Kritik mot regler för lagring av DNA-profiler

Chefen för Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping, Olof Egerstedt, är mycket kritisk mot gällande lagar för lagring av brottslingars DNA-profiler. På SKL finns ett spårregister med spår från brottsplatser samt ett personregister där DNA från personer dömda för grova brott sparas.
Enligt nuvarande lagstiftning får man bara registrera brottslingar som dömts för brott med mer än två års fängelse i straffskalan. Egerstedt anser att registreringen måste vidgas till att gälla även personer som dömts för mindre brott, till exempel stöld, skadegörelse och bedrägeri. - Så fort ett sådant brott klarats upp med hjälp av DNA måste allt material slängas. Det innebär att vi måste börja om från början för att försöka klara ut de nya brott som personen begår, säger han till Smålandsposten. Brottslingar som tidigare har fällts med hjälp av DNA-teknik kan alltså ha begått mängder av andra brott utan att det går att bevisa med hjälp av DNA-registren. Detta är orimligt och ineffektivt, säger Egerstedt. Han tror att ändrad lagstiftning vore en billig metod att öka uppklarningsprocenten vid mängdbrottslighet. Därför har han uppvaktat regeringen om att en lagändring behövs. I SKL:s spårregister finns i dag omkring 7 000 spår utan känd gärningsman. I personregistret finns 2 000 DNA-profiler från dömda brottslingar. För den betydligt äldre tekniken med fingeravtryck gäller andra reglerna än för DNA-teknik. Alla fingeravtryck från anhållna och häktade personer katalogiseras och får sparas. TT
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".