Journaler på nätet kan skapa kriser

1:09 min

Nästa år kan patienter inom psykiatrin i Örebro län få tillgång till sina journaler på internet. Men det är inte okomplicerat menar överläkare Adina Dreve.

Nästa steg i införandet av journaler på internet, är att göra även psykiatrins journaler tillgängliga för länets patienter. Nåt som enligt Adina Dreve, överläkare inom barnpsykiatrin, för med sig både plus och minus för den som läser dem.

– Positivt är såklart att patienten får se sin journal och får information som man kanske inte fått med sig eller glömt sen man träffade sin läkare, sköterska eller psykolog, förklarar hon.

Men det finns också negativa sidor, speciellt när det gäller barn och ungdomar, menar hon.

Det kan finnas känsliga uppgifter som kan göra mer skada än nytta.

– Psykiatri är lite speciellt. Det handlar oftast inte om provsvar eller undersökningsresultat, utan är lite mer komplext.

Hon nämner information om tonåringar som ett exempel, där de absolut inte vill att deras föräldrar ska veta vad de har berättat i samtal, men där föräldrarna har rätt att ta del av ungdomarnas journaler fram till de fyller 13 år.

– Där kan det finnas känsliga uppgifter, som kan göra föräldrarna oroliga. 

Och hon menar att informationen i vissa fall kan göra mer skada än nytta.

Att man läser journalerna utan att en läkare eller sköterska finns med, kan också utgöra en risk, menar Adina Dreve. Har man ingen att fråga om det som står skrivet, och det handlar om exempelvis självmordstankar eller andra allvarliga tillstånd, då kan det leda till en krisreaktion, säger hon.

– Vi är väldigt noga med att anteckna riskbedömningar och då skriver vi hela tiden om hur det har varit tidigare. Har det då varit suicidförsök förut, så påminner man hela tiden om det i journalen, och då skulle det kunna leda till en akut kris för den som är drabbad och läser det, förklarar hon.

Grundläggande regler för direktåtkomst till journalinformation via nätet

1. Den enskilde ska identifieras genom säker inloggning.

2. Den enskilde ska få upplysningar om vart man ska vända sig för att få hjälp att förstå journalinformationen, samt i vilken mån journalinformationen är begränsad.

3. Vuxna personer från 18 år ska ha direktåtkomst till sin egen journalinformation.

4. Vårdnadshavare ska ha direktåtkomst till sina barns journalinformation till de fyller 13 år.

5. Vuxna personer ska kunna utse andra vuxna personer till ombud och ge dem direktåtkomst till journalinformation.

6. Barn upp till 17 år ska inte ha direktåtkomst till sin egen journalinformation.

7. Den enskilde ska kunna försegla sin journal och ska därefter inte ha direktåtkomst till sin journalinformation.

8. Den enskilde ska ha möjlighet att kontrollera åtkomstlogg och därigenom få information om vilken vårdpersonal och eventuella ombud som har öppnat journalen.

Källa: Inera (Aktiebolag som ägs av Sveriges landsting och regioner med uppdrag att koordinera det gemensamma e-hälsoarbete.)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista