ÖREBRO

Barn med autism måste gå i vanlig skola

2:14 min

Barn med diagnosen autism får inte längre gå i särskolan. Istället ska de enligt den nya skollagen gå i vanlig grundskola och följa läroplanen där.

Elva barn berörs av förändringen i Örebro, bland annat en 14-åring som nu börjat åttan, trots att kunskaperna hos 14-åringen ligger på årskurs tre.

– De fattar inte vad de gör, säger 14-åringens mamma, som är mycket orolig för sitt barns fortsatta skolgång.

– Det finns ingen möjlighet för mitt barn att följa grundskolans läroplan. De språkliga svårigheterna och problemen med lärandet är alldeles för stora och målen i de teoretiska ämnena kommer aldrig kunna nås. Och då blir det inga betyg, bara streck, och hur ska det då gå på gymnasiet, undrar hon.

14-åringens mamma vill inte framträda med sitt namn för att inte lämna ut sin tonåring. Men hon vill gärna berätta om sin vånda.

Hennes 14-åring är ett av de elva barn i Örebro kommun som skrivits ur särskolan från och med i höst, till följd av den nya skollagen. Enligt den ska barn som bara har diagnosen autism gå i vanlig grundskola och inte i särskola. Där ska bara barn gå som har en utvecklingsstörning.

Men 14-åringens mamma tycker inte man kan dra alla med autism över en kam.

– Vissa barn med autism kan kanske gå i vanlig grundskola, men inte alla, säger hon. Mitt barn behöver ett litet sammanhang, mycket struktur, tydlighet och framförhållning. Med för mycket folk och intryck blir det kaos och då blir det utbrott, gråt och skrik och ingen når fram.

– Skolgången måste anpassas för de här barnen, säger 14-åringens mamma, och det hoppas jag att kommunen förstår.

I Örebro har samtliga de elva autistiska barn som skrivits ur särskolan erbjudits att gå kvar i sina gamla klasser, och alla har tackat ja. Men de måste alltså följa grundskolans kunskapskrav. Och Örebro kommuns samordnare av särskolan, Kerstin Isaksson, är medveten om att det ställer stora krav på de här barnen och hon tycker att utskrivningen har gått alldeles för fort.

– Vi var många i Sverige som trodde att det skulle bli övergångsregler, någon typ av anpassning som gör att man på sikt kunde skolas över till grundskolan, säger hon.

Men så blev det alltså inte, utan förändringen genomfördes i och med höstterminen utan infasning, och Kerstin Isaksson har förståelse för att föräldrarna är oroliga.

– För barnen tycker jag det värsta är om de själva upplever att de inte lyckas, säger hon. För det kan jag uppleva som lite kränkande, att barn ska utsättas för att nå mål som är absolut omöjliga att nå.

Hur lagstiftaren tänkt när man valt att införa utskrivningen utan infasning, vet inte Kerstin Isaksson, men hon säger att hon tror man har tänkt att skolan måste möta det här, och ge de här barnen optimala möjligheter att nå så långt de kan.

– Det är ju en riktig tanke, men det är inte alltid så enkelt, säger hon. På vissa håll finns förutsättningar, men på andra skolor i kommunen behövs det mycket mer utbildning och framför allt förändringar i den praktiska miljön för att de här barnen ska komma till sin rätt.