1 av 2
Carina Johansson (FP). Foto: Raina Medelius/Sveriges Radio
2 av 2
Fredrik Sunnergren på Östsam. Foto: Raina Medelius/Sveriges Radio

Föräldrarnas livssituation påverkar gymnasieavhopp

Carina Johansson (FP) på Östsam: "Vi måste börja jobba med barn och ungdomar mycket tidigare"
1:58 min

Fyra regionförbund, bland dem Östsam i Östergötland, har sammanställt fakta runt ungdomar som hoppar av gymnasiet. Och det visar sig finnas samband mellan avhopp och faktorer som ensamstående föräldrar eller föräldrar med försörjningsstöd.

– Har man max otur så har man en ensamstående förälder med låg utbildning och låg inkomst, eller försörjningsstöd, som bor i en hyresrätt i ett miljonprogramsområde. Då har man rätt så dåliga förutsättningar för att klara skolan, säger Carina Johansson (FP) som är politiskt ansvarig för frågor om utbildning i Regionförbundet Östsam.

Utredningen visar också att elevernas etniska bakgrund är oviktig i sammanhanget såvida man inte är precis nyanländ till Sverige, det säger Fredrik Sunnergren som jobbar med statistik och analys på Östsam.

– I den här studien så ser vi ju att invandrare inte klarar sig sämre i skolan än svenskfödda.

Det är regionförbunden i Sörmland, Västmanland, Örebro och Östergötland som tagit fram statistik kring ungdomar som började gymnasiet mellan år 2004 och 2008. Undersökningen omfattar elever i ett 50-tal kommuner i Uppsala län, Sörmland, Östergötland, Örebro län och Västmanland.

Undersökningen har inte tittat på orsakerna till avhoppen utan på de socioekonomiska faktorerna kring ungdomarna. Man har också tittat på hur många som hoppar av gymnasiet och funnit att det varierar mellan tio och 37 procent mellan de olika kommunerna. Fredrik Sunnergren på Östsam menar att undersökningen också visar att de socioekonomiska faktorerna ärvs vidare genom gymnasieavhoppen.

– När man ser att det är de grupper som har det svårast i samhället generellt - när det är deras barn som inte klarar skolan så förs ju problematiken till nästa generation.

Men personlig begåvning har ju också en roll?

– Man får ju komma ihåg att vi pratar om grupper och säger ingenting om en enskild individ här, säger Fredrik Sunnergren.

– Vi har också sett i den här undersökningen att de som klarar grundskolan klarar också gymnasieskolan i de flesta fallen. Så grundskolan är knäckstenen, kan man säga, säger Carina Johansson och fortsätter:

– Vi behöver börja jobba med barn och ungdomar mycket tidigare. Det är för sent att börja i gymnasiet. Det hjälper nog inte hur mycket pengar vi än pumpar in där.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".