Snart kan beredskapspoliserna tas bort

1:33 min

Beredskapspolisernas tid är snart över. Regeringen föreslår en nedläggning, och menar att det kostar för mycket pengar när beredskapspoliserna nästan aldrig används.

Beredskapspolischefen i Örebro län Jan Hurtig är inte överaskad.

Beredskapspolischefen i Örebro län, Jan Hurtig, är inte överraskad.

– Det var ju väntat, i och med att man inte har haft grund- och repetitionsutbildning sedan 2010.  Det var väl nästan uppenbart att det skulle bli en nedlägnning, säger Jan Hurtig.

Beredskapspolisen är en civilpliktig enhet, en resurs vid förstärkningbehov för ordinarie polisen, och jobbar alltid under direkt ledning av yrkespoliser. Tanken är att de ska kunna rycka in vid till exempel naturkatastrofer och andra stora kriser i landet. Dessutom kan de användas för bevakning eller vid trafikkontroller och då har de en polismans befogenheter.

– I Örebro län har vi inte haft något skarpt läge där man har bett de rycka in. Vi har däremot haft de där repetitionsutbildningarna varannat år upp i Villingsberg en vecka, säger Jan Hurtig.

Beredskapspolisen har funnits i över 20 år och har kostat staten 30 miljoner kronor per år totalt i landet. Ändå har de bara använts två gånger.

– 1991 tog man in beredskapspoliser i samband med gulfkriget. Den andra gången var i samband med stormen Gudrun, säger Jan Hurtig.