- Allvarliga hot får inte accepteras av domstolen, menar Henric Elgstand, socialsekreterare från Örebro. Jag tycker det är helt fel. Foto: Anna Nyström/SR Örebro.

Tvingas acceptera hot - en del av jobbet

De flesta allvarliga hot mot socialsekreterare som anmäls till polis, leder inte till åtal. Bara ett av tre, visar en granskning som Sveriges Radio har gjort.

Men även när det blir rättegång, som när Örebroaren Henric Elgstrand hotades till livet av en klient vars barn han omhändertagit, finns inställningen att hot är något man får tåla när man jobbar som socialsekreterare. Det menar i alla fall Henric själv. 

- Jag kan verkligen acceptera att de tycker att jag inte ska ha något skadestånd för att jag blivit hotad, säger han. Men samtidigt signalerar det att det är okey att hota tjänstemän.

- Jag menar, om jag ska kunna göra mitt jobb, och till exempel hjälpa barn som har det väldigt svårt, samtidigt som jag ska acceptera att deras föräldrar får hota mig till livet, då blir mitt jobb väldigt svårt att genomföra.

Väldigt upprörande
Henric är mycket kritisk till det resonemang som fördes i rätten när den kvinna åtalades som hotade honom till livet. Kvinnans advokat sa rakt ut i rättssalen, att en socialsekreterare får acceptera hot i jobbet. Något som gjorde honom väldigt upprörd. I domen stod det också att Henric nekas skadestånd för att "brotten begåtts under myndighetsutövning".

- Allvarliga hot får inte accepteras av domstolen, menar Henric. Jag tycker det är helt fel.

Praxis i domstolar
Per Grevesmül, lagman i Örebro Tingsrätt, tycker inte heller att allvarliga hot ska accepteras, men säger samtidigt att det är praxis i domstolsväsendet att diskutera var gränsen går för vissa yrkesgrupper.

- När det gäller just socialsekreterare, eller andra som utövar myndighet, så för man ofta ett resonemang i domstolar, att man måste vara beredd på att mötas av visst våld eller hot i sitt arbete, förklarar Per Grevesmül.

Man förväntas ha en högre mental beredskap för det, än vad andra har som inte har sådana arbetsuppgifter. För att en socialsekreterare som hotas till livet ska få skadestånd, krävs grövre hot, menar Per Grevesmül.

- Till exempel att man vid ett uttalat dödshot, samtidigt understryker hotet med en kniv eller kanske en revolver. Då är det klart att det är mycket mer som talar för att man har rätt till en kränkningsersättning, säger han.

Räckte med ord
Men för Henric Elgstrand räckte det med ord för att han skulle bli ordentligt omskakad och rädd, när han hotades till livet av sin klient. Och det syns i hans ansikte, när han minns tillbaka och berättar vad som hände för snart ett och ett halvt år sedan. Kvinnan som hotade honom hade kontakter med kriminella gäng, och Henric tog hennes ord på allvar.

- Det var väldigt, väldigt obehagligt, säger han. Hon sa att jag skulle passa mig jävligt noga, och att jag skulle se mig om när jag gick ut, för att jag inte skulle leva så länge till.

- Jag bytte väg hem, en dag gick jag en gata och nästa en annan, berättar han. I huset vi bodde då, hade vi två ingångar och jag växlade mellan vilken jag gick ut och in igenom olika dagar. Det var väldigt otrevligt, minns han.

Dömdes till fängelse
Kvinnan som hotade Henric dömdes till sist till fängelse, bland annat för brottet hon begick mot honom. Men han tror aldrig att hon hade fällts, om det inte funnits en rad andra åtalspunkter mot henne. Dödshotet mot honom i sig, betraktades inte som tillräckligt allvarligt, menar han.

Anna Nyström
anna.nystrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista