Räddningsarbete på sjön kan vara mycket riskfyllt. Foto: Bobbo Lauhage/PRB

Lärdomen från Estonia ska göra sjöräddningen bättre

Sedan olyckan för snart tio år sen bedrivs forskning med att förbättra räddningsutrustningen och göra arbetet för räddningspersonalen mindre riskfylld.
Tore Hagman lektor vid Linköpingsuniversitet arbetar med att ta fram bättre säkerhetsrutiner för räddningspersonalen.

M/S Estonias förlisning har påverkat regelverket för sjöfart på många sätt. Och man kan säga att katastrofen öppnade mångas ögon för dom stora brister som fanns.
En av dom största bristerna som uppdagades då var svårigheten att rädda de människor som hamnade i vattnet. Trots att det fanns flera fartyg i närheten så kunde de inte rädda så många liv.
Det hårda vädret gjorde att räddningsutrusning kunde inte användas berättar Tore Hagman.
En av dom saker som blev obligatoriskt efter olyckan var att ha snabba motordrivna gummibåtar så kallade ”Fast Recue båtar” som på ett enkelt sätt kan förflytta sig mellan livbåtar och rädda levande.
Tore Hagman forskar kring rutiner för hur båtarna ska användas samt med den personliga utrustningen för besättningen som arbetar i räddningsbåtarna.
Han säger att besättningens utrustning har varit mycket eftersatt. Men med dom förändringarna och förbättringarna som gjorts skulle man kunna rädda fler människor vi en olycka.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".