Lars-Gunnar Nilsson, t f institutionschef Rällsögården utanför Kopparberg
Lars-Gunnar Nilsson, t f institutionschef på Rällsögården. Foto: Anna Nyström/Sveriges Radio.

Ny trend? Missbruksvård blir boende för ensamkommande

"Bilden jag har är att många har ändrat inriktning"
1:23 min

Igår berättade vi att pingströrelsens LP Verksamhet i Örebro byter målgrupp på sitt hem för vård och boende, från missbrukare till ensamkommande flyktingbarn. Nu kan det visa sig vara en trend.

Det menar i alla fall chefen på Rällsögården utanför Kopparberg, där man bedriver tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare, LVM. Hemmet ägs av SiS, Statens Institutionsstyrelse.

– Ja, det är den bilden som jag har i alla fall, och som jag tycker att jag hör ifrån andra i myndigheten också, säger Lars-Gunnar Nilsson, tillförordnad institutionschef på Rällsögården.

Tar mer tid
Det han grundar sin analys på är bristen på platser inom den mer öppna delen inom tvångsvården av missbrukare, de så kallade §27 placeringarna. Det är sådan vård som klienterna kan behöva mot slutet av sin LVM-placering, när de mår bättre och kan klara av behandling i en mer öppen miljö.

– Det tar längre tid att få ut våra klienter på så kallade §27 placeringar. Det är inte lika enkelt idag att hitta nåt adekvat annat behandlingshem, förklarar Lars-Gunnar Nilsson.

– Samtidigt finns det väl statistik som visar på att antalet andra typer av frivilliga platser också har minskat, säger han. Alltså för gruppen missbrukare.

– Och bilden jag har är att det i många fall handlar om att man har ändrat inriktning på sitt innehåll. Man har kanske skrivit avtal med Migrationsverket istället, förklarar han.

Det Lars-Gunnar Nilsson syftar på är alltså att många privata hem för vård och boende, HVB, ska ha lagt om sin verksamhet och börjat ta emot ensamkommande flyktingbarn istället för missbrukare.

Inga siffror
Men nån statistik som styrker detta har vi inte lyckats hitta, i alla fall inte hos Inspektionen för vård och omsorg, där alla privata HVB ska finnas registrerade, liksom deras inriktning och om den har ändrats.

Men Lars-Gunnar Nilsson tror ändå på sin tes och menar att det handlar om pengar.

– Jag har ju själv jobbat inom den privata världen, och ekonomi avgör väl, skulle jag tro, säger han.

Du menar att de här aktörerna tjänar mer pengar på ensamkommande flyktingbarn, än på missbrukare?

– Ja, det skulle inte förvåna mig om det är så, säger Lars-Gunnar Nilsson. Nånting är det i alla fall som har hänt, avslutar han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".