Linköping/Norrköping

Få nej till ungdomstjänst i Norrköping

Över hälften av ungdomarna som döms för brott i Linköping säger nej till ungdomstjänst och väljer istället att betala böter. Men i grannstaden Norrköping är det inte så. Linköpingsåklagaren Benita Simmerud tror att det beror på att man i Linköping är bättre på att upplysa ungdomarna om vad de olika straffen innebär.

I Linköping får ungdomarna, som misstänks för brott, i ett tidigt skede reda på att de hamnar i polisens belastningsregister i tio år om de väljer ungdomstjänst, men bara i fem år om de betalar dagsböter, om de skulle dömas för brottet. För 18-åriga Erika, från Linköping, blev den vetskapen avgörande för hennes val när hon dömdes för stöld och snatteri förra året.

– Jag var först osäker på vad jag skulle välja, men mamma var helt säker på att jag skulle välja böter. Därför att tio år i belastningsregistret är väldigt mycket, och det här vill jag ha bort så fort som möjligt, säger hon.

Inom rättskedjan i Norrköping har man andra rutiner än i Linköping. Marie Ericson, kammaråklagare och ungdomssamordnare i Norrköping, tycker att det vore bra om lagstiftningen ändrades så att en ung person som döms för brott står kvar i belastningsregistret i fem år oavsett om denne väljer att göra ungdomstjänst eller att betala dagsböter. Men man ger inte några upplysningar till ungdomarna om hur lång tid de hamnar i belastningsregistret vid olika påföljder, om de inte själva frågar efter det.

– Man kan diskutera om det är vårt ansvar att ta upp det här med belastningsregistret, och om det egentligen inte är advokatens uppgift. Lagstiftarens mening är att ungdomstjänst ska användas i stor utsträckning. Det finns risk att ungdomar hamnar i skuldfällor om de tar dagsböter, säger hon.

Men Linköpingsåklagaren Benita Simmerud tycker inte att det är ett bra alternativ att inte berätta för ungdomar vad de olika påföljderna får för konsekvenser.

– Man ska inte lura dem, så att de först i efterhand får veta vad som gäller, säger hon.

Frågan hur länge ungdomar ska ligga kvar i belastningsregistret när de gör ungdomstjänst har diskuterats i riksdagen vid flera tillfällen och redan i oktober 2008 berättade justitieminister Beatrice Ask (M) att hon hade för avsikt att ändra lagen. Ingen förändring har dock skett. Men nu kan det vara på gång. Andreas Norlén (M), riksdagsman från Motala och suppleant i justitieutskottet, säger att ett förslag till lagändring ska presenteras senast 23 mars i år.

– Ungdomstjänst är en bättre påföljd än böter för unga människor, därför är jag väldigt glad över att regeringen kommer att lägga fram en proposition med förändring av den här lagstiftningen.

Johan Gustafsson
johan.gustafsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".