Sveriges Lantbruksuniversitets SLU laboratorium Örebro
1 av 2
Erik Degerman är biolog på Institutet för akvatiska resurser i Örebro. En verksamhet för landets fiskevatten, okänd för de flesta örebroare. Foto: LG Månzon/Sveriges Radio.
Sveriges Lantbruksuniversitets SLU laboratorium Örebro
2 av 2
Berit Sers är en av de som jobbar med resultat från provfisket i vattendragen. Foto: LG Månzon/Sveriges Radio.

Örebro har stenkoll på Sveriges alla fiskevatten

"Fisken skvallrar om hur miljön mår"
3:07 min

Det är inte alla som känner till att det finns ett sötvattenlaboratorium i Skebäck i Örebro. Här har man koll på hur landets fiskevatten mår.


Men några mikroskop syns inte till i laboratoriet. Och inte en fisk så långt man kan se.

– Folk som kommer hit blir lite besvikna, för här sitter vi och jobbar med en massa datorer, säger Erik Degerman, som är biolog på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitets sötvattenlaboratorium, institutet för akvatiska resurser.

Det är en ganska okänd verksamhet i Örebro, med kontor i Skebäck. Huvudkontoret finns i Stockholm, med 40 anställda, och i Örebro är man fem personer.

– Trots att vi funnits i Örebro sedan 1994, tror jag att vi är ganska okända, säger Erik Degerman.

SLU:s sötvattenslaboratorium rapporterar årligen till Havs o vattenmyndigheten, till varje länsstyrelse i landet, och de i sin tur till EU. Och uppgifter i arkivet finns det gott om. SLU har världens största databas med 60 000 undersökningar.

SLU samlar in uppgifter från hela landet om hur stor fisken är, mängder och vilka arter det finns. Det skvallrar nämligen om hur den ekologiska statusen är i sjöarna.

Tre mätmetoder finns: elfiske, nätfiske och mätning med ekolod. Elfisket innebär att ett hundratal personer i landet rapporterar in till SLU:s databas, Svenskt Elfiskeregister.

– Och det innebär att folk som är licentierade och har speciella tillstånd kan fånga och bedöva fisk i rinnande vatten med elektrisk ström. Det är en förbjuden fiskemetod för allmänheten. Man kan fånga fisk 2 meter omkring sin elektrod som man använder.

- Fisken tvingas att simma fram till oss som håller i staven, och då kan vi titta vilken art se vilka skador. Sen släpper vi tillbaka levande, vi stör inget.

Men tar ni inga prover?

– Vi kan göra det, men ofta är provet att här finns rätt fiskar i rätt proportinera dom skvallrar om hur miljön mår. Vill vi veta om miljögifter kan vi ta prover.

– Saknas det stora fiskar, så fiskar vi för mycket, saknas det små fiskar fungerar inte reproduktionen, ofta försurning, det finns väldigt enkla metoder, och eftersom vi har så många undersökningar vet vi hur det ska se ut.

Ja, hur mår Vättern och Hjälmaren?

- Det som varit problem med båda sjöarna är övergödning, Vättern var på väg bli smutsig, men så byggde man ut reningsverken. Det är inte undra på att Örebro vill ta sitt dricksvatten därifrån.

- Hjälmaren mår väldigt bra, men ligger på gränsen till att ibland kan det bli problem, det kan bli fiskdöd. Det blir för mycket näringsämnen, och så ska det här brytas ned på hösten och då kan det bli syrebrist och då dör fisken.

www.slu.se finns alla provresultat hur våra fiskevatten mår.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".