Digitala pennor för en halv miljon kronor ligger oanvända i källaren på kommunhuset i Hällefors. Nu bråkar politikerna om pennorna. Foto:Scanpix.
Arkivbild. Foto:Scanpix.

Digital teknik sparar resurser i välfärden i Nora

"Vi kan använda tiden vettigare"
1:05 min

Satsning på digital teknik kan spara miljontals kronor inom välfärden. Nu har Nora kommun gått i bräschen för satsningen.

Ett sätt för kommunerna att få ut mer för skattepengarna är att arbeta mer rationellt. Ett exempel på det, och något som debattörer menar borde utvecklas på fler områden, är en digital tjänst för att snabbare hantera frågor om ekonomiskt bistånd. Det en tjänst som flera kommuner i länet använder, en av dom är Nora.

– Fördelen för oss handläggare är att vi spar en väldig massa tid, säger Martin Widlund, socialsekreterare i Nora kommun och en av fem handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd.

Den som söker det måste visa sitt behov och uppgifterna kontrolleras med en rad myndigheter, så som Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Centrala studiemedelsnämnden och andra.

Det här har gjort att handläggarna ofta blivit sittande i telefonköer. Alla uppgifter måste kontrolleras med en rad kontakter. Handläggningen har dragit ut på tiden.

Nu har Nora, liksom flera andra kommuner i länet, anslutit sig till en digital tjänst som knyter ihop alla dessa myndigheter och uppgifterna samlas in med ett knapptryck.

– Vi får ju mer tid att lägga på det vi är ämnade att göra, det vill säga socialt arbete, mer tid med klienterna. Man kan inte ha en klient i rummet och sitta i telefonkö, säger Martin Widlund.

Lars Gunnar Persson är chef för individ och familjeomsorgen i Nora, och tycker att systemet är effektivt och rättssäkert.

– Den tiden vi tjänar in kan vi lägga på lite vettigare och lite bättre saker.

I Nora har man svårt att ange förtjänsterna av det här systemet i kronor och ören, men ser stora kvalitetsvinster.

På SKL, Sveriges kommuner och landsting, är man piggare på att göra ekonomiska beräkningar.

– Vi har ju räknat hur mycket tid handläggarna lagt på tid i telefon. Det tar oftast 30 minuter och så gör man tre miljoner förfrågningar. Det gör en och en halv miljon timmar vilket motsvarar 450 miljoner kronor per år, säger Per Mosseby, chef för avdelningen för digitalisering på SKL.

Martin Widlund i Nora menar att det inte går att räkna så enkelt.

– Vi har suttit i telefonkö dagarna i ända tidigare, men vi har ju kunnat göra andra saker samtidigt, så det är svårt att beräkna.

Men behovet att hitta andra vägar för kommunerna att klara ekonomin är stort. SKL har beräknat att skatten annars behöver höjas med i genomsnitt två kronor fram till 2019 om man inte hittar andra sätt att finansiera verksamheten.

Nyligen skrev Stefan Fölster, som är verksam i näringslivsfinansierade Reforminstitutet, i en debattartikel att smart digitalisering ger stora möjligheter att förbättra välfärden och sänka kostnaderna.

Per Mosseby på Kommunförbundet ser den digitala tjänsten för ekonomiskt bistånd som ett steg på den vägen och att det finns mer att göra.

– Jag tror att man kan hitta fler områden med andra myndigheter också där man effektiviserar det här. Det inte rimligt att vi 2015 ska ägna en massa tid mellan kommuner, landsting och statliga myndigeter och hålla på att ringa varandra eller hålla på med enskilda små lösningar för att föra information fram och tillbaka, Vi borde hitta ett system som gör det enkelt för dom som jobbar och utbyta information så snabbt det går.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".