ungt i kommunen. Lekeberg blev egen kommun 1995. Många längtade då efter det egna, lokala självbestämmandet . Frågan är vad som händer med det om nämnderna avskaffas.

Henrik Hult (C) listar tre argument för att avskaffa nämnderna. Det skulle enligt honom leda till minskad sårbarhet, ge ökad kompetens och ge ekonomisk vinning.

Och vad gäller ekonomin så har politiken kostat mer och mer i Lekeberg.

Antalet personer som lyfter kommunalrådslöner har blivit många fler och även om lönerna för politikerna införts så får flera av dem också mötesarvoden. Men det vill inte kommunalrådet Henrik Hult prata om.

- Om vi får en annan nämndorganisation så får vi andra som leder nämnderna. Och vi har ett sparbeting på att den politiska organisationen ska minska, säger Henrik Hult (C).

Päivi Kotka
paivi.kotka@sr.se