Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Södermalmshemmet

Lex Sarah-anmälare saknar chefsstöd

Bild från ett annat äldreboende. Foto: Jessica Gow/ Scanpix

Lale Demir är kvinnan som sett till att Södermalmshemmet blivit Lex Sarahanmält. Hon berättar nu för P4 Örebro om oron och konsekvenserna efter anmälan och säger att hon är missnöjd med chefernas agerande.

Lale Demir berättar om händelsen som inträffade en natt i februari, då hon och en kollega hittade en brukare på golvet. Hur länge brukaren legat på golvet vet ingen, eftersom den nu avstängda medarbetaren plockat bort larmmattan som skulle ha larmat när mannen var uppe och rörde på sig.

- Min kollega tog hårt i honom och han var mycket orolig. Hon tryckte även ned honom på golvet och skrek "håll käften" åt honom. Hon skrek så högt att kollegor som arbetade en våning över oss hörde, berättar Lale.

Att hon väljer att gå ut och prata om händelsen beror på att hon tröttnat på framförallt arbetsgivarens agerande. Det enda hon och hennes oroliga kollegor fått reda på är att de kommer att bli omplacerade. Vart har de ingen aning om.

Att hela arbetslaget skulle drabbas på det här viset hade Lale Demir ingen aning om, när hon valde att berätta om händelsen för sin närmsta chef på ett utvecklingssamtal.

- Jag trodde kanske att de skulle tala med den här personen som gjort det här och be henne bete sig annorlunda. Att det skulle drabba oss andra, som är helt osyldiga hade jag ingen tanke på alls.

På grund av den pågående utredningen, där hela nattlaget riskerar att splittras mår många i personalen mycket dåligt.

- Jag mår mycket dåligt. Och jag vet ingenting. Jag har inte en aning om vad som kommer hända med oss. Vi mår alla mycket dåligt. En Lex Sarah som jag gjort, ska inte vändas mot oss. Jag känner inte att jag fått det stöd som jag verkligen hade behövt.

På frågan om hon kommer att dra sig för att rapportera om nya oegentligheter, ifall något sådant skulle inträffa är dock Lale Demir snabb att svara nej.

- Nej, jag skulle absolut göra det igen, om jag ser att någon brukare far illa. De är redan så utsatta och ska inte behöva bli behandlade hur som helst. Även om det här är jättejobbigt för mig så måste jag tänka på brukarnas bästa. Det är min skyldighet.

Marie Stenquist

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".