Marie-Louise Nevelius fick en ny njure av sin svägerska Gertrud Nevelius. Foto: Åsa Björnerbäck/Sveriges Radio

Marie-Louise i Åsbro fick en njure av sin svägerska

"Jag är piggare nu och orkar mer än jag gjorde innan"
15 min

De allra flesta som väntar på ett nytt organ väntar på en njure. Till skillnad från de flesta andra transplantationer så kan donatorn då vara levande. Marie-Louise Nivelius i Åsbro fick en njure av sin svägersta i vintras.

– Jag är väldigt tacksam att jag fick en njure från en levande donator, och speciellt eftersom det gick som på räls så att jag aldrig behövde gå på dialys, säger Marie-Louise Nevelius.

Hon känner sig mycket piggare nu när hon har fått en ny, frisk njure.

– Jag orkar mer, helt enkelt. Tidigare behövde jag vila mer.

Den som väntar på att få en ny njure måste ofta gå på dialys flera gånger i veckan under väntetiden, en behandling som dessutom tar flera timmar att gå igenom varje gång.

Just nu är det 21 personer i Örebro län som går och väntar på njurtransplantation. I hela landet står 650 personer på kö.

Och hittills har drygt 200 njurtransplantationer genomförts i Sverige i år. I nästan hälften av dem kom njuren från en levande person, precis som när Marie-Louise Nevelius i Åsbro fick en njure av sin svägerska Gertrud Nevelius.

Men i mer än hälften av fallen är det alltså en nyligen avliden person som blir donator. Då är väntetiden mellan ett och tre år.

Socialstyrelsen vill få ner väntetiderna för organtransplantationer, och därför görs en satsning i höst för att sjukvårdspersonalen lättare ska hitta alla tänkbara donatorer. Och för att vi alla ska ta ställning i frågan, så att det inte blir de anhöriga som måste gissa hur vi vill ha det, om det skulle bli aktuellt med organdonation.

Fler publiceringar:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".