Släktgårdar ska dokumenteras

Nu ska alla svenska gårdar som varit i samma släkt minst 200 år dokumenteras. Organisationen Jordbrukareungdomens förbund, som sköter dokumentationen, har utsett tre östgötar som kontaktpersoner i arbetet.

– En gård ska ha gått i släkten i mer än 200 år och med släkt menar vi till och med syssling, men äktenskap och adoption räknas som släkting också, säger Bertil Ljungars i Linköping som är kontaktperson för den landsomfattande inventeringen av släktgårdar. Vitsen med det hela är att man ska forska i sin historia.

Det gjordes en inventering av släktgårdar på 1930-talet och en på 1940-talet och resultatet blev tusen gårdar per gång. Men då räknades inte gårdar med kvinnliga eller adopterade ägare. Då fanns inte heller Internet med de möjligheter till släktforskning som erbjuds idag.

Men det är ändå inte säkert att det blir så väldigt många fler släktgårdar i den här dokumentation än de drygt tusen som dokumenterades senaste gången.

– Idag ska en aktiv bonde ha 15 gårdar i stället för en, gårdar slås samman och det finns betydligt färre gårdar idag än vad det fanns på den tiden, säger Bertil Ljungars.

Den som vill vara med i gårdsräkningen ska skicka in en ägarlängd till JUF.

Raina Medelius
raina.medelius@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista