Meddelarskydd – källskydd

Att bevara skyddet och anonymiteten för tipsare och källor är något av det viktigaste som finns för journalister. I Sverige finns det inskrivet i grundlagen om skydd för källor som vill lämna information som är avsett för publicering.

Här berättar vi om vilka regler som gäller och hur Sveriges Radio ser på dem.

Meddelarskyddet innebär bland annat en rätt för den som lämnar uppgifter för publicering att förbli anonym, om han eller hon begär det, och en tystnadsplikt för journalister som innebär att man inte får avslöja vem som lämnat uppgifterna.

Meddelarskyddet är en överenskommelse mellan källan och den enskilda medarbetaren. Ansvarig utgivare kan behöva veta vem källan är för att ta beslut om publicering, men då måste källan först ha godkänt detta.

Kravet på tystnadsplikt är lika viktigt inom redaktionen som utanför. Tystnadsplikten gäller inte enbart journalisten som ursprungligen fått informationen utan också alla medarbetare som känner till en anonym källas identitet. Den som röjer en källa bryter mot grundlagen och riskerar att straffas med böter eller fängelse i högst ett år.

I väldigt sällsynta fall kan en domstol dock förelägga en journalist att avslöja sin källa och om man vägrar kan man sättas i häkte i högst tre månader. I sådana ytterst sällsynta fall är det den enskilda medarbetaren som slutligen avgör hur hon eller han vill göra.

Meddelarskyddet innebär också ett efterforskningsförbud. Det betyder att det är ett grundlagsbrott om någon inom en myndighet eller annat allmänt organ försöker ta reda på en källas identitet.

Meddelarskyddet innebär alltså ett klart straffrättsligt förbud att avslöja källan. Meddelarskyddet finns reglerat i grundlag, i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Meddelarskyddet gäller alla på det sättet att, om han eller hon begärt att få vara anonym, så får vi inte avslöja vem som lämnat uppgifter för publicering. Men efterforskningsförbudet gäller inte anställda vid privata företag. En privat arbetsgivare kan utan hinder i grundlagen efterforska vem som lämnar uppgifter för publicering.

Som ett vidare begrepp än grundlagens meddelarskydd talar Sveriges Radio även om källskydd. Sveriges Radio kan ha flera skäl att bevara identiteten hos en uppgiftslämnare hemlig. Det kan till exempel handla om ett skyddsbehov mot repressalier eller våld, respekt för privatlivet eller konkurrensskäl.

För Sveriges Radios del är källskyddet mycket viktigt för att bevara vår trovärdighet som en fri och oberoende medieaktör. Ansvaret för att bevara källskyddet vilar i första hand på den enskilda medarbetaren. Sveriges Radio som organisation har samtidigt en skyldighet att skapa rutiner och system som underlättar för den enskilda medarbetaren att leva upp till lagstiftningen.

Sveriges Radio lämnar inte vidare information

 

Dokumentation och information förvaras på ett betryggande sätt så att en anonym källa inte avslöjas. Som medarbetare gör man alltid en bedömning av innehållet i informationen och på vilket sätt den lämpligast ska lagras och sparas med tanke på källskyddet.

Sveriges Radio lämnar inte ut icke-publicerad information. Undantag kan bara göras av verkställande direktören och i så fall enbart efter ett föreläggande av domstol. Syftet är att vi ska kunna samla in vilken information som helst utan risk för att allmänheten kan misstänka att vi går olika parters ärenden.

Oavsett hur den anskaffats kommer Sveriges Radio att skydda informationen

 

Hur du har kommit över informationen som skickas till Sveriges Radio är viktigt. I grunden finns det som kallas anskaffarfrihet. Det innebär att alla har rätt att straffritt anskaffa uppgifter i syfte att offentliggöra eller publicera dem.

Även det står i Yttrandefrihetsgrundlagen. Men det finns en begränsning och det är att den som skaffat informationen på ett olagligt sätt också kan ställas till svars för de metoder han eller hon använt för att skaffa informationen. Det är alltså inte straffritt att stjäla eller exempelvis begå olaga intrång för att skaffa information.

Oavsett vilken typ av information som kommer till Sveriges Radio eller på vilket sätt den anskaffats, så kommer Sveriges Radio att skydda informationen och källans identitet.

Oavsett undantagen i grundlag avslöjar inte Sveriges Radio identiteten på källor

 

I Yttrandefrihetsgrundlagen finns det undantag från meddelarskyddet och tystnadsplikten, som när en domstol anser att det är av "synnerlig vikt" att en identitet på en källa måste avslöjas.

En domstol kan på det sättet bryta igenom meddelarskyddet. Men det är mycket ovanligt i Sverige. Undantag gäller också brott som "högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott".

Här gäller inte meddelarskydd eller tystnadsplikt. Sveriges Radios hållning är dock att information som lämnas till oss inte lämnas vidare och identiteten på våra källor inte ska avslöjas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".